Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sofia. 3. Sofia Vilhelmina Mariana Henrietta - Sofia (Sofie), danska drottningar - Sofia. 1. Sofia, dotter till den ryske furst Vobodar i Halicz - Sofia. 2. Sofia af Pommern - Sofia. 3. Sofia af Mecklenburg - Sofia. 4. Sofia Amalia - Sofia. 5. Sofia Magdalena - Sofia, svenska prinsessor - Sofia. 1. Sofia, dotter af Gustaf I - Sofia. 2. Sofia Albertina
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sjuksköterskor», d. 1 Jan. 1884 kunde, till en början
i ringa omfattning och i förhyrd lokal, för sitt
ändamål upplåtas. På samma gång denna anstalt bildade
en ny och vigtig länk i vårt lands institutioner
till sjukvårdens främjande, öppnade den ett nytt,
välsignelserikt verksamhetsfält för unga qvinnor
ur de bildade samhällsklasserna, ett mål, som
drottningen äfven varmt behjertade. Sedan behofvet af
hemmets utvidgning snart gjort sig gällande, började
under drottningens kraftiga ledning förarbetena för
anskaffandet af medel och uppgörandet af förslag till
tidsenliga nybyggnader för detsamma. Grundstenen
lades d. 14 Dec. 1887 af konungen och drottningen,
och d. 1 Okt. 1889 kunde det gamla hemmet inflytta
i sina nya, prydliga och ändamålsenliga lokaler
vid Valhallavägen (se vidare Sofiahemmet). –
Inredningen och de inre anordningarna, hvilka ledts
af drottningen personligen, bära vittne ej allenast
om hennes lefvande nitälskan om en god sjukvård,
utan äfven om hennes praktiska sinne och öppna blick
för allt – äfven det minsta –, som kunde bidraga
till de sjukes trefnad och lindrandet af deras
lidande. Drottningen är ordförande i hemmets styrelse
och tager fortfarande den verksammaste del uti
såväl dess förhandlingar som för öfrigt i allt, hvad
som rör hemmets inre angelägenheter och skötsel. I
»Sofiahemmet», denna sin älsklingsskapelse, väl
egnad som den är att in i en aflägsen framtid i
vida kretsar sprida välsignelse, har drottning
Sofia sjelf rest sig den vackraste minnesvård.
G. W.
Sofia (Sofie), danska drottningar. 1. Sofia,
dotter till den ryske furst Vobodar i Halicz, född
omkr. 1140, halfsyster till den danske konung Knut
Magnusson, blef 1154 trolofvad och 1157, kort före
slaget på Graaheden, gift med Valdemar I. S. var
mycket vacker, men skildras i kämpavisorna som
ond och hämdgirig. Hon lät innebränna Valdemars
älskarinna Tove och vållade hans systers, liten
Kirstens, olycka. Efter Valdemars död (1182) gifte
S. sig 1186 med landtgrefve Ludvig af Thüringen,
men han skickade henne följande år tillbaka till
Danmark. Hon dog 1198. –
2. Sofia af Pommern, f. 1498, dotter till hertig
Bogislaus X, äktade 1518 Fredrik I, blef enka
1533 och dog d. 13 Maj 1568. –
3. Sofia af Mecklenburg, född d. 4 Sept. 1557,
dotter till hertig Ulrik och dotterdotter till S.
