Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Soaré (Fr. soirée), samqväm, musikalisk eller dramatisk tillställning - Soave l. Suave, Ital., musikt., ljuft - Sobat, biflod till Nilen - Sobeln. Se Mårdslägtet - Sobieski, Johan. Se Johan, konungar af Polen 2 - Sobieskis sköld, en liten stjernbild i vintergatan, söder om eqvatorn - Sobranje, Bulg., namn på den årligen sammanträdande, lagstiftande nationalförsamlingen i Bulgarien - Sobrero, Ascanio - Soccus, Lat., kallades hos romarna en tunn och lätt sko - Sochatsjev (Sochaczew), stad i rysk-polska guvernementet Varsjav - Sociabel. Se Social - Social (af Lat. socius, kamrat), samhällig, hvad som hör till samhället, hvad som hör till samhällslif - Sociabel, sällskaplig, umgängsam - Socialdemokrat och socialdemokrati. Se Socialism - Socialekonomi. Se Nationalekonomi - Socialism (af Lat. socius, bundsförvandt, kamrat), den ekonomiska teori, som utgår derifrån, att den nu pågående privatkapitalistiska, storindustriella utvecklingen alltmera skiljer arbetaren från arbetsmedlen, derigenom skapar ett egendomslöst proletariat och i stället hopar arbetets afkastning hos en icke arbetande samhällsklass
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Soaré (Fr. soirée), samqväm, musikalisk eller
dramatisk tillställning, som eger rum på aftonen. Jfr
Matiné.
Soave l. Suave, Ital., musikt., ljuft.
Sobat, biflod till Nilen, rinner upp i flere grenar
s. och s. v. om Abessinien, mellan 4° och 9° n. b.,
flyter i nordlig hufvudriktning till Nasser, der dess
fyra armar förena sig, och hvarifrån den är segelbar
under månaderna Juni–Nov., fortsätter sedermera åt
n. v. och faller vid stationen Sobat från h. ut i
Nilen l. Bahr-el-Abiad.
Sobeln. Se Mårdslägtet.
Sobieski, Johan. Se Johan, konungar af Polen 2.
Sobieskis sköld, en liten stjernbild i vintergatan,
söder om eqvatorn.
Sobranje, Bulg., namn på den årligen sammanträdande,
lagstiftande nationalförsamlingen i Bulgarien,
bestående af en kammare, till hvilken medlemmar
väljas, 1 på 10,000, genom allmän omröstning hvart
tredje år.
Sobrero, Ascanio, italiensk naturvetenskapsman,
född 1812, var professor vid tekniska institutet i
Turin och dog 1888. Han upptäckte 1847 sprängämnet
nitroglycerin, hvilket A. Nobel sedermera gjorde
tekniskt användbart, och utgaf flere vetenskapliga
afhandlingar.
Soccus, Lat., kallades hos romarna en tunn och lätt
sko, hvilken begagnades af qvinnor och veklingar samt
af i komedier uppträdande skådespelare. Se Koturn.
Sochatsjev (Sochaczew), stad i rysk-polska
guvernementet Varsjav. Omkr. 5,000 innev. Brännerier,
yllemanufakturer och hvitbetssockerfabriker.
Sociabel. Se Social.
Social (af Lat. socius, kamrat), samhällig, hvad som
hör till samhället, hvad som hör till samhällslif. –
Sociabel, sällskaplig, umgängsam. – Se vidare
Nationalekonomi, Samhällsvetenskap, Socialism och
Socialpolitik. Jfr Socii.
Socialdemokrat och socialdemokrati. Se
Socialism.
Socialekonomi. Se Nationalekonomi.
