- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 14. Ruff - Sockenstämma /
1477-1478

(1890) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Smyrna - Smyths channels - Små Antillerna - Småbarnsskolor - Småborre - Småfartyg - Småglas - Småhvaren - Småkonung - Småland

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Smyrna, urgammal betydande stad på vestra kusten
af Mindre Asien, vid den djupt inskärande Hermaiska
viken, nu Smyrnaviken, ej långt från berget Sipylos. I
uräldsta tid grundadt af eoliska greker, eröfrades
S. år 688 f. Kr. af innevånarna i Kolofon och
införlifvades med det ioniska stadsförbundet. Sedan
det blifvit förstördt af den lydiske konungen
Alyattes, låg det öde i vid pass 300 år, tills det af
Antigonos åter uppbyggdes s. v. om den gamla platsen,
4 km. närmare hafvet. Af Lysimachos gjordes S. till
en af Orientens praktfullaste städer. Det berömde
sig af att vara Homeros’ födelseort och egde med
anledning deraf en praktfull helgedom med skaldens
bild. Härjadt af en svår jordbäfning år 178 e. Kr.,
återställdes det af kejsar Marcus Aurelius. I
medeltiden lydde det länge under det bysantinska
riket, men innehades sedan efter hvartannat af
genueserna, venezianerna och johanniterriddarna
på Rhodos, tills det eröfrades af turkarna, hvilkas
rike det sedan fortfarande tillhört. – Det nuvarande
S. (Ismir), hufvudstad i turkiska vilajetet Aïdin
och utgångspunkt för tre jernvägslinier, eger en
folkmängd af 200,000 innevånare och är en af
Levantens förnämsta handelsstäder. Det består af två
stadsdelar, af hvilka den lägre, närmast den stora
hamnen belägna, hufvudsakligen bebos af européer och
anatoliska greker, den öfre deremot af turkar. De
utförda varorna, som utgöras af bomull, fikon,
drufvor, olivolja, sesam, opium m. m., värderades
1885 till omkr. 80 mill. kr., de införda till 65
mill. kr. S. å. inlöpte i hamnen 1,600 fartyg om
1,164,803 tons; utlöpande fartygen voro 1,368 om
1,174,887 tons. Regelbunden ångbåtsförbindelse
finnes med Marseille, Triest, Konstantinopel,
Odessa och Alexandria. Industrien är obetydlig; de
bekanta smyrnamattorna tillverkas hufvudsakligen
i det inre af landet. S. är säte för en grekisk,
en romersk-katolsk och en armenisk ärkebiskop.
A. M. A.

Smyths channels [-tja’nnöls]. Se Patagoniska
kanalerna
.

Små Antillerna. Se Antillerna.

Småbarnsskolor (T. Kleinkmderschulen
l. Kinderbewahranstalten, Eng. Infant-schools,
Fr. Écoles enfantines), anstalter för barn under den
skolpligtiga åldern (vanligen 2–6 år). Urspr. äro
dessa skolor rent filantropiska inrättningar, afsedda
endast för sådana barn, hvilkas föräldrar genom
arbetet för sitt uppehälle äro hindrade att under
dagen egna dem någon tillsyn och vård. De äro sålunda
identiska med hvad i Sverige kallas barnkrubbor eller
barnasyler, men deremot skilda såväl från de egentliga
barnkrubborna (Fr. creches, T. krippen), hvilka
mottaga barn under 2 år, som ock från småskolorna,
hvilka äro afsedda för barn öfver 6 år och utgöra
den lägre afdelningen af folkskolan (se d. o.). Efter
Fr. Fröbels uppträdande har man mångenstädes ordnat
småbarnsskolorna efter rent pedagogiska grunder till
s. k. barnträdgårdar (se d. o.) och sökt häfda den
uppfattningen att de vore behöfliga för alla barn,
ej blott för de allra fattigaste, samt att de sålunda
borde betraktas såsom ett nödvändigt led i hvarje fullständigt skolsystem. Denna
mening har emellertid blifvit kraftigt bestridd
af de pedagoger, som anse, att barnet intill 6
års ålder normalt tillhör hemmet, icke skolan.
Frv Brg.

Småborre, bot. Se Agrimonia.

Småfartyg, sjöv., stundom använd benämning på ett
fartygs båtar. R. N.

Småglas. Se Glasfabrikation, sp. 1264.

Småhvaren, zool. Se Hvarslägtet.

Småkonung. Se Fylke.

Småland, Götalands största landskap, är beläget mellan
56° 18’ och 58° 16’ n. br. samt 4° 59’ och 1° 15’
v. lgd från Stockholms observatorium. Det gränsar
i n. till Östergötland, Vettern och Vestergötland,
i v. till Vestergötland och Halland, i s. till
Skåne och Bleking, i ö. till Kalmar sund och
Östersjön. Smålands område torde numera böra beräknas
till 30,579 qvkm., deraf 28,139 qvkm. land och
2,440 qvkm. vatten. Denna areal är fördelad på hela
Kronobergs län med 9,949 qvkm., nästan hela Jönköpings
län med 10,537 qvkm. och största delen af Kalmar län
med 10,093 qvkm. I äldre tider, under medeltiden,
omfattade Småland äfven en del, Ydre och Kinda härad,
som numera allmänneligen räknas till Östergötland,
och bestod då det egentliga Småland af Värend
(Allbo, Kinnevalds, Norrvidinge, Uppvidinge och
Konga härad), Finnveden (Vestbo, Östbo och Sunnerbo
härad) samt Njudung (Vestra och Östra härad) eller
tillsammans Tio härads lagsaga. Derjämte räknades
äfven till Småland dels de till nuvarande Jönköpings
län hörande Tveta, Vista, Norra Vedbo och Södra Vedbo
härad (men icke Mo härad, som tillhör Vestergötland,
men nu ofta räknas till Småland) samt de ofvan nämnda
till Östergötlands län hörande Ydre och Kinda härad
och dels de till Kalmar län nu hörande häraden
å fastlandet.

Från såväl hafskusten som söder och sydvest höjer
sig landet mot trakten sydöst om Vettern, der det
småländska höglandet uppnår en höjd af 377 m., och
hvarifrån det utbreder sig söder om Vettern in i
Vestergötland och österut mot Östergötland. Kustlandet
är lågt och jämnt; till en bredd af 10 à 12 km. uppnår
det knappt en höjd af 30 m. och stiger efter
ytterligare 10 km. upp till 100 m. Vid landskapets
södra och sydvestra gränser ligga sjöarna 100 à 150
m. öfver hafvet, vid dess nordöstra 150 m. Vetterns
höjd är fullt 88 m. De större sjöarna i landskapets
södra hälft hafva en höjd af 130 till 160 m. Småland
har fem från hvarandra skilda vattenområden: det
norra, som omsluter Svartåns och Stångåns källor;
det östra, hvars mera betydande vattendrag är Emm-ån;
det södra, i hvilket de större sjöarna äro Helgasjön
(50 qvkm.) och Åsnen (145 qvkm.), hvarifrån Mörrumsån
flyter, samt Rottnen (34 qvkm.); det sydvestra med
sjön Möckeln (47 qvkm.) och dess afflöde Helgeån,
samt det vestra, omfattande sjöarna Rusken (33 qvkm.),
Vidöstern (42 qvkm.), Flåren, Furen och Bolmen (183
qvkm.), som afbördar sig genom Lagan. Nära vestra
gränsen flyter Nissan

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:32:39 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfan/0745.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free