- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 14. Ruff - Sockenstämma /
1487-1488

(1890) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Smör - Smörblomma - Smörblomster - Smörbolle - Smörbultslägtet - Smörfärg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

erhållit benämningen konstsmör, margarinsmör eller
oleomargarin (se Margarin 2). Man har lyckats göra denna
konstprodukt så förvillande lik smör af komjölk,
att man endast genom en närmare undersökning på
kemisk väg kan säkert skilja de båda preparaten från
hvarandra. Den väsentliga olikheten dem emellan består
deruti att konstsmöret innehåller en större halt icke
flyktiga, feta syror. För att i handeln kontrollera
och skilja de båda smörsorterna från hvarandra, har
man derför ock föreskrifvit undersökningsmetoder,
som gå ut på att bestämma proportionen eller
förhållandet mellan de flyktiga och icke flyktiga
feta syrorna. Såsom särskiljande kännetecken har
man dessutom angifvit, att specifika vigten hos
margarinsmöret i smält tillstånd är 0,859, men hos
vanligt smör 0,867, samt att den förra produkten
vid behandling med svafvelsyra färgas ljusbrun,
hvaremot den senare får en rödaktig färgton. Om
margarinsmör strykes på en potatisskifva, framträder
dess talgsmak mera tydligt, och om ett stycke deraf
varsamt knådas mellan fingrarna, så bildas dervid en
flytande olja, medan äkta smör vid sådan pröfning
visar sig som en smörjig och något sammanklibbande
massa. Slutligen har man föreslagit, att oleomargarin
eller konstsmör borde försättas med en ringa del
fenol-ftalein, då det antager en intensivt högröd färg
vid behandling med en alkalisk vätska, hvarigenom
man lättare skulle kunna skilja det från verkligt
äkta smör.

Under olika tider af året äfvensom efter olika
utfodring af kreaturen, kan smöret förete en olika
färg. Vintersmöret är vanligen rent hvitt, hvaremot
sommarsmöret är mer eller mindre gulaktigt. Den
senare färgen hos smöret är af konsumenterna mera
omtyckt, hvarför man med konst vanligen gifver det
hvita smöret en gul färg (se Smörfärg). För export
inpackas smöret i små tunnor eller s. k. drittlar,
som merendels rymma 50 kg. Dessa kärl förfärdigas af
bok och måste före inpackningen behandlas upprepade
gånger med kokhett vatten eller lemnas att ligga några
timmar i saltlake, för att smöret ej må antaga någon
obehaglig smak af trävirket. Om smörkärlen göras af
ek, måste man derjämte behandla dem med en lösning
af pottaska eller alun, så att garfämriet utdrages
ur veden eller oskadliggöres, innan smöret inpackas.

Smör är den vigtigaste af våra mejeriprodukter,
och mången landtbrukare eger i smörtillverkningen
sin förnämsta inkomstkälla. Af redogörelsen för
Sveriges utförsel och införsel af landtmannaprodukter
kan man se, huruledes under de senaste 10 åren
mejerihandteringen högst väsentligt utvecklat sig,
så att landet t. ex. under år 1885 exporterade
smör för ett sammanlagdt värde af mera än 20 1/2
mill. kr. Under samma år importerades visserligen,
hufvudsakligen från Finland, 3,658,212 kg. smör eller
för ett värde af nära 4 1/2 mill., men öfverskottet af
exporten stiger i alla fall till det rätt betydliga
beloppet af 16 mill. kr. År 1875 var detta
öfverskott endast omkr. 4 1/2 mill.,
och före 1870-talet var den årliga införseln af
smör alltid större än utförseln. I efterföljande
öfversigtstabell finner man förhållandet mellan export
och import från och med 1875:
År Värdet af
smörimporten. Kr.
Värdet af
smörexporten. Kr.
Skilnad. Kr.
1875 2,255,400 6,892,470 4,637,070
1876 3,559,640 7,446,060 3,886,420
1877 3,860,090 7,899,840 4,039,750
1878 2,615,015 8,091,720 5,476,705
1879 2,529,375 8,741,520 6,212,145
1880 5,206,175 10,521,555 5,315,380
1881 3,526,232 10,213,368 6,687,136
1882 3,333,103 11,645,202 8,312,099
1883 4,097,222 16,326,688 12,229,466
1884 4,860,701 17,212,447 12,351,746
1885 4,454,647 20,613,141 16,158,494

C. E. B.

Smörblomma, bot., ett i folkspråket gängse namn för
Taraxacum officinale.

Smörblomster, bot., ett folknamn på flere örter med
gula blommor. Oftast menas dermed de gulblommiga
arterna af slägtet Ranunculus L. Gulsippan, Anemone
ranunculoides
L., och kablekan, Caltha palustris
L., benämnas också i somliga orter med detta
namn. O. T. S.

Smörbolle, bot. Se Trollius.

Smörbultslägtet, Gobius, zool., tillhör fam. Gobiidaew
och ordn. Acanthopterygii (taggfeniga fiskar)
inom fiskarnas klass. Det omfattar små fiskar med
långsträckt kropp, hufvudet bredare än kroppen,
två ryggfenor, samt bukfenorna sammanväxta till
ett slags tratt och belägna under bröstfenorna. Det
största antalet arter lefver i hafvet, på klippig
och stenig botten, der de jaga efter små kräftdjur,
maskar och dylikt. Alla ega förmågan att i större
eller mindre mån lämpa färgen efter omgifningarna. Vid
Sveriges kuster äro sex arter kända. Den största af
dessa, allmän såväl i Östersjön som vid vestkusten,
är svarta smörbulten (G. niger). Den har strupen och
hjässan försedd med små, tunna fjäll och stjertfenan
afrundad samt är svartaktig, med anstrykning af
grönt och blått, med en rad af stora, mörkare
fläckar längs sidan. Svarta smörbulten uppehåller
sig, åtminstone under sommartiden, utmed sjelfva
stranden, hvarest han försigtigt smyger på bottnen
och har sitt tillhåll bland stenar och alger.
L-e

Smörfärg. Under sommaren, då mjölkboskapen går på
bete eller bland sina födoämnen erhåller hvarjehanda
grönfoderarter, utmärker sig smöret vanligen genom
gulaktig färg, aromatisk lukt och fin smak samt håller
sig längre, och bättre än vintersmöret, hvilket i
allmänhet har en rent hvit färg. Ehuru vintersmöret
i öfrigt kan hafva samma goda egenskaper som det
s. k. gulfärgade sommarsmöret, hafva emellertid vanan
och fördomen på de flesta orter förorsakat, att man
nära nog uteslutande efterfrågar gulfårgadt smör,
så att hvitt vintersmör endast med svårighet låter
sälja sig till ett pris, som öfverensstämmer med
dess verkliga värde. Detta förhållande har gifvit
anledning till det

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:32:39 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfan/0750.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free