Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sköldvall ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sidan blott låter sig bestämmas från vissa
abstrakta sidor, i samma mån som det skall höjas
öfver denna subjektivitet. – Den nutida estetiken i
utlandet sysselsätter sig under inflytande af tidens
naturvetenskapliga riktning öfvervägande med empiriska
estetiska detaljundersökningar af de enskilda former,
som i den gifna erfarenheten fattas såsom sköna, –
anseende, att estetikens problem först kunna lösas
efter en omständlig sådan materialiesamling af
estetiska fakta. Ett uppslag i sådan riktning kan
sägas redan blifvit gifvet af målaren Hogarth (se
d. o.) genom hans försök att uppvisa ormlinien såsom
grundtypen för all linieskönhet. Till samma riktning
är vidare att hänföra Zeisings (se d. o.) teori
om »det gyllene snittet» såsom skönhetstypen för
proportionel delning, hvarvid den mindre delen
förhåller sig till den större såsom denna till det
hela. Men framförallt är G. T. Fechners 1876 utkomna
»Vorschule der sesthetik» hufvudarbetet på detta
område. – En pålitlig refererande framställning af
de förnämsta estetiska åsigterna till och med Vischer
ega vi uti G. Ljunggrens arbete: »Framställning af de
förnämsta esthetiska systemerna» (1869–83). Inom den
utländska literaturen hänvisas till: Max Schasler:
»Kritische geschichte der aesthetik» (1871–72);
Zimmermann: »Geschichte der aesthetik» (1858);
Lévêque: »La science du beau» (1860): Lotze:
»Geschichte der aesthetik in Deutschland» (1868);
Alex. Bain: »Mental und moral science» (1868,
3:dje uppl. 1872). En populär framställning af
estetikens grundläror lemnar inom vår literatur
L. Dietrichson uti »Det skönas verld» (1870).
S-e.
Sköns, sjöv., snedt, sned
riktning. – Skönsa af, snedda af.
R. N.
Skönsmon, kapellförsamling i Vesternorrlands län. Se
Skön 1.
Sköntryck. Se Boktryckarekonst, sp. 823.
Skönval, sjöv., forntida namn å de understa råseglen
på svenska krigsskepp. Så t. ex. kallades storseglet
för storskön valen och focken för fockeskönvalen.
R. N.
Skönvik, sågverk och lastageplats i Sköns socken och
tingslag, Vesternorrlands län, vid norra öppningen
af Alnösundet. Sågverket, ett af landets förnämsta,
nybyggdt 1889, af endast sten och jern, med 15
sågramar, stort hyfleri m. m., eges af Skönviks
aktiebolag, som bildades 1861, med 1,500,000
kr. aktiekapital, af Fr. Bünzow, hvilken ock är
störste aktieegaren. Bolaget eger dessutom ett större
invid S. beläget sågverk, Östrand, om 6 ramar, samt
flere mindre, bl. a. Stafre, Ljungå och Österström,
öfvensom betydande skogs- och jordområden i Medelpad,
Jämtland och Härjedalen. Vidare har det vid Österström
en jernväg för virkestransport mellan Ljungans och
Indalselfvens flodområden. Ett af Olof Lidén och
Olof Borg 1811 vid S. anlagdt glasbruk har numera
upphört att existera.
Skörbjugg (Lat. scorbutus), med., en blodsjukdom
med tunnflytande, mörk blod och skörhet hos
blodkapillärerna, hvarigenom lätt blödningar uppkomma,
än visande sig såsom
blodfläckar i huden (Morbus maculosus Werlhofii l. Purpura
haemorrhagica), än från det svullna tandköttet, från
näsan, från luftrören i lungorna, från magsäcken,
tarmarna, urinvägarna eller i lungsäckarna,
hjertsäcken, bukhålan, hjernan, lefvern, mjelten,
njurarna, bindväfven m. m. Enligt Garrod beror
skörbjugg på bristande kalihalt hos blodet. Orsaker
till sjukdomen äro dålig föda, skämd luft, fuktiga
bostäder och nedtryckt sinnesstämning. Förr uppstod
den ofta hos sjöfarande genom salt, skämd proviant,
särdeles hos polarfarare, som måste öfvervintra i
polarmörker, utan sysselsättning och utan färsk
tjenlig mat. Sjukdomen börjar med mattighet,
nedstämning, blek, grå hy och reumatiska smärtor
i lederna. Tandköttet blir ömmande, svullet,
blödande. Utdrages en tand, uppstår lätt ostillbar
och ofta dödlig blödning. Sedan uppträda blodfläckar
(petechier, ekchymoser) i och under huden, i synnerhet
å nedre extremiteterna, samt blödningar i ofvan nämnda
organ, och döden inträder antingen hastigt, genom
en hjernblödning eller annan stark blödning, eller
långsamt genom utmattning. Skörbjugg förekommes och
behandlas genom iakttagande af vanliga sundhetsregler,
frisk mat, frisk luft, friskt vatten, god bostad
och sinnesstämningens höjande genom muntrande
arbete. Derjämte böra som specifika medel användas
friska grönsaker, såsom sallad, krassa, rädisor och
rättikor, bladkål, surkål, äfvensom syrliga frukter
och växtsafter, såsom citroner, äpplen, sura körsbär,
citronsyra, vinsyra, ättiksyra samt hos svaga äfven
kina. F. B.
Skörbjuggsört. Se Cochlearia.
Skördefest. Se Pingst.
Skördemånad. Se Augusti.
Skörde- och slåttermaskiner kunna indelas i tre
klasser: 1:o de egentliga skördemaskinerna. 2:o de
egentliga slåttermaskinerna samt 3:o de kombinerade
slåtter- och skördemaskinerna. Enligt en uppgift
hos Plinius och Palladius skola redan gallerna
hafva användt ett slags knifvagnar för att slå
gräs och säd. I nyare tid konstruerades de första
slåttermaskinerna 1807 af James Smith och 1828 af John
Bell i England, men någon vidsträcktare användning
fingo aldrig dessa maskiner. Först omkr. 1846 lyckades
amerikanen Mac Cormich konstruera fullt ändamålsenliga
slåttermaskiner, och dessa hafva sedermera vunnit
allt större fulländning. Patent uttagna på dylika
maskiner räknar man i hundratal.
Nutida slåttermaskiner äro ett slags kördon,
försedda med en på ena sidan anbragt arm, i hvilken
skärapparaten befinner sig. Denna senare, som
är till sin beskaffenhet lika på såväl slåtter-
som skördemaskinerna, utgöres af flere stycken
triangelformade skärskifvor, uppradade på en
stång. Denna knifbalk sättes i en utomordentligt
snabb, fram- och återgående rörelse genom en utvexling
från drifaxeln, som är belägen under körkarlens plats
och kringdrifves af maskinens hjul. Knifvarna löpa
dervid fram och åter inuti en framtill öppen och
med fingrar försedd skena. När vid skärapparatens
förande genom gräset detta kommer emellan fingrarna,
träffas det af de skarpa, snedt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
