Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Spanien (Sp. España), konungarike i södra Europa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
qvinliga linien. Konungen, som blir myndig vid fyllda
16 år, utöfvar den lagstiftande makten tillsammans
med representationen, Cortes, som är fördelad
på två kamrar: senaten och kongressen. Senaten
består af 1) sjelfskrifna ledamöter (»senadores
de derecho propio»): kungliga prinsar, grander
af S. med en årsinkomst af minst 60,000 pesetas
samt de högsta statsämbetsmännen (generalkaptener,
amiraler, patriarken af Indierna och ärkebiskoparna,
presidenterna i statsrådet, högsta domstolen och
räkningekammaren m. fl.); 2) af regeringen för
lifstiden utsedda ledamöter samt 3) af de högst
beskattade och af vissa statskorporationer valda
ledamöter. Dessa omväljas till halfva antalet hvart
5:te år. Antalet af sjelfskrifna och för lifstid
utsedda ledamöter får ej öfverstiga 180; de valda få
ej häller vara flere än 180. Kongressen (congreso)
består af medlemmar valda för 5 år af valkollegier
i moderlandet, på Cuba och Puerto Rico enligt
förhållandet 1 deput. för 50,000 innev. Valrätt
ega alla spaniorer, som fyllt 25 år samt i skatt
erlägga minst 25 pesetas för jordegendom eller 50
pesetas för inkomst af fabriksrörelse, medlemmar
af kungliga akademier och kyrkokapitel, prester,
koadjutorer, statstjenstemän med en lön af minst
2,000 pesetas, icke aktiva officerare, framstående
målare, bildhuggare, professorer och lärare, notarier
etc. För att kunna väljas fordras att vara spanior,
lekman, myndig och i åtnjutande af alla borgerliga
rättigheter. Om en deputerad af staten mottager
en syssla, en pension eller ett ordenstecken,
måste han nedlägga sitt mandat. Enda undantaget
göra ministrarna. De deputerade åtnjuta icke något
arvode. Valrätten har således varit ganska begränsad,
men våren 1890 hafva cortes antagit ett förslag
om mera utvidgade politiska rättigheter. Cortes
sammanträda årligen. Senatens president och 4
vicepresidenter utses af konungen; kongressen väljer
sjelf sin president och 4 vicepresidenter. Kongressen
kan ställa ministrarna till ansvar inför senaten,
som således utgör riksrätten. I spetsen för
statsförvaltningen står ministerrådet (consejo
de ministros), bestående af en konseljpresident
och 8 ministrar. De olika departementen äro:
utrikes-, benådnings- och justitie-, marin-,
finans-, krigs-, inrikes-, jordbruks- och handels-
samt kolonialdepartementet. Statsrådet, som har en
särskild president, men för öfrigt samma medlemmar
som ministerrådet, är en rådgifvande myndighet, som
jämväl afgör kompetenskonflikter. Förvaltningen är
hufvudsakligen ordnad efter franskt mönster. Riket
är (sedan 1833) indeladt i 49 provinser, som i
allmänhet hafva namn efter sina hufvudstäder. Hvarje
provins har en guvernör jämte ett provinsråd
af 4 personer, liksom guvernören utnämnda af
konungen, samt en representation, provinsdeputation
(deputation provincial), hvars medlemmar väljas
af kommunalråden. Provinserna äro delade i kretsar
(partidos) och dessa i kommuner. Hvarje kommun har
sitt eget kommunalråd (ayuntamiento), bestående af
5–39 regidores l. concejales, hvilkas ordförande är
alkalden, som äfven
verkställer besluten och derför är ansvarig för
regeringen, hvilken stadfäster hans val. Någon
skilnad mellan stad och land finnes ej. De större
städerna med egen domsrätt kallas ciudad, de
mindre villa. Baskerna hafva haft och åtnjuta ännu
vissa privilegier framför de öfriga spaniorerna
(se Basker). Grundvalen för spanska rätten bildar
den romerska rätten, den gotiska sedvanerätten och
den 1501 på riksdagen i Toro proklamerade spanska
landsrätten (»Leyes de Toro»). I de baskiska
provinserna gällde särskilda rättshäfder (fueros),
hvilka upphäfdes 1877. I hvarje kommun finnes en
fredsdomare (alcalde), som afdömer smärre ärenden;
vidare finnas 501 underrätter (tribunales de
primera instancia), 15 öfverrätter (audiencias
territoriales) samt en högsta domstol i Madrid
(tribunal supremo de justicia), efter mönstret af
den franska kassationsdomstolen. Dertill komma
särskilda kyrkliga domstolar, hvilka ännu ega
ganska stor domsrätt. – Budgeten för finansåret
1888–89 upptog inkomsterna till 851,6 mill. pesetas
(deraf 311 mill. i direkta, 314,3 mill. i indirekta
skatter och 173 mill. i tullar) och utgifterna
till 848,6 mill. pesetas (deraf civillistan 9,35
mill., räntor på statsskulden 279 mill., till
krigsministeriet 154,7, till marinministeriet
26,7 och till ministeriet för allmänna arbeten
100,4 mill. pesetas). Statsskulden uppgick vid
1889 års början till 6,275,27 mill. pesetas,
utom en sväfvande skuld af 213,9 mill. pesetas.
Wbg.
Försvarsväsendet befann sig i ett bedröfligt
skick ända till konung Alfonso XII:s tillträde
till regeringen, och mera än ett uppror har
utgått från generaler och trupper. Arméns
nuvarande organisation bestämdes genom lagen af
d. 21 Nov. 1878. Konungen förer högsta befälet
öfver krigsmakten. Hans befallningar förberedas
och utfärdas genom krigsministern, till hvars
biträde stå 8 generaldirektioner, af hvilka en,
generalstabsdirektionen, äfven omfattar krigsdepoten,
andra arméers generalstab. Dessutom finnes en högsta
rådgifvande junta, i hvilken vigtiga militära frågor
behandlas. Fastlandet är i öfverensstämmelse med den
borgerliga indelningen deladt i 12 militärdistrikt,
hvart och ett under befäl af en generalkapten. Öarna
och de utom-europeiska besittningarna bilda 5
militärdistrikt. De 12 fastlandsdistrikten delas
efter folkmängden i tillsammans 140 militärzoner,
af hvilka hvar och en uppställer 1 infanteri- eller
jägare-bataljon, 1 reserv- och 1 depot-bataljon. Af de
140 bataljonerna äro 120 förenade till 60 regementen;
de öfriga 20 äro jägare. Bataljonens fredsstyrka
utgör 27 officerare och omkr. 400 man, under
de tre öfningsmånaderna omkr. 600, krigsstyrkan
1,000 man. Reservbataljonerna hafva i fredstid
en kader af 20 officerare. Kavalleriet utgöres af
l eskortsqvadron, 28 linieregementen (lancierer,
dragoner, husarer och jägare), på 4 sqvadroner och
omkr. 30 officerare och 400 man i fred, 600 i krig,
samt 28 reservregementen, artilleriet af 5 fält-, 3
positions- och 3 bergsregementen, alla med 5 batterier
(4 kanoner i fred, 6 i krig), samt 6
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
