- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 14. Ruff - Sockenstämma /
1433-1434

(1890) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Slepne ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

infödda norrmän, nämligen O. Rye, som föll vid
Fredericia, Schleppegrell, som sårades dödligt vid
Isted, och Helgesen, som försvarade Fredriksstad.

2. Det andra slesvigska kriget kallas
Danmarks krig med de två tyska stormakterna Preussen
och Österrike 1864, med anledning af tvister om
Slesvigs statsrättsliga förbindelse med Danmark.
Det började dermed att hannoverska och sachsiska
trupper i Dec. 1863 på förbundsdagens befallning
besatte Holstein. Den 1 Febr. 1864 gingo de
preussisk-österrikiska trupperna öfver Ejdern,
under anförande af fältmarskalk Wrangel och
general Gablenz. Den danska hären var under
de Meza uppställd längs Dannevirke, men dettas
befästning var icke mer i fullgodt skick och på
grund af den långa sträckan endast glest besatt,
hvarjämte vintern omöjliggjorde landets sättande
under vatten. Den 2 Febr. angrepo preussarna under
prins Fredrik Karl den venstra flygeln vid Mysunde,
men kastades tillbaka af Gerlach. Deremot angrepo
österrikarna d. 3 Febr. centern och intogo
Kongshöj efter en häftig strid. Man väntade nu
en afgörande drabbning, men natten mellan d.
5 och d. 6 Febr. uppgaf de Meza Danncvirke med
200 kanoner och stora förråd samt lät hären draga
sig tillbaka, för att icke blifva kringränd och
afskuren. Återtåget gick så bra som möjligt, ehuru
med icke ringa förlust under den nattliga vandringen.
Återtåget var kanske ock rigtigt under dåvarande
förhållanden, men då den tillit till
Dannevirkes styrka, som under många år
hade närts hos det danska folket, och som
stärkts genom de Mezas afslag d. 31 Jan.
på Wrangels uppmaning att gifva sig, derigenom
helt oväntadt blef bruten, förlamades folkets
mod och hänförelse. På återtåget utkämpade
Max Müllers brigad d. 6 Febr. vid Sankelmark
en blodig strid mot de förföljande österrikiska
trupperna. Största delen af danska hären begaf sig
till Als och Sundeved, hvarest general Gerlach d. 28
Febr. öfvertog befälet i stället för de Meza, och der
också preussarna snart lade sig utanför, hvaremot
en division under Hegermann-Lindencrone tågade
upp till Nörrejylland och efter en strid vid
Vejle d. 8 Mars hastigt drog sig tillbaka till ön
Mors, hvarefter österrikarna ryckte mot Fredericia.
Den 15 Mars intogs Femern genom öfverrumpling,
och d. 17 Mars förlorades, efter en träffning vid
Rageböl, hela terrängen framför Dybböl. Den 28
Mars (annandag påsk) gjorde preussarna ett angrepp
på Dybböl-ställningen, men blefvo med förlust
tillbakaslagna. Redan d. 2 April börjades ett
bombardement dels på staden Sönderborg, af hvilken
en tredjedel brändes, dels på danska skansarna,
hvilkas tidsenliga befästande hade försummats för
Dannevirkes skull. Bombarderingen fortsattes under
två veckor med sådan våldsamhet, att skansarna blefvo
nästan förvandlade till grushögar. Den uthållighet
och det mod, hvarmed skansarna försvarades mot den
stora öfvermakten hos det fientliga artilleriet,
väckte Europas beundran och var i sjelfva
verket krigets ljusaste sida. Redan d. 21 Mars utgick
från England förslag
till en fredskonferens i London, men de tyska
stormakterna ville icke gå in på att sluta kriget
förr än Dybböl fallit. Den danske divisionsgeneralen
du Plat föreslog d. 16 April, att man skulle
utrymma ställningen, för att rädda hären från
större förluster, men Gerlach önskade, i likhet
med regeringen, att hålla sig i Sundeved, alltså på
Slesvigs fastland, tills konferensen sammanträdt,
och fruktade för den misstämning, som skulle väckas,
om Dybböl uppgåfves liksom Dannevirke. En plan,
som Hegermann-Lindencrone hade uppgjort, att
göra ett angrepp på den österrikiska hären vid
Fredericia och derigenom skaffa hären på Dybböl
luft, omintetgjordes af krigsministern Lundbye, som
på det hela taget aldrig tog något initiativ. Den
18 April företogo preussarna den länge förberedda
stormningen på Dybböl, som på få timmar intogs
med en förlust för den danska hären af nästan
5,000 man, hvaraf 3,400 fångar. Derefter gaf sig
äfven Fredericia utan strid d. 28 April, tvärtemot
kommendanten Lundings råd. Tre dagar dessförinnan
hade konferensen sammankallats, och d. 9 Maj slöts
stillestånd. Samma dag stod vid Helgoland en sjöstrid,
i hvilken kommendören Suenson med två fregatter jagade
tvänne österrikiska fregatter, illa tilltygade, in på
neutral grund. Stilleståndet, som utöfvade ett tungt
tryck på Jylland, upphörde d. 25 Juni, och redan d. 29
s. m. förde prins Fredrik Karl sina trupper i båtar
öfver Alssundet. Den på Als varande danska hären under
Steinmann blef öfverrumplad, ehuru förut varnad, och
då den icke fick någon hjelp från flottan, måste den
vika för den ständigt växande öfvermakten samt med en
förlust af 3,200 man och hela fästningsartilleriet
utrymma ön och begifva sig till Fyen. Dermed var
folkets motståndskraft bruten. Vendsyssel utrymdes
d. 14 Juli, öarna i Nordsjön intogos d. 19 Juli. och
då hvarje hopp om utländsk hjelp var brustet,
slöt Danmark d. 1 Aug. fredspreliminärerna
i Wien samt d. 30 Okt. slutligen fred, i
hvilken både Slesvig och Holstein afträddes.
E. Ebg.

Slettedaler, ett slags mynt. Se Daler, sp. 793.

Slibowitz (Slav. Slivovica), ett i de sydslaviska
landen tillverkadt ljusgult plommonbränvin, hvilket,
sedan det någon tid förvarats, får en angenäm
smak. Det exporteras i stora qvantiteter.

Slick, sjöv., ett i sjökort användt uttryck för mycket
löst bottenlager af mudder, hvilket vid lödning ej
gerna fastnar på lodet. R. N.

Slick, Sam, psevdonym för den nord-amerikanske
författaren Th. Ch. Haliburton.

Slid, mek., ofta benämning på maskindel,
som får glida fram och tillbaka öfver en yta,
för något i samband med maskinens verksamhet
varande ändamål. Särskildt är slid benämning på den
inrättning, hvarigenom ångan i en ångmaskin inledes
först i cylindern och derefter till kondensorn. Jfr
Cylinder 2. G. R. D.

Slidhorn. Se Horn, zool.

Slidhornsdjur, Cavicornia, zool. Se Pecora.

Slidrugtanne. Se Gyllenborste.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:38 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfan/0723.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free