- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 15. Socker - Tengström /
149-150

(1891) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Spanien (Sp. España), konungarike i södra Europa - Spaniol, ett slags fint snus - Spaniolett. Se Espagnolett - Spanishtown, fordom Santiago de la Vega, stad på britisk-vestindiska ön Jamaica - Spanmål, landtbr. och ekon., en gemensam benämning på de odlade sädesslagens frön - Spanmålslagar. En äldre lagstiftning hade en mängd bestämmelser rörande såväl den inhemska som den utländska spanmålshandeln

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

födde enkedrottningen Maria Kristina af Österrike
en son, som omedelbart hyllades såsom konung
under namn af Alfons XIII (sedan 1886). Under
hans minderårighet föres regeringen af hans
moder. Konservativa ministèrer under Canovas del
Castillo vexla med liberala under Amadeos förre
minister Sagasta, som 1890 lyckats genomdrifva
återställandet af den allmänna rösträtten. Men det
säkraste stödet för den späde konungens tron synes
dock ännu vara den tillgifvenhet och aktning, som den
unga regentinnan genom sin personliga älskvärdhet
och orubbliga författningstrohet tillvunnit sig
hos det ridderliga, men af sina förre konungar
ej alltför mycket bortskämda spanska folket.
E. Sn.

Spaniol, ett slags fint snus, som egentligen
tillverkades i Amerika och Spanien af rödfärgade
havanablad.

Spaniolett. Se Espagnolett.

Spanishtown [spa’nisjtaun], fordom Santiago
de la Vega,
stad på britisk-vestindiska
ön Jamaica, vid Cobre-floden och
Kingston–Old-Harbourbanan. Omkr. 7,000 innev. S. anlades
1520 af Columbus’ son Diego och var intill 1871
öns hufvudstad.

Spanmål, landtbr. och ekon., en
gemensam benämning på de odlade sädesslagens frön,
hvilka förmalas eller eljest på flerehanda sätt
beredas och användas såsom födoämnen för menniskor
och husdjur. Namnet har uppkommit deraf att dessa
landtbrukets produkter plägat uppmätas med spann
eller målkärl. På senare tiden har man likväl
vid sädesarternas försäljning mera allmänt börjat
uppskatta och bestämma qvantiteterna deraf efter
vigt. Man fäster vidare den föreställningen vid namnet
spanmål, att sädesslagens korn eller frön skola vara
frigjorda från agnar eller halm- och strå-artade delar
samt för öfrigt så torra, att de utan skada kunna
under längre eller kortare tid förvaras i större
högar på magasin eller i säckar. – Spanmålsslagen
tillhöra trenne växtfamiljer: Gramineae, Papilionaceae
och Polygoneae. Stundom tages dock spanmål i en mera
inskränkt bemärkelse, så att dermed förstås endast de
s. k. cerealierna eller sädesslagen hvete, råg, korn
och hafre, alla tillhörande fam. Gramineae, gräs. I
mera vidsträckt och egentlig bemärkelse innefattas
deremot under benämningen spanmål äfven majs, hirs,
ris, sorghum och några få andra arter af gräsarternas
familj samt vidare ärter, vicker, bönor, linser
(Ervum Lens), lupiner, kikärter (Cicer arietinum),
plattärter (Lathyrus sativus) m. fl., tillhörande
papilionacéernas eller leguminosernas
familjer. Slutligen räknas till spanmålsslagen
jämväl bokhvetet (Fagopyrum esculentum och
F. tartaricum), som hör till fam. Polygoneae, samt
qvinoa eller fröna af Chenopodium Quinoa, hörande
till fam. Chenopodiaceae. Majs odlas hufvudsakligen i
Amerika eller Nya verlden och begagnas i Europa mera
till kreatursfoder samt för sprittillverkningen. Ris
tillhör de varmare landen och odlas på sumpig
alluvialjord. På en hektar kan skörden uppgå ända till
100 hl. Det var genom Alexander den store, som
vesterlandet först fick göra bekantskap med detta sädesslag,
som för Asiens folk är af utomordentligt stor
betydelse. Sorghum, arabernas durrah, är de afrikanska
negerstammarnas brödfrukt. I Europa odlas den såsom
en foderväxt och kallas mohrhirs. I Abessinien beredes
bröd af ett spanmålsslag, som kallas teff eller
taf (Poa abyssinica l. Eragrostis abyssinica). Den
under namnet mannagryn i handeln förekommande
produkten eller sädesarten skulle egentligen vara
fröna af mannagräset, Glyceria fluitans, som odlas
i Böhmen och på flere andra orter, men tillverkas
numera vanligen medelst konst af hvete, som kokas,
torkas och prepareras till små gryn. Vickerarterna
samt kikärter, plattärter (vial) och lupiner hafva
en mera bitter och oangenäm smak samt begagnas
hufvudsakligen till boskapsfoder. Kikärterna fordra
ett varmt klimat. Linsärterna äro af finare smak och
lemna ett för menniskan ypperligt födoämne. Bokhvete
odlas såväl i Sverige som i Finland och begagnas
mycket för tillverkningen af gryn. Se vidare de olika
sädesslagens artiklar.

De land i Europa, hvarifrån spanmål i största
mängd exporteras, äro Ryssland, Ungern och nedre
Donaulanden. Såsom vigtiga exportland för spanmål
må i öfrigt nämnas Förenta staterna, Britiska
Indien, Australien och Canada. Europas gamla
kulturland importera deremot spanmål i ansenliga
qvantiteter. Man beräknar, att folkökningen fortgår
med omkr. 0,6 % pr år eller med 924,000 själar
på 154 millioner menniskor. Då hvarje person i
medeltal konsumerar årligen omkr. 170 kg. spanmål,
så ökas följaktligen årsbehofvet för importlanden
med omkr. 157,800,000 kg. Det är sannolikt, att
priset å spanmålen kommer att stiga småningom till
följd deraf att penningevärdet sjunker, under det
att arbetskraften blir dyrare. Sverige utskeppar
numera spanmål årligen. Ända till år 1820 egde
ingen utskeppning af sådan rum, utan i stället
importerades en betydlig mängd deraf från främmande
land. Bland sädesslag, som på senare åren i största
mängd exporteras från Sverige, är hafre, hvaremot
odlingen af andra sädesarter, såsom råg, minskats,
så att importen deraf å nyo börjat ökas. Emellertid
äro numera dessa förhållanden mycket omvexlande,
till följd af de förändringar i tullagstiftningen,
som tid efter annan inträffa. C. E. B.

Spanmålslagar. En äldre lagstiftning hade en mängd
bestämmelser rörande såväl den inhemska som den
utländska spanmålshandeln, hufvudsakligen från
den synpunkten, att denna vigtiga lifsförnödenhet
icke skulle betinga för högt pris. Sålunda funnos
bestämmelser rörande rättigheten till afsalu, af det
skäl att man ville hindra producenterna att sälja
på den för dem mest förmånliga marknaden. För att
producenten skulle direkt sälja åt konsumenten var
det t. ex. i vissa trakter ofta förbjudet att sälja
säd annat än på ett visst salutorg eller att uppsamla
spanmål. Äfven gjordes försök till fastställande af
ett maximalpris. All utförsel af säd från såväl en
provins som ett land var

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:39 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfao/0081.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free