Socialism (af Lat. socius, bundsförvandt, kamrat),
den ekonomiska teori, som utgår derifrån, att den
nu pågående privatkapitalistiska, storindustriella
utvecklingen alltmera skiljer arbetaren från
arbetsmedlen, derigenom skapar ett egendomslöst
proletariat och i stället hopar arbetets afkastning
hos en icke arbetande samhällsklass, och som af detta
sluter till nödvändigheten att upphäfva den enskilda
eganderätten till produktionsmedlen och socialisera
dem, d. v. s. göra dem till samhällets gemensamma
egendom. Den nyare forskningen har uppvisat,
att egendomsformerna i sjelfva verket varit långt
mera vexlande, än man förr var benägen att antaga,
och särskildt har den ådagalagt tillvaron af en
ursprunglig stamkommunism, hvarur först på ett
senare stadium den privata eganderätt, som vi nu
känna, småningom framgått. Spår af denna ursprungliga
kommunism hafva bibehållit sig
äfven hos de civiliserade folken ända ned till
vår tid (man erinre sig t. ex. de svenska
byalagens »allmänningar»). Ordet socialism liksom
saken i dess nutida mening är dock af ganska nytt
ursprung; först användt i England på 1830-talet,
öfverflyttades det 1839 af Reybaud till Frankrike
och begagnades då om Saint Simons, Fouriers och
Owens system. Om någon socialism i egentlig mening
kan icke blifva tal förr än dess förutsättning,
en af enskilda kapitalister med förhyrd arbetskraft
drifven storproduktion, existerar. I vidsträcktare
mening kallas dock ganska ofta hvarje rörelse,
som historien omtalar, socialistisk eller
kommunistisk, ifall den afsett ett grundligare
utjämnande af egendomsförhållandena och i all
synnerhet om dermed något slags gemensamt egande
eller konsumtion varit förbunden. Så har varit
fallet vid åtskilliga religiösa nybildningar, och
särskildt brukar ofta erinras om de starka tendenser
i sådan riktning, som funnits hos den ursprungliga
kristendomen. Dessa tendenser hafva i vår tid på
vissa håll åter framdragits, så att det finnes en
särskild kristlig-socialistisk riktning, hvilken i
England räknat bland sina ledare- Hypatias» bekante
förf., Ch. Kingsley, och, skarpt oppositionel och
radikal som den der alltid varit, fortfarande med
Headlam o. a. till målsmän utöfvar inflytande inom
ganska vidsträckta kretsar, medan den i det katolska
Tyskland stälts fullständigt i den katolska kyrkans
tjenst (biskop Ketteler af Mainz, kanonikus Moufang),
under det att den bekante hofpredikanten, antisemiten
Stöcker sökte göra dess protestantiska del tjenstbar
för Bismarcks politik mot den socialdemokratiska
arbetarerörelsen. Äfven Frankrike har på senaste åren
fått en framstående kristlig-socialistisk ledare
i legitimisten grefve de Mun, som organiserat en
mängd katolska arbetareföreningar, och det direkta
inflytandet från kristendomens jämnlikhets- och
broderskapssatser var starkt märkbart hos 1848 års
män, Louis Blanc, romanförfattaren Eug. Sue m. fl.,
liksom det i våra dagar återspeglar sig i ryssen
Tolstois arbeten. Äfven den belgiske nationalekonomen
Laveleye har starkt påverkats af den kristliga
socialismen.
Den egentliga moderna socialismen vädjar
emellertid icke till några religiösa synpunkter,
utan till den med storindustrien sig utvecklande
nutida arbetareklassens ekonomiska intressen. I
den klasskamp mellan egendomslösa arbetare och
egendomsbesittande bourgeoisi, som socialismen anser
karakterisera det nutida samhället, gör den anspråk
på att vara ingenting mindra än den till insigt om
sig sjelf, sin ställning och sina framtidsutsigter
komna arbetareklassens naturliga och nödvändiga
verldsåskådning. I och med revolutionen 1830, då
bourgeoisien definitivt kom till makten, i och med
detsamma blef proletariatet, som dittills kämpat vid
dess sida, mot feodalism och reaktion, det eminent
revolutionära partiet. Det första utbrottet skedde
redan 1831 i Lyon, der de svältande sidenväfvarna
reste sig under fältropet: »vivre en travaillant ou
mourir en combattant». Paris var sedan under Ludvig
Filips regering härden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
