Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Soltyk ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
objekt – verb; genitiven framför hufvudordet;
t. ex. nin-ka nag-ta dilai, mannen slog qvinnan,
tolal agal-ka, stammarnas hus. Adj. är oböjligt och
står efter sitt subst. Personligt pronomen kan antaga
artikel, t. ex. ani »je», aniga »moi», possessiva
uttryckas med suffix, relativ saknas. Verbet böjes
enligt regeln med suffix, hufvudtempora äro presens
och perfektum, t. ex. dig, lägg! pres. dig-a jag (han)
lägger, dig-ta, du l., konj. dig-o, dig-to, jag (du)
må l., perf. dig-a-i jag (han) lade, dig-ta-i, du lade
o. s. v. Andra tempora, durativ, futur m. fl. bildas
med suffix till stammen; på samma sätt passivum
med na och kausativum med -si, t. ex. dig-na,
läggas, dig-si, låta lägga. Jfr Hunter,
»Grammar of the somali language.» (Bombay, 1880).
H. A.
Somateria. Se Ejderslägtet.
Somatisk (af Grek. soma, kropp), kroppslig.
Somatologi (af Grek. soma, kropp, och logos, lära),
läran om menniskokroppen.
Somatoskopi (af Grek. soma, kropp, och skopein, se,
undersöka), medelst konstgjord belysning företagen
undersökning af kroppens inre organ.
Some (Somme), Kristofer (Krister), svensk krigare,
blef 1602 slottslofven på Narva, 1608 fältöfverste
och 1610, vid danska krigets utbrott, ståthållare
på Kalmar slott. Efter att hafva bedrifvit hemliga
underhandlingar med danskarna förklarade han
förrädiskt, att slottet icke kunde hålla sig af brist
på ammunition, och öfverlemnade det till Kristian IV
d. 3 Aug. 1611. Mottagen i dansk krigstjenst, erhöll
han bl. a. 1,000 rdr och ett skepp »lastadt med vin,
smör och fetalier». Förräderiet var enligt några
vedergällningen för en örfil, som Karl IX skulle hafva
gifvit S., enligt andra en hämd derför att konungen
låtit afrätta några af hans anförvandter.
Somero, socken i Tavastehus län, Sääksmäki domsaga,
Tammela härad i Finland, bildar med Sommarnäs
kapell ett konsistorielt pastorat af 2:dra kl.,
Åbo ärkestift, Tavastehus kontrakt. Areal 697
qvkm. Befolkningen, finsktalande, 8,354 personer
(1887). A. G. F.
Somers, John, lord of Evesham, engelsk statsman,
född d. 4 Mars 1652 i Worcester, blef redan som
advokat ryktbar för sin vältalighet. Invald i
konventionsparlamentet 1689, var han ordförande i
den komité, som utarbetade rättighetsförklaringen,
och utnämndes s. å. till solicitor-general. Han
var Vilhelm III:s förtrognaste rådgifvare och, 1693
förordnad till storsigillbevarare, den förnämste
ledaren af whigpartiet. Då konungen begaf sig till
hären i Nederländerna (1695), blef S. en af de sju
ledamöterna i interimsregeringen. 1697 utnämndes
han till lordkansler och pär. S. arbetade ifrigt
för en försoning mellan Vilhelm och prinsessan
Anna samt skildrade 1698 i öfverhuset med bjärta
drag den fara riket löpte, om konungen enligt sitt
uttalade beslut abdikerade i anledning af billen
om arméns upplösning. Af sina politiske motståndare
häftigt angripen, drog han sig efter konungens död,
1702, tillbaka till privatlifvet, men var
likväl en af de komiterade vid den skotsk-engelska
unionens åvägabringande (1706) och president i rådet
1708–10. Derefter aftogo hans själsförmögenheter
hastigt, och nästan fullkomligt slö dog han d. 26
April 1716.
Somerset [sö’mmer-], grefskap i syd vestra England,
omgifvet af Gloucestershire i n., Bristol-kanalen
i n. v., Devonshire i s. v. och v., Dorset i
s. ö. och Wiltshire i ö. Areal 4,248 qvkm. 469,109
innev. (1881). I n. och v. är landet genomskuret af
långa, småningom sluttande kedjor af kullar, såsom
Mendip, Blackdown, Quantockhills. På gränsen mot
Devonshire höjer sig Exmoorforest (520 m.). Kusterna
äro till största delen branta och otillgängliga,
men vackra vikar med låga kuster finnas äfven;
den betydligaste är Bridgwaterbukten. Marken är
dels stenig, dels består den af stora hedar eller
marskland; jordmånen är likväl på det hela taget
fruktbar och slätterna omkring Taunton höra till
Englands bördigaste trakter. Förnämsta floderna
äro Exe, som upprinner på Exmoorforest, upptager
bifloden Barle och faller ut i Engelska kanalen, samt
Avon, Axe, Brue och Parret, hvilka alla falla ut i
Bristolkanalen. Dorset–Somerset-kanalen genomskär
grefskapets vestra del, Kennet–Avonkanalen
den östra. Den odlade jorden uppgick 1885
till 82,6 proc. (2/4 af den odlade marken var
gräsbärande). Fruktodlingen är af stor betydelse,
i synnerhet odlingen af äpplen, hvaraf cider
beredes. Ännu vigtigare är ladugårdskötseln;
förträffliga slagtdjur, smör och cheddarost
(efter en by i Mendip) produceras. Kol-, jern- och
blygrufvor finnas. Industrien omfattar klädesfabriker,
sidenfabriker, tillverkning af spetsar, handskar och
lergods. Hufvudstad: Bath.
Somerset [sö’mmer-], engelsk grefve- och hertigtitel,
ursprungligen innehafd af huset Beaufort (se d. o.),
tilldelades efter dess utslocknande 1471 personer af
olika slägter. De nuvarande hertigarna af S. härstamma
från ätten Seymour (se Seymour 4). – 1. Edward
Seymour, hertig af S., engelsk lordprotektor,
broder till Jane Seymour, Henrik Vilts tredje gemål,
föddes omkr. 1500 och upphöjdes till earl of Hertford
1537. Af Henrik VIII använd i flere diplomatiska
och militära värf, blef han 1547, vid den omyndige
Edvard VI:s trontillträde, lordprotektor och hertig
af S. I förening med Cranmer sökte han genomdrifva
kyrkoreformationen, men tillvägagick på ett så
omstörtande sätt, att han med möda kunde undertrycka
deraf framkallade uppror. Då hans plan att förmäla
Edvard VI med Skotlands drottning, Maria Stuart,
strandade mot skottarnas vägran, bröt han in öfver
gränsen och slog dem vid Pinkie Cleugh (1547), men
förorsakade derigenom endast en närmare anslutning
mellan Skotland och Frankrike. I sin inre styrelse
eftersträfvade han visserligen lagbundenhet och en
förbättring af de fattigare klassernas ställning, men
förlorade inom kort sin popularitet genom ärelystnad
och hänsynslöshet. 1549 blef han af rådet beröfvad
sin värdighet och insatt i Towern. Lössläppt 1550,
stämplade han mot maktens dåvarande innehafvare,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
