Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Slutmunsnäcka ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
bemärkelsen af för pedagogiska syften bedriften slöjd
(så skrifves i danskan sløjd, i tyskan slöjd,
sleud, i engelskan slöjd, sloyd, i franskan slôjd,
i italienskan slöyd).
Slöjden (husslöjd, hemslöjd) var åtminstone
nationalekonomiskt taget fordom af långt
större betydelse än hvad i vår tid, med dess
utvecklade fabriksindustri och kommunikationer,
kan vara fallet. Nära nog öfverallt, åtminstone på
landsbygden, sysslade familjens såväl manliga som
qvinliga medlemmar med att förfärdiga arbeten, hvaraf
de sjelfva hade behof personligen inom hemmet och
för gårdsbruket (= husbehofsslöjd) eller ock till
försäljning (= husindustri). Numera har härutinnan
en genomgående ändring uppstått, i det att på många
orter den uråldriga hemslöjden nära nog spårlöst
försvunnit, under det deremot på andra densamma
tagit form af en art fabriksindustri med åtföljande
mer eller mindre utsträckt arbetsfördelning. Om
husslöjdens ståndpunkt i Sverige under de senaste
decennierna kunna intressanta upplysningar hemtas
dels genom de yttranden K. M:ts Befallningshafvande
och Hushållningssällskapen i länen afgifvit på en af
K. M:t d. 6 Dec. 1872 utgången cirkulärskrifvelse,
dels af det tio år senare afgifna tullkomiténs
betänkande.
Slöjdundervisning (= undervisning i slöjd eller med
slöjd) kan hvad ändamålet vidkommer antingen afse
det direkta upphjelpandet af husslöjden eller ock
i skolor användas för rent uppfostrande syften. Man
skiljer alltså mellan hus- eller hemslöjdsundervisning
och pedagogisk slöjdundervisning.
1. Undervisning i hus- eller hemslöjd har till syfte
att lära företrädesvis vuxna personer utföra vissa
slag af arbeten, såsom korg- och rottingsflätning,
snideri-, svarfnings- och träsniderislöjd, papp- och
metallarbeten, borstbindning, väfning m. m. Dervid har
man för ögonen dels det ur moralisk synpunkt önskvärda
uti att vänja dem, hvilka kunna förfoga öfver från
det egentliga arbetet lediga timmar, att utfylla
dessa på ett nyttigt och angenämt sätt, dels måhända
i främsta rummet att skapa tillfällen till direkt
eller indirekt penningeförtjenst. Det är särskildt i
de nordiska landen, hvarest de långa vinteraftnarna
lemna god tid för dylika arbeten, som denna art af
undervisning rätt mycket bedrifvits och äfven visat
goda resultat. Så har i Danmark denna sak tagits om
hand utaf en 1873 stiftad, enskild förening »Dansk
husflidsselskab», som från statens sida åtnjutit rätt
betydliga bidrag. Föreningens organ, det i Köpenhamn
utkommande månadsbladet »Dansk husflidstidende»,
verkar genom uppsatser och arbetsanvisningar
kraftigt till hemslöjdens förkofran. I Sverige är
det hufvudsakligast genom Landtbruksakademien,
landsting, hushållningssällskap samt enskilda
slöjdföreningar som hemslöjdsundervisningen
omhuldats. Landtbruksakademien, hvilken för ändamålet
åtnjuter ett årligt statsanslag af 20,000 kr.,
anställde 1875 en och 1878 ytterligare en kringresande
undervisare i husslöjd, hvilka med biträde af en
stipendiat inom skilda landsdelar årligen afhålla ett antal
kurser, vid hvilka deltagarna få inhemta färdighet
uti olika slöjdarter; särskildt vid de för lärare
afsedda kurserna bedrifves dock numera företrädesvis
träslöjd. Dessa Landtbruksakademiens undervisare
hafva sedan några år förordnande att äfven utöfva
inspektion öfver slöjdskolorna. Landsting och
hushållningssällskap inom ett stort antal län
hafva äfven genom jämförelsevis rika anslag visat
sig behjerta saken i fråga. Af slöjdföreningar
har den inom Elfsborgs län länge intagit en
framskjuten ställning. Genom dess försorg har
särskildt halmflätningsslöjden blifvit beaktad
och åt rätt många personer lemnat en afsevärd
inkomst. En del fasta s. k. fortsättningsskolor för
husslöjd hafva äfvenledes blifvit inrättade. Bland
dessa äro slöjdskolorna i Hedemora, Sundsvall,
Vesterås, Vänersborg samt på Gålön, Kölingsholm och
Önnestad de mest kända. Slöjdskolan å Claestorp,
som var den första och länge en af de förnämsta
skolorna af detta slag, bedrifver numera slöjd
för pedagogiska syften. I Norge och Finland samt
delvis äfven i Ryssland, Tyskland och Österrike har
husslöjdsundervisningen jämväl vunnit beaktande. Stor
förtjenst om husslöjdsundervisningens spridning
i Sverige samt delvis äfven i Norge och Finland
tillkommer ornamentsbildhuggaren Carl Ahlborn.
2. Pedagogisk slöjdundervisning – det kroppsliga
arbetets användande för uppfostringssyften
– har inom pedagogikens historia ganska betydande
anor. Luther, Comenius, Francke, Locke, Rousseau,
Basedow, Salzmann, Pestalozzi, Herbart, Fröbel
eller, i korthet sagdt, nära nog alla,
hvilka i ord eller handling fört uppfostringskonsten
framåt, hafva tydligt och bestämdt påpekat, att en
i verklig mening allsidig utveckling af de menskliga
förmögenheterna nödvändigt betingar det kroppsliga
arbetets medverkan. Ehuru äfven förut
– och detta särskildt under slutet af förra
och början af detta århundrade – slöjdundervisningen
vunnit en jämförelsevis rätt stor användning
i skolorna, är det dock egentligen under
de sistförflutna tio åren, som denna tanke väckt
vidsträcktare anklang och blifvit på ett mera
genomgripande sätt tillämpad. Vi vilja här i
största korthet göra några antydningar om den
pedagogiska slöjdundervisningens utveckling och
nuvarande ståndpunkt i skilda land.
Sverige har länge gått i spetsen, då det gällt
slöjdens införande såsom ett undervisningsämne i
skolorna. Redan de första åren på 1870-talet började
man att på enskilda personers initiativ i åtskilliga
folkskolor undervisa gossarna i slöjd. Saken
omfattades med stort intresse af d. v. chefen för
Ecklesiastikdepartementet, statsrådet Carlson,
på hvars föredragning en regeringsproposition i
ämnet afläts till 1877 års riksdag. Såsom följd af
riksdagens med anledning deraf fattade beslut utkom
d. 11 Sept. nämnda år en k. kung. hvarigenom stadgas,
att hvarje skoldistrikt, som på ett ändamålsenligt
sätt anordnat undervisning i slöjd för gossar,
erhåller ett årligt understöd af 75 kronor för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
