Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Slöjdföreningar ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Smederevo. Se Semendria.
Smedjebacken, handelsplats i Norrbärkes socken
i södra Dalarna, vid Kolbäcksåns utlopp i sjön
Barken. Platsen, som utgöres af fyra sammanbyggda
byalag, har ett stadsliknande utseende, men är mycket
oregelbundet byggd. Omgifningarna äro särdeles
vackra. Genom Vessman–Barkens jernväg står S. i
förbindelse med den vigtiga jernvägsknuten Ludvika,
och Strömsholms kanal förmedlar kommunikationen med
Mälaren och Stockholm. Genom detta läge har S. blifvit
Dalarnas lifligaste handelsplats näst Falun. Det lär
f. n. hafva omkr. 1,800 innev. Afdelningskontor af
Stora Kopparbergs enskilda bank och sparbank. Af
industriella inrättningar må nämnas ett större
valsverk och en snickerifabrik. I trakten finnas
flere jernbruk och grufvor. A. G.
Smedjegårdshäktet kallades ursprungligen ett för
tjufvar afsedt fängelse på Stockholms slott, innanför
förborgen. 1667 flyttades detta fängelse till Allmänna
barnhusets tomt å Norrmalm, och numera motsvaras det
af det derstädes belägna straff- och arbetsfängelset,
det s. k. centralfängelset å Norrmalm för qvinnor. Se
Långholmen.
Smedstorp, socken i Kristianstads län, Ingelstads
härad. Areal 4,306 har. 2,274 innev. (1889). Annex
till Qverrestad, Lunds stift, Ingelstads kontrakt.
Smee’s stapel [smi’s], fys., en efter den engelske
fysikern Alfred Smee (f. 1818, d. 1877) uppkallad
galvanisk stapel, som till negativ pol har tvänne
amalgamerade zinkplattor, mellan hvilka sitter
ett vågformigt böjdt platina- eller silfverbleck,
bildande den positiva polen, det hela nedsänkt i ett
kärl, innehållande utspädd svafvelsyra. För att
underlätta vätgasens reduktion är det positiva
polblecket beklädt med ett på galvanisk väg
åstadkommet, poröst platinaöfverdrag. Denna
stapels elektromotoriska kraft är, i det ögonblick
strömmen slutes, större än den daniellska stapelns
(se Galvanisk stapel, sp. 838), men sjunker på några
minuter till 0,731 af Daniells, hvilket värde den
sedan kan bibehålla konstant under några timmar.
A. Bi-n.
Smegma (Grek., af sman, smörja, ingnida), med. Se
Sebum.
Smelnogorsk, stad i ryska guvern. Tomsk, i
Sibirien, vid Altaibergen samt floderna Smejevka
och Korbolicha. Omkr. 6,000 innev. Berömda, numera
dock föga gifvande silfvergrufvor, upptagna 1745.
Smelling salt, Eng. Se Luktsalt.
Smerdis. Se Persienne, sp. 1089.
Smergel. Se Korund och Smärgel.
Smerta, sjöv. Se Kläda.
Smetana, Friedrich, böhmisk komponist och framstående
pianist, född i Leitomischl d. 2 Mars 1824,
lärjunge af Proksch och Liszt, var 1856–61 dirigent
för filharmoniska sällskapet i Göteborg och blef
1866 kapellmästare vid nationalteatern i Prag, men
måste till följd af hörselns förlust lemna denna
plats 1874. Han dog sinnesrubbad i Prag d. 12 Maj
1884. S. var en ifrig anhängare af Wagner, men
tillika en äkta nationel-tsjechisk komponist och som
sådan af en betydande rang. Af hans verk må nämnas
operorna Die brandenburger in Böhmen (1866), Dalibor
(1868), Das geheimnis (1878), Libussa (1881), de
symfoniska dikterna Wallensteins lager, Richard III,
Mein vaterland, böhmiska nationaldanser och manskörer.
Smethwick [smett’oick], stad i engelska grefskapet
Stafford, vid Wolverhampton-kanalen och flere
jernvägslinier, 5 km. v. om Birmingham, under hvilken
stad S. i administrativt hänseende lyder. 25,084
innev. (1881). Jern- och glasmanufakturer samt
tillverkning af kemikalier.
Smid, Henrik (Faber), dansk författare, född
i Malmö omkr. 1500, d. 1563 som vågmästare i sin
födelsestad, studerade i sin ungdom vid tyska
universitet (1524 i Wittenberg) samt utgaf 1520 en
Hortulus synonymorum, till skolbruk, 1537 en katekes,
1560 i öfversättning M. Luthers »Fortaler til de
bibelske böger» och 1563 en latinsk ordsamling med
öfversättning, men är i synnerhet bekant för sina
örtböcker och läkareböcker, utgifna 1546–57 och
samlade 1577. E. Ebg.
Smide. 1. Metallurg., gemensamt namn för alla
de metoder, genom hvilka tackjern förvandlas
till smidigt jern. Se vidare Bessemermetall,
Franche-comtésmide, Halfvallonsmide, Jern,
sp. 1122 o. f., Lancashiresmide, Martin-metoden
och Tysksmide. – 2. Mek., den operation, hvarigenom
jern eller andra metaller medelst hamring bringas
att förändra form och dimensioner. För att lättare
kunna smidas uppvärmas vanligen metallerna till
glödgning; dock kan en del metaller smidas endast i
kallt tillstånd, t. ex. zink, tenn och bly, emedan de
smälta redan vid inträdande glödgningstemperatur,
och några legeringar, hvari dessa metaller i större
mängd ingå, såsom mässing, tombak och nysilfver,
hvilka blifva spröda vid glödgning. De andra
metallerna kunna likaledes smidas i kallt tillstånd;
men genom kallhamringen förtätas de, blifva hårdare
och styfvare samt förlora i tänjbarhet (hvilket
dock ej gäller om de fullt mjuka metallerna guld,
tenn och bly). Genom en uppvärmning eller glödgning
återtaga dock de kallhamrade metallerna sina förra
egenskaper. Metallernas form kan äfven förändras
genom hoppressning mellan valsar (se Valsning).
C. A. D.
Smidesjern. Se Jern, sp. 1133.
Smidestackjern. Se Jern, sp. 1121.
Smidighet, fys. Om man förskjuter en kropps smådelar
så mycket, att spänstighetsgränsen öfverskrides,
upphör antingen delarnas sammanhang helt och hållet,
eller ock ordna smådelarna sig i nya stabila
jämnvigtslägen. I förra fallet kallas kroppen spröd,
i senare smidig eller tänjbar. Genom utsträckning
eller slag kunna följaktligen tänjbara och smidiga
kroppar gifvas nya yttre former: de smidiga metallerna
kunna utdragas till fina, starka trådar och präglas
till mynt. Ju större skilnaden är mellan en kropps
bärighetsmodyl och hans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
