- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 15. Socker - Tengström /
153-154

(1891) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Spannland, kamer., ett mått för jordvidder i de orter, der tunnlandsmåttet ej begagnas - Spanska fiolen (spanska felan), ett straffredskap - Spanska flugor, Cantharides, farmak. med., kallas de torkade individerna af insekten Lytta vesicatoria Fabr. - Spanska Guyana. Se Guyana 5 - Spanska literaturen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Spannland, kamer., ett mått för jordvidder i de
orter, der tunnlandsmåttet ej begagnas. I Dalarna, der
allmänt räknas efter spannland, innehåller detta mått
7,200 qv. aln. (25,39 ar) och delas i 20 snesland samt
200 bandland. Ett halft spannland kallas kistland.
Kbg.

Spanska fiolen (spanska felan), ett straffredskap,
som fordom användes bl. a. mot qvinnor, som varit
i slagsmål. Enligt 1798 års krigsartiklar skulle
straffet att bära den spanska fiolen tillämpas på
manskapets hustrur, barn och tjenstefolk inom garnison
å fästning, »så ock på andra ställen i caserner»,
om de uppförde sig oordentligt. Straffet bestod deri
att man för en eller par timmar ställdes bunden vid
en påle och med halsen instucken i en inrättning,
som liknade en stor fiol.

Spanska flugor, Cantharides, farmak. med.,
kallas de torkade individerna af insekten Lytta
vesicatoria
Fabr. (Melov vesicalorius L.), som hör
till afdelningen Heteromera och gruppen Meloidae bland
skalbaggarna, Coleoptera. Färgen på skalbaggen,
sedd ofvanifrån, är skimrande i smaragdgrönt
och guld å hufvud, mellankropp, täckvingar och
ben. Bakkroppen har en skiftning åt grönaktigt
blått med kopparglans, som i vissa ställningar äfven
framträder å täckvingarna hos en del exemplar. Kroppen
är långsträckt, jämnbred, med en längd af 1,5 till
2,5 cm. och en bredd af 5–7 mm. Hufvudet är lutande
af rundadt hjertlik form med en långsgående fåra i
midten liksom den nästan fyrsidiga mellankroppen, fint
punkteradt och sparsamt försedt med små hvitaktiga
hår. Pannspröten äro trådlika, svarta, 11-ledade,
5–7 mm. långa. Bakkroppen, undertill täthårig,
täckes fullständigt af de mjuka täckvingarna, hvilkas
undre yta är brunaktig. De brungrå, genomskinliga,
hinnaktiga flygvingarna äro något bredare och
längre än täckvingarna. Tarserna å de 2 främre
benparen äro 5-ledade och å det bakre paret 4-ledade
(Heteromera). Hannen är mindre och smalare än honan,
mera rent grön och har pannspröten af halfva kroppens
längd; honan glänser guldgrön och har hälften så
långa pannspröt. Spanska flugan lefver på bladen
af träd och buskar af nat. fam. Oleineae (ask,
liguster, oliv), Caprifoliaceae (Lonicera-arter)
och Sambucineae (fläder) samt är utbredd öfver södra
och mellersta Europa. Drogen erhålles i synnerhet
från Ryssland, Österrike och Ungern; mindre ofta från
Italien, Frankrike och Tyskland. Insekten förekommer
äfven i Skåne, vissa år i stor ymnighet å somliga
lokaler. När skymningen inbryter, sätta spanska
flugorna sig till hvila för natten i mängd å grenar
och qvistar af ofvan nämnda träd och buskar. Inemot
soluppgången, då insekterna äro stela af nattkylan,
nedskakas de öfver utbredda lakan och dukar, ösas i
burkar och dödas med ångor af eter, kloroform eller
dylikt och torkas snarast möjligt, utbredda i solen
eller i torkugnar. Derefter bortrensas möjligen
inblandade främmande insekter. Andra grönskimrande
skalbaggar träffas dock stundom i större mängd såsom
förfalskning af drogen. Sådana skalbaggar äro guldsmeden
(Cetonia aurata och C. cenea L.), hvars kropp är
flere gånger bredare än hufvudet, myskbaggen
(Cerambyx moschatus), som har mycket längre kropp än
spanska flugan samt antennerna längre än kroppen,
och de små gröna skalbaggarna Chrysomela viridis
och Chr. fastuosa, hvilkas kroppsform är rundad
och kullrig. Drogen spanska flugor har en stark,
stickande lukt och brännande skarp smak. Pulver
och dam af drogen retar lungorna ytterst svårt,
hvarför vid pulverisering munnen och näsan måste
skyddas genom en förbunden fuktig duk. Detta oaktadt
angripes drogen lätt af flere skadeinsekter, i
synnerhet de små skalbaggarna Ptinus fur och Anobium
pertinax.
Unken, möglad drog är oduglig. Drogens
blåsdragande verkan beror på kantaridinet,
hvilket finnes ymnigast i insektens inre mjuka
delar i mellan- och bakkroppen, mindre i hufvudet,
vingarna och benen. Dessutom finnas i drogen fett
och ättiksyra. Kantaridinet, som ur drogen kan
utdragas medelst kokande benzol, kristalliserar i
färglösa prismer, som t. o. m. vid vanlig temperatur
kunna fullständigt förflyktigas. Sammansättningen
motsvarar formeln C10H12O4. I kemiskt hänseende är
det en laktonartad anhydrid, som genom inverkan af
starka baser under upptagande af vatten öfvergår
till en tvåbasisk syra. Det är högst giftigt;
redan en så ringa dosis som 0,05 gr. framkallar
förgiftningssymtom. Invärtes taget, verkar det
inflammerande på digestionsorganens slemhinnor och
häftigt irriterande på generationsorganen samt
åstadkommer hufvudvärk, delirium, konvulsioner
o. s. v., slutligen döden. Med namnet »spansk fluga»
betecknas äfven det plåster, beströdt med pulver af
drogen, som användes för att framkalla blåsbildning
å huden, i afsigt att afleda från underliggande
organ. t. ex. vid utgjutning i lungsäcken. Först
6 till 10 timmar efter en sådan spansk flugas
påläggning å huden är blåsan fullt färdig. Hudens
olika tjocklek och den spanska flugans beskaffenhet
inverka dervid. Den färdiga blåsan uppklippes sedan,
den af serum upplyftade ytterhuden afdrages eller
bortklippes, och det blottade såret förbindes med
någon salva, vanligen basilikesalva, som ömsas 1 å
2 gånger om dagen. Får en spansk fluga qvarligga
för länge, retas genom kantaridinets absorption
urinvägarna svårt, så att täta trängningar till
urinering uppkomma och urinen kan blifva blodig
och ägghvitehaltig. En sådan svår verkan kan
förekommas genom flugplåstrets beströende med
kamferpulver. I svenska farmakopén är ett franskt
spansk-fluge-preparat, »Vésicatoire d’Albespeyres»,
upptaget. Blåsdragande insekter användes redan
i forntiden, och utom den hos oss vanliga Lytta
vesicatoria begagnas andra arter af samma slägte
(L. violacea, L. gigantea) samt arter af slägtet
Mylabris (Cichorii, pastalata, indica), hvilka
äro svartbruna med brungula band öfver vingarna.
O. T. S.         P. T. C.

Spanska Guyana. Se Guyana 5.

Spanska literaturen. Den spanska literaturen kan
indelas i fyra perioder, af hvilka

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:39 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfao/0083.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free