Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sonnister ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och sin korta svans. De vistas företrädesvis i skogar
och busktrakter och förtära, liksom flertalet öfriga
sorkar, utom växtämnen, äfven animalisk föda. Till
detta slägte höra den öfver nästan hela Sverige
utbredda H. glareolus och de endast i de nordliga
lappmarkerna anträffade H. ruttlus och H. rufocanus. –
II. Jordsorkarna (Paludicola) äro betydligt större
än de öfriga sorkarna och skiljas från skogssorkarna
genom sin mörkare färg, sina i fällen nästan dolda
öron och sin längre svans, som stundom är af kroppens
halfva längd. Den s. k. vattenråttan (P. amphibius),
den största af våra sorkar, förekommer allmänt i
Sverige och lefver företrädesvis i närheten af
vattendrag. I likhet med mullvaden gräfver hon
gångar och uppkastar mullhögar. Hon förorsakar
stor skada å fält och trädgårdar. Den mindre
jordsorken (P. ratticeps) bebor Lappmarken. –
III. Åkersorkarna (Agricola) skiljas från föregående
till det yttre genom kortare svans, men företrädesvis
genom olikheter i kindtändernas byggnad. Vanliga
åkersorken (A. agrestis) är i hela Sverige den
allmännast förekommande sork-arten. Den vistas mest
på fuktiga ställen och lifnär sig företrädesvis
af vegetabiliska ämnen. Andra arter äro rotsorken
(Arvicola oeconomus), som är hemma i Sibirien och
till stor nytta för detta lands fattiga befolkning,
som uppgräfver djurets förrådskamrar och använder de
der förvarade upplagen af rötter, samt fältlemmeln
(Arv. arvalis), som är mycket vanlig i mellersta
Europa. L-e.
Sorlingues. Se Scilly-öarna.
Soroaster. Se Zoroaster.
Sorrento, stad uti italienska prov. Napoli, härligt
beläget på halfön S., som skiljer Neapels golf från
Salerno-viken. 6,089 innev. (1881). Biskopssäte. I
S. finnas en katedral, flere andra kyrkor, ruiner
af gamla romerska byggnader, ett seminarium, en
navigationsskola m. m. Hufvudnäringar äro fiske och
boskapsskötsel. Sidenfabrikationen är betydlig. S. är
en af såväl italienare som främlingar omtyckt
sommarvistelseort. I S. föddes Torquato Tasso. S. är
det gamla Surrentum.
Sorsele, socken i Vesterbottens län, Lycksele
lappmarks tingslag. Areal 7,153 qvkm. 2,437
innev. (1889). S. utgör ett lappmarkspastorat
af 3:dje kl., Hernösands stift, Södra lappmarkens
kontrakt.
Sortera (Fr. assortir, af Lat. sors, sort), indela
efter sorter. – Sortera under, lyda under, vara
inordnad under (en högre myndighet). – Väl sorterad,
väl försedd (med olika sorter). Jfr Assortera.
Sorterup, Jörgen, dansk skald, född 1662
nära Slagelse, blef 1692 prest i Lyderslev vid
Storeheddinge och 1713 prost i Stevns härad. Död d. 4
Okt. 1723. Utom en del mindre tillfällighetsdikter,
samlade i Poetiske smaasagers 1:ste part (1714),
skref S. dels satirer mot tidens dåliga skalder
(Poetisk skandsekurv, 1709), dels fem Heltesange om
kong Frederik IV:s lykkelige sejrvindinger tillands
og tilvands (1716), i hvilka han på ett lyckligt sätt
efterbildade kämpavisorna. Dessutom var S. en
lärd filolog och egnade sig äfven åt fornforskning;
han skref bl. a. om Ældgamle gyldne horn (1718).
E. Ebg.
Sortie [sårti], Fr. (af sortir, gå ut), bortgång,
utgång; utfall under en belägring; en skådespelares
utträde från scenen (jfr Entrée).
Sortiment (jfr Sortera), urval, varulager. –
Sortiments- och kommissionsbokhandel. Se Bokhandel.
Sortlina l. Sorklina, sjöv., ett tåg, hvari rodret
blir hängande, om det skulle blifva aflyft från
sina hakar. Sortlinan instickes genom ett hål
(sortlinehålet) i rodrets akterkant och genomhalas
tills en knop i dess ena ände stannar mot rodret,
hvarefter den andra änden går upp genom ett hål
i hvalfvet eller leder öfver hackbrädet samt
fastgöres i lämplig bult e. d. inombords. Jfr
Nottaljeketting. R. N.
Sorunda, socken i Stockholms län,
Sotholms härad. Areal 17,015 har. 3,075
innev. (1889). S. bildar med Torö kapell ett regalt
pastorat af 1:sta kl., Strengnäs stift, Södertörns
kontrakt.
Sorö, stad i vestra Själland, Sorö amt, vid
den af vackra skogar omgifna Sorö sjö. 1,783
innev. (1890). S:s tillvaro är uteslutande bunden vid
den der befintliga skolan och uppfostringsanstalten,
den s. k. Sorö akademi, likasom det leder sitt
ursprung från det af Skjalm Hvides söner
i 12:te årh. grundlagda Sorö kloster. Detta
cisterciensmunkkloster, som fick sin slutliga ordning
af Absalon 1161, var ett af de vigtigaste i Danmark,
och dess abboter hörde till rikets främste prelater
samt hade säte i riksrådet. Också arbetade munkarna
i Sorö kloster flitigt med Danmarks historia; broder
Niels, den danska rimkrönikans författare, var munk
i S. 1586 ombildades klostret till en skola och
uppfostringsanstalt för 30 adliga och 30 borgerliga
gossar; 1623 upprättades vidare en riddareakademi,
som besöktes af de kungl. prinsarna och unga adelsmän,
men nedlades redan 1655. Den återupprättades 1747,
då Holberg dit skänkte sitt baroni, och det hade en
hel serie af ansedda vetenskapsmän till professorer,
som sysselsatte sig i synnerhet med danska språket
och historien. I slutet af 18:de årh. upphörde dock
akademien. 1822 upprättades i S. en lärd skola, och
dermed förenades 1826 en akademi, som dock aldrig
blef af någon synnerlig betydelse och nedlades
1849. Sedan 1838 var det Grundtvigs älsklingstanke
att få en folkhögskola upprättad i S., och han
utverkade 1847 Kristian VIII:s tillåtelse dertill,
men planen blef icke satt i verket och uppgafs under
den följande regeringen. S. akademis rika tillgångar
(kapitalförmögenhet på öfver 9 mill. kr. och dessutom
en årlig inkomst af 150,000 kr. från herrgårdar,
skogar, tionden), hafva sedan användts till främjandet
af många andliga ändamål, men försöken att åter
upprätta en särskild högskola hafva hittills icke
vunnit någon anslutning. S. kyrka, som byggdes af
Absalon, är hvilostad för honom och en mängd af
Skjalm Hvides öfrige ättlingar, vidare för konungarna
Kristofer II, Valdemar Atterdag och Olof Håkansson
(drottning Margaretas lik fördes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
