Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 14. Ruff - Sockenstämma / 1493-1494 (1890) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Smörsyre-etyleter ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

kroppens längd och tillspetsad. Tårna äro
sammanväxta och försedda med långa, spetsiga
klor. N. socialis uppnår, svansen inberäknad, en
meters längd. Pelsen är långhårig och rödbrun med
mörkare ringar å svansen. Snabelbjörnen lefver
i flockar i Syd-Amerika. Den klättrar med stor
lätthet samt lifnär sig af fogelägg, insekter
och frukter. Den visas ofta i menagerier.
L-e.

Snabeldjuren, zool. Se Elefantslägtet och Proboscidea.

Snabelkrokodiler. Se Gavialer.

Snabelmöss, Macroscelididae, zool., en till gruppen
Menotyphla, ordn. Insectivora (insektätare),
hörande däggdjursfamilj. Dithörande former utmärka
sig till det yttre genom sin långt utdragna nos, sin
korta, tjocka kropp och sina förlängda bakben. Ögon
och öronmusslor äro mycket stora. Stortån är förkrympt
eller saknas. Märkligare äro dock egendomligheterna i
den inre byggnaden: förekomsten af en stor blindtarm,
af två rötter hos bakersta öfre framtanden hos en
art, och saknaden af öfre framtänder hos andra,
sammanväxningen af sken-



och vadben m. m. Kroppsstorleken vexlar mellan 10
och 30 cm. Snabelmössen äro inskränkta till Afrika
och träffas mest i steniga trakter, mellan buskar
och gräs, der de jaga insekter. Vid minsta buller
försvinna de i någon jordhåla, eller dölja de sig
mellan stenarna, och, enär pelsens färg hos flertalet
öfverensstämmer med omgifningarnas, undgå de lätt sina
förföljare. I likhet med spetsekorrarna äro de flesta
snabelmössen i rörelse om dagen och ej nattdjur som
öfriga insektätare. Man skiljer på tre hithörande,
hvarandra mycket närstående slägten, som innefatta
omkr. 14 arter. L-e.

Snack, Peter. Se Schnack.

Snack, Johan, kopparstickare, enligt en uppgift född
1756, var elev af Floding och konstakademien och lär
hafva aflidit 1788. Han utförde en mängd arbeten
i bokillustrationens tjenst, alla af tämligen
medelmåttig art, äfvensom en del särskilda blad
af något högre värde. Bland de senare må nämnas:
utsigt af Stockholm (1783), porträtt af Lovisa Ulrika,
hertig Karl och hans gemål, N. och E. K. Reuterholm
m. fl. Af de förra kunna för sin
sällsynthet märkas: Samling af svenska arméns uniformer,
tecknade af C. G. Roos (1783). S. var äfven en ganska
skicklig porträttritare i gravyrmanér; många af
hans blad i denna väg finnas spridda i enskilda
samlingar. -rn.

Snaflunda, socken i Örebro län, Sundbo härad. Areal
11,497 har. 2,288 innev. (1889). S. utgör ett
konsistorielt pastorat af 2:dra kl., Strengnäs stift,
Rumla kontrakt.

Snaijers, Peter, flamsk bataljmålare, född
i Antwerpen 1592, var elev af Sebastian Vranx,
blef »mästare» 1613 och hofmålare hos ståthållaren
i Belgien 1628. Död i Bruxelles 1667. S. målade
vanligen scener från trettioåriga kriget – stora
dukar, som, derför att horisonten är för hög, ofta
mer likna väldiga kartor än taflor, men alltid
utmärka sig genom lifligt och väl tecknade hästar
och figurer. Som han emellertid lade mer vigt
på topografisk och strategisk riktighet (han
målade mest för huset Habsburgs räkning), hafva
hans taflor framförallt intresse i krigshistoriskt
afseende. Flere taflor, i hvilka svenskarna spela
en framstående rol (Belägringen af Prag m. fl.),
finnas i en privatsamling i Wien och vore förtjenta
att studeras af fackmän. Andra arbeten af S. finnas
i Wiens kejserliga galleri, i Madrid, Bruxelles,
Speier m. fl. st. S. målade äfven mindre taflor
(jagtstycken, landskap med röfvare o. s. v.), spridda
i många samlingar i Spanien, Österrike och Tyskland.
O.G-g.

Snake river [snek rivör] l. Shoshoneriver, flod
i vestra delen af Nord-Amerikas Förenta stater,
rinner upp i staten Wyoming, på Windriver-range
och i Yellowstone park, flyter i vestlig, nordlig
och åter vestlig hufvudriktning genom territoriet
Idaho och staten Washington samt faller från v. ut
i Columbiafloden, i sitt senare lopp äfven benämnd
Lewis Fork. Längd omkr. 1,450 km.

Snake’s Island [sneks ejland]. Se Anguilla.

Snappertuna, kapell i Nylands län, inom Karis
pastorat.

Snapphanekrig, benämning på de folkkrig, som af brist
på tillräckligt antal reguliera trupper från dansk
sida fordom flere gånger väcktes mot Sverige, och som
både fördes och kufvades med en vildhet och grymhet,
som knappt finner sin like i samtiden. Ordet snapphane
(T. schnapphahn, bandit, af schnappen, uppsnappa)
förekommer, i betydelsen kringströfvande krigsfolk,
redan i början af 1500-talet, t. ex. i kaniken
Olaus Magnis berättelse till Gustaf I år 1527 (se
»Handl. rör. Skand. hist.» I, 1816). Ett snapphanekrig
omtalas vidare från år 1044, då amtmannen Jesper
V. Buchwald och fogden V. Harten ledde de beväpnade
bönderna i Holstein och särskildt i Ditmarsken i
striden mot svenskarna, men till slut af H. Wrangel
tvungos att sträcka vapen. I Skåne oroade snapphanar
Gustaf Horn, under anförande af Ebbe Ulfeld och bonden
Bengt Månsson från Fagerhult. Den senare jämte en
mängd af hans anhängare nedgjordes af en bland Horns
officerare, Klingspor. Under Karl X:s krig mot Danmark
dyka åter dessa skogens fribytare upp. Under Karls tåg

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>