Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skoläst ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
med afseende på undervisningens utsträckning
motsvarar statens femklassiga läroverk, delar
med dessa rättigheten att dimittera lärjungar
till nedre 6:te klassen vid de högre allmänna
läroverken; lärjungeantalet h.-t:n 1889 utgjorde
53. Alla sju förenämnda läroverk utgifva tryckta
årsredogörelser vid hvarje läseårs slut.
Med anledning af k. proposition och enskild motion medgaf 1890
års riksdag, att af reservationerna å anslagen till
de allmänna läroverken må användas ett belopp af
högst 20,000 kr. årligen till understöd åt enskilda
läroverk, hvilka förbereda till studentexamen. Med
statsunderstöd försedda högre skolor för qvinlig
ungdom uppgingo under läseåret 1889–90 till 61. Deraf
äro 4 belägna i Stockholm, nämligen utom de båda
dimissionsberättigade (se ofvan) ännu 2 (antal
lärjungar h.-t:n 1889 resp. 181 och 223), i Göteborg
3 (resp. 268, 86 och 160 lärj:r), i Norrköping 2
(resp. 131 och 131), i Örebro 2 (resp. 160 och 58),
i Lund 2 (resp. 53 och 122) samt 1 i hvardera af
följande 48 städer, nemligen Upsala (229), Enköping
(61), Gefle (179), Hudiksvall (85), Söderhamn
(87), Linköping (89), Vadstena (59), Vestervik
(58), Skara (102), Mariestad (63), Lidköping (29),
Sköfde (50), Vänersborg (81), Borås (67), Alingsås
(50), Strengnäs (31), Nyköping (100), Eskilstuna
(76), Södertelge (50), Vesterås (143), Arboga (57),
Köping (31), Falun (79), Vexiö (93), Jönköping (145),
Malmö (221), Helsingborg (149), Landskrona (87), Ystad
(111), Kristianstad (128), Karlskrona (109), Karlshamn
(134), Ronneby (22), Uddevalla (113), Halmstad (93),
Varberg (76), Kalmar (92), Karlstad (99), Kristinehamn
(86), Filipstad (61), Åmål (62), Hernösand (107),
Sundsvall (179), Östersund (119), Umeå (60),
Skellefteå (42), Luleå (46) och Visby (113). Hela
lärjungeantalet i de nu omförmälda 59 läroverken
uppgick således h.-t:n 1889 till 5,976. Deri ingår
likväl äfven ett mindre antal gossar, emedan sådana
förekomma i flertalet af dessa skolor, dock endast
i de lägre klasserna. De skolor, i hvilka enligt
bestämda uppgifter endast flickor undervisades,
voro 11 (853 lärj:r). Både flickor och gossar
undervisades i 34, hvaraf 32 med uppgift om antalen
af hvartdera könet (3,245 fl. och 394 g.) och
2 utan sådan uppgift (266 lärj:r). Med afseende
på 14 skolor är det ej uppgifvet, om gossar der
finnas och äro inräknade i antalen (1,218 lärj:r). –
De understöd af statsmedel, som för 1890 till
olika belopp beviljats åt samtliga hithörande 61
flickskolor, således med inräknande af de
båda dimissionsberättigade, uppgå tillsammans
till 70,000 kronor. Understöden beviljades
under vilkor, bland annat, att undervisning skulle
meddelas dels kostnadsfritt, dels mot en årsafgift,
som icke finge öfverstiga 50 kr., åt ett angifvet
antal elever. Dessa antal – olika för olika
läroverk – uppgå tillsammans till respektive 203
och 403. – Till ungefär 2/3 af antalet af läroverk
utgå understöd från landsting, städer, sparbanker,
bränvinshandelsbolag eller garantiföreningar.
Riksstaten för 1891 upptager (likasom för flere
föregående år) å ordinarie stat 70,000 kr. för
högre skolor för qvinlig ungdom. På några få
undantag när utgifva de understödda läroverken
vid hvarje läseårs slut tryckta årsredogörelser.
S. N.
Skoläst, zool. Se Macruridae.
Skonert l. Skonare, sjöv., ett lätthandterligt mindre
fartyg, som förekommer på nästan alla haf under såväl
örlogs- som handelsflagg. Skonert-tacklingarna
äro af många olika slag och sammansättningar,
hvadan benämningarna ock blifvit ganska godtyckliga
och sväfvande. Den ursprungliga skonerten är ett
tvåmastadt fartyg med råsegel på främsta masten samt
i öfrigt förande gaffel- och stagsegel. Finnes
på fockmasten blott salning och icke märs,
samt stången är i ett stycke, på hvilken lättare
råsegel föras, såsom toppsegel, bramsegel (någon gång
kalladt boven-toppsegel) och bredfock samt derjämte
gaffelfock, benämnes skonerten toppsegelsskonert,
hvilken art torde vara den
 |
| Toppsegelsskonert. |
|
| Slätskonert. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
