Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skrift ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
blifva allt större och kantigare, linierna darrande
och sicksackformiga, tills slutligen pennan gör
så stora ofrivilliga afvikningar, att stilen blir
oläslig. Ansträngningen att styra fingrarna medför
snart trötthet och värk i armen. Svårigheten ökas
genom föregående kropps- eller själsansträngning,
rädsla, sinnesrörelser o. d. I den paralytiska formen
visa sig snart trötthet och svaghet antingen i hela
armen, så att handen icke kan flyttas på papperet,
utan papperet i stället måste dragas af den venstra
handen mot venster, eller ock uppträder lamheten
i någon muskel, hvars sammandragning behöfves för
att trycka fingret mot pennan, vanligen tummens
adductor. Den paralytiska formen är sällsyntare än
den spastiska. Botemedel äro hvila, allmänt stärkande
medel, massage, bad, elektricitet och äfven hypnotism.
F. B.
Skrifvareskäppa, benämning på den skäppa säd, som i
Skåne fordom lemnades till slottsskrifvaren, för
dennes egen räkning, vid betalning in natura till
länsman af altar hafre. Kbg.
Skrikfoglar, Cypselomorphaae, zool., en
fogelordning, tillhörande gruppen Insessores
(se d. o.). Handen är längre än underarmen, denna
längre än öfverarmen. Fötterna äro svaga, hvarför
dessa foglar endast med största svårighet röra sig
på marken. Genom bristen på sångmuskler skiljer
sig denna ordning från tättingarna (se d. o.). De
flesta till ordningen hörande slägtena äro hemma
i de tropiska landen. Man skiljer på tre familjer:
1) nattskärrorna (Caprimulgidae), 2) tornsvalorna
(Cypselidae) och 3) kolibrierna (Trochilidae).
L-e.
Skrikslägtet. Se Garrulus.
Skrikugglan, benämning på kattugglan (se d. o.).
Skrock (Fornsv. skruk, skrok, osanning, dikt),
inbillad syn, vidskeplig föreställning, sägen om
öfvernaturliga krafters ingripande i sinneverlden
o. d.
Skrof, skeppsb., sjelfva fartygskroppen utan
inredning och inventarier (master och rundhult,
tackling, maskineri, ankare och kettingar m. m.).
J. G. B.
Skrofler (Lat. scrophulae, scrophulosis, af
scrofa, sugga), med., en nästan uteslutande hos
barn förekommande kronisk sjukdom, karakteriserad
genom stor benägenhet hos lymfkörtlar, hud,
slemhinnor och ben att vid obetydlig retning
öfvergå i envis inflammation och bilda cellrika,
lätt ostvandlade produkter. Skrofulosens väsende
känner man ej. Sannolikt beror sjukdomen på någon
felaktig blodblandning. Skrofulösa barn blifva
lätt sedermera tuberkulösa, utan att man derför
får anse, att skrofulosen är samma sjukdom som
tuberkulos. Skrofulosen kännetecknas antingen genom
en osund, klumpig, pastös ansvällning af kroppen,
bred, svullen näsa, tjock, svullen och ofta sårig
öfverläpp af blåröd färg samt långsam andlig
utveckling (torpida skrofler) eller ock i smärt,
mager kropp, tunn, hvit, genomskinlig hud, begränsad
rodnad på kinderna, svag muskulatur och brådmogen
intelligens (eretiska skrofler). Skroflerna bero
stundom på ärftliga anlag, men oftast på felaktig
föda under första lefnadsåren,
såsom artificiel näring i stället för modersmjölk,
för tidigt intagande af stark mjölmat och potates
m. m., osund luft och allt slags orenlighet, brist på
solljus samt pauperism i allmänhet. Lymfkörtlarna
ansvälla mest på halsen, men äfven i ljumsk-
och axelvecken äfvensom bronchial- och
mesenteriat-körtlar. Oftast sönderfalla de genom
en långsam varbildning, genombryta närliggande hud
och öfvergå till envisa oregelbundna sår med slappa,
röda, undergräfda kanter. Såren, som afsöndra ett
tunnt var, qvarlemna efter läkningen stråliga,
vanställande ärr. Innan körtelsvullnaderna smälta,
kunna de stundom fördelas genom kompression,
massage, jodtinktur, vare sig utanpå eller hällre
insprutad i körteln. Bulnader böra ej öppnas för
tidigt. Det allmänna tillståndet förbättras genom
frisk luft, goda födoämnen, i synnerhet kött i
stället för mjölrätter, lefvertran, jodjern m. m.
F. B.
Skrofulös, behäftad med skrofler (se d. o.).
Skrot (Mhögt. schrôt, någonting
sönderskuret). 1. Krigsv., den vanliga benämningen
på de små kulor af bly, blylegering eller jern,
som finnas i granatkartescher och kartescher. I
dagligt tal förstås med skrot regelbundna
eller oregelbundna bitar af någon metall. –
2. Myntv. Egentl. en afhuggen bit metall, från den
tid då betalning erlades medelst afhuggande af ett
stycke af metallen. Numera beteckning för ett mynts
vederbörliga vigt, i sammanställningen skrot och korn
(hvarvid korn betecknar myntets halt af ädel metall).
1. H. W. W.
Skrotal, hvad som har afseende på scrotum (se
d. o.).
Skrubba l. skrubbare, sjöv., qvast på långt skaft,
användes till rengöring af däcket. R. N.
Skrubbsår, Erosion (af Lat. erodere, gnaga,
skrapa), kirurg., kallas en ytlig sårnad,
der endast yttersta hudlagret är bortskafvet
derigenom att den skadade kroppsdelen skrapat
emot något hårdt föremål. Ehuru lindriga dessa
»små sår» än må vara, böra de icke föraktas,
utan väl rengöras och antiseptiskt behandlas,
emedan de lika lätt som djupare sår kunna medföra
infektion eller förgiftning af blodet. Se vidare Sår.
O. T. S.
Skruf, mek., en af de mest använda enkla
maskindelarna. En skruf utgöres af två delar: den
egentliga skrufven och muttern. Man kan tänka sig
den förra såsom en cylinder, på hvars yta en ränna
utskurits efter skrufliniens riktning, så att ett
mellanrum, gängan, lenmats. Muttern är formad för
upptagande af skrufven till en del af dennas längd. Om
skrufven kringvrides, flyttas den merendels jemväl
efter sin längd, så att ett hvarfs kringvridning
åstadkommer en förflyttning lika stor med skrufvens
stigning, hvaremot muttern är orörlig. I flere fall
kringvrides dock skrufven, utan att på samma gång
framflyttas, medan deremot muttern går fram, utan
att vridas. Mera sällan kringvrides muttern, under
det att skrufven framflyttas utan vridning. Gängans
tvärskärning är antingen trekantig, med skarpa eller
afrundade kanter, eller ock rektangulär, trapezformig eller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