2, gifte sig 1572 med sin mycket äldre kusin
den danske konungen Fredrik II. Hon blef
enka 1588, men fick på grund af riksrådets
hersklystnad ingen del i förmyndareregeringen
under Kristian IV:s minderårighet, undantagandes i
hertigdömena. Hon framlefde sitt långa enkestånd
på Nykjöbings slott på Falster, upphjelpte
landtbruket och näringarna på Låland och Falster,
hennes lifgeding, och samlade en ofantligt stor
förmögenhet. Sina barns uppfostran ledde hon
med mycken klokhet och skötte sin egendom
med insigt och kraft. På hennes uppmaning utgaf
A. S. Vedel den första samlingen af kämpavisor.
Hon dog d. 4 Okt. 1631. – 4. Sofia Amalia, född
d. 24 Nov. 1628, dotter till hertig Georg af
Braunschweig-Lüneburg, gifte sig 1643 med Fredrik
III, medan han ännu var ärkebiskop af Bremen,
och blef 1648 drottning. Hon var mycket vacker
och intagande, men tillika stolt och myndig; hon
älskade prakt och förströelse, i synnerhet dans och
jagt samt var mycket ifrig att framhålla och utvidga
den kungliga myndigheten. Under Köpenhamns belägring
1658–59 ådagalade hon ett ovanligt mod, och under
riksdagen 1660 understödde hon efter förmåga planen
om enväldet. Hon hade stor del i Ulfeldts fall och
i den hårdhet, som bevisades Leonore Kristine. Hon
var afgjordt tysk och gynnade på allt sätt de tyske
adelsmän, som flyttade in till Danmark. S. blef enka
1670 och dog d. 20 Febr. 1685 på det efter henne
uppkallade Amalienborg. – 5. Sofia Magdalena,
född d. 28 Nov. 1700, var dotter till markgrefven
Kristian Henrik af Brandenburg-Kulmbach-Baireuth och
gifte sig 1721 med Kristian VI, som då var kronprins,
samt var drottning 1730–46. Hon var så afgjordt tysk,
att hon nästan föraktade det danska språket och folket
och kallade hånande sin son Fredrik V »der dänische
prinz». Många af drottningens fattiga slägtingar och
en mängd tyska adelsfamiljer inflyttade på denna
tid till Danmark. S. var mycket gifmild, hvilket
bl. a. visade sig, då hon 1737 upprättade Vallo
stift, som hon fått af konungen. I sin högfärd höll
hon folket strängt aflägsnadt från konungahuset, och
hon tilfredsställde sin praktlystnad genom att låta
uppbygga Kristiansborg, Hirschholm och ett par mindre
slott. Hon gynnade pietismen. Deremot var hon den
första, som afskaffade hofveriet, 1761, på sitt gods
Hirschholm, och som lät bönderna köpa sina gårdar. Hon
dog d. 27 Maj 1770. E. Ebg.
Sofia, svenska prinsessor. 1. Sofia, dotter af
Gustaf I och Margareta Leijonhufvud, föddes d. 29
Okt. 1547 och förmäldes 1568 med hertig Magnus II af
Sachsen-Lauenburg, en brorson till Erik XIV:s moder,
drottning Katarina. Bröllopet firades i samband med
konung Eriks och Katarina Månsdotters. Sedan länge
öfvergifven af sin lättsinnige och råe make, som
återvände till Lauenburg, efter att en tid hafva
varit i svensk tjenst, dog Sofia på Ekolsund natten
mellan d. 16 och 17 Mars 1611. Hon hade en son,
Gustaf, hertig af Sachsen-Lauenburg (se Gustaf,
sp. 282).
2. Sofia Albertina, enda dotter af konung Adolf
Fredrik och drottning Lovisa Ulrika, föddes
i Stockholm d. 8 Okt. 1753. Fjorton år gammal
utnämndes hon af sin morbroder Fredrik den store
till koadjutorinna i abbotstiftet Quedlinburg, och
1787–1803, då det rika stiftet sekulariserades,
var hon, ehuru nästan ständigt i Sverige,
dess abbedissa. Jämte sin mest älskade broder,
hertig Fredrik Adolf, var hon föremål för moderns
särskilda ömhet. Å sin sida egnade S. Lovisa Ulrika en
uppoffrande kärlek, i synnerhet sedan modern på Gustaf
III:s befallning nödgades draga sig tillbaka till
Fredrikshof och derefter till Svartsjö, der hon dog
d. 16 Juli 1782. S. hade skänkt sitt hjerta åt furst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
