Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skyddstält ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
jordbruket och andra nyttiga näringar till
godo. Jordegarna hafva dock i allmänhet –
när de haft makten – föredragit att skaffa sig
direkta fördelar genom tullar å jordbruksalster,
och skyddstullsystemets fall i England inleddes
faktiskt med de förutvarande höga spanmålstullarnas
afskaffande 1846. Den tullskyddsvänliga strömning,
som under senaste årtiondet gjort sig gällande
i flere europeiska land, utmärker sig särskildt
genom införandet af nya eller ökade tullar å
jordbruksprodukter; »skydd för det nationella
arbetet» i gemen är för öfrigt dess lösen. Ett
sådant allmänt skydd är emellertid omöjligt. Många
näringar kunna af skyddstullar endast hafva skada,
aldrig gagn; detta gäller isynnerhet om nästan alla
exportindustrier, emedan deras produktionskostnader
nödvändigt fördyras genom den af tullarna framkallade
prisstegringen å förbrukningsartiklar. Huruvida de
»ökade arbetstillfällen», hvilka skyddstullsystemet,
enligt dess försvarares påstående, skall bereda
inom de skyddade näringarna, uppväga minskningen
inom exportindustrierna, är en fråga, hvars säkra
besvarande med afseende på hvarje särskildt fall
vanligen måste blifva mycket svårt, om icke
omöjligt. Rent teoretiskt sedt är fara oftast
för handen att genom skyddstullarna arbete och
kapital dragas ifrån mera till mindre naturliga och
lönande näringar. Och för en genom höga skyddstullar
»uppfostrad» industri, som arbetar under ogynsamma
naturliga produktionsförhållanden och således icke
kan med sina alster konkurrera på verldsmarknaden,
kan den inhemska konkurrensen lätt nog blifva
ödesdiger och leda till öfverproduktion och kriser
samt proletariat inom arbetareklassen. Under vissa
förhållanden (t. ex. vid stora prishvälfningar på
verldsmarknaden eller i fall andra lands tullpolitik
innebär farliga angrepp på vissa inhemska näringar)
kunna skyddstullar teoretiskt försvaras såsom en
nödhjelp, hvarmed staten träder emellan för att
förebygga ett större eller mindre antal medborgares
ekonomiska och sociala undergång. Men sålunda beviljad
»tillfällig» hjelp har vanligen en stark tendens att
blifva permanent, enär skyddstullens afskaffande kan
från intresserade håll bekämpas med hänvisning på
de ekonomiska rubbningar, som deraf kunna befaras
blifva följden. Det kan derför ifrågasättas huruvida
direkta statsunderstöd till den hotade näringen i
form af billiga lån, fördelaktiga beställningar
o. dyl. icke äro att föredraga t. o. m. framför
en relativt berättigad »nödtull». Jfr W. Lexis,
art. »Handel» i Schönbergs »Handbuch der politischen
oekonomie», bd II, 2:dra uppl. 1886. J. Lr.
Skyddstält (Fr. tente abris), krigsv., kallas små
tält, hvilkas såväl duk som stång kunna söndertagas
i flere delar, så att hvarje man kan bära en del
deraf på packningen. Skyddstält hafva länge användts
af de franska arméer, som fört krig i Afrika. De
reglementerades 1854, och hvarje tält utgjordes
af 3 eller 6 delar, hvilka sattes tillsammans
såsom ett tak, i förra fallet med ena gafveln
öppen. Skyddstälten. afskaffades i Frankrike
1878. I ryska
armén användas skyddstält af ungefär samma slag som
de franska. I svenska armén infördes de 1864 och
utgöras der af 4 delar, som sättas tillsammans
till en pyramid. De hafva numera utgått från
fältutrustningen, men användas under öfningar i
fredstid och under särskilda förhållanden i krigstid.
C. O. N.
Skyddsväfnad. Se Cellväfnad.
Skyddsympning. Se Kokoppympning, Koppor och
Vaccination.
Skydrag, skyfall l. skypump (T. wettersäulen,
Fr. trombes, Eng. waterspouts), meteor., äro ett
slags cykloner (se d. o.) i miniatyr. De uppkomma
såväl på land som öfver vatten samt beledsagas ofta
af störtregn, hagel, blixt och åska. Deras öfre
del har utseendet af en mörk trattformig slang,
som sänker sig ned från molnen. När de bilda sig på
land, upplyftas sand och lättare föremål i luften
(sandhvirfvel), och när de bilda sig öfver en sjö,
kommer vattnet i häftig svallning och uppsuges ofta
under en hvirflande rörelse mot det nedhängande
molnet. Deras kraft att lyfta upp föremålen från
marken är rätt betydlig, så att det icke är utan fara
att komma i deras närhet. I olikhet med hvad som
är förhållandet med de större cyklonerna, har den
hvirflande rörelsen i skydragen icke någon bestämd
riktning (se Barometer-minimum). Huruvida den sker
med- eller motsols synes bero af tillfälligheter,
och jordens rotation har derpå intet märkbart
inflytande. Skydragen uppkomma företrädesvis vid
vindstilla och stark luftvärme, då de särskilda
luftlagren befinna sig i ett labilt jämnvigtsläge,
och nästan uteslutande under den varmaste tiden
på året. Stundom räcka de icke ända ned till
marken, utan sväfva fram högt öfver jordytan.
R. R.
Skye [skaj], den största ön bland de inre Hebriderna,
på Skotlands nordvestra kust, skiljes från
fastlandet genom Innersund och Sleatsund samt
från de yttre Hebriderna genom Little Minch. 1,663
qvkm. 16,889 innev. (1881). Kusten är ytterst
brant samt i synnerhet i s. och v. inskuren af
djupa vikar. Det inre landet är uppfyldt af berg, i
n. hufvudsakligen bestående af basalt, i midten och
söderut af vulkaniskt ursprung eller af granit och
syenit. En mängd sjöar och romantiska dalar bidraga
till landskapets skönhet. Klimatet är mildt, men
fuktigt. Hufvudnäringar äro boskapsskötsel, fiske
och tillverkning af soda. S. tillhör grefskapet
Inverness. Stad: Portree (893 innev.).
Skyfall, meteor. Se Skydrag.
Skyggfisken. Se Skuggfisken.
Skylax [skhy-], grekisk geograf, från Karien i
Mindre Asien, företog 508 f. Kr. på befallning af
Darius en upptäcktsresa till Indus’ mynning. En i
samlingsverket »Geographi graeci minores» (1878)
förekommande beskrifning af Medelhafvets kuster har
med orätt tillskrifvas honom.
Skyldeman, jur. Se Skyldskap och Slägt.
Skyldra gevär, i de flesta utländska arméer kalladt
»presentera gevär», kallas den ställning med geväret,
som intages vid hedersbevisning. Geväret hålles dervid
framför kroppens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
