Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sparganium ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hindrade honom dock icke att fortfarande framstå såsom
en afgjord motståndare till det kungliga enväldet
och att vid 1682 års riksdag likaledes förgäfves
protestera mot utsträckandet till rådet af räfsten
mot riksförmyndarna.
6. Sparre, Ebba Larsdotter, den föregåendes
syster, född 1626, död 1662, var en af de
mest firade skönheterna vid drottning Kristinas
lysande hof. Jämnårig med drottningen, stod
hon högt i hennes ynnest och var hennes
enda qvinliga gunstling. Kristina plägade
annars ej slösa sina nådevedermälen på personer
af sitt eget kön, och äfven Ebba S. fick icke
mycken glädje af hennes vänskap. Hon hade varit
förlofvad med sitt syskonbarn, den längre fram
under Karl XI:s tid inflytelserike statsmannen
Bengt Oxenstierna, men under dennes frånvaro
utrikes föll det drottningen in att bryta
denna förbindelse och gifta sin vackra gunstling
med den några år yngre Jakob Kasimir De la Gardie, en
broder till den allsmäktige Magnus Gabriel, hvars
slägt Kristina nu på allt sätt ville gynna,
hälst då hon på samma gång kunde få det nöjet
att förarga Oxenstiernorna. Den vackra Ebba, som
oaktadt sin äldre förbindelse mottagit De la
Gardies hyllning, var dock ej villig till detta
giftermål, när det kom till allvar. Men Kristina
var ej den, som så lätt afstod från hvad hon fått
i sitt hufvud, och viste äfven att drifva sin
nyck igenom: förlofningon firades vid hofvet under
julen 1651 och giftermålet ett år senare, båda
under stora lustbarheter. Huru lyckligt ett
under sådana omständigheter knutet äktenskap skulle
blifva är lätt att tänka sig. Det upplöstes
dock snart af döden, då den lättsinnige,
men tappre De la Gardie föll för en dansk kula
vid Köpenhamns belägring 1658; och inom fyra
år derefter följde honom hans enka i grafven.
Det förtroliga förhållandet till hennes annars
så ostadiga kungliga väninna bibehöll sig
dock äfven sedan denna lemnat sitt fädernesland,
intill Ebbas död.
7. Sparre, Karl Larsson, friherre af Kronoberg,
krigare, den föregåendes broder, född 1627, död
1699, förordnades 1659 till guvernör på Ösel och
deltog som generalmajor och öfverste vid lifgardet
1664 i stäfjandet af hertig Adolf Johans försök att
vinna säte i förmyndareregeringen. Af sin broder
Karl X Gustaf förordnades hertigen i dennes
testamente till riksmarsk, men utnämningen ogillades
af rådet och ständerna, som i honom, den
naturlige målsmannen för konungahusets intressen,
sågo ett hinder mot de aristokratiska planerna.
Hertigens oroliga lynne tillät honom ej att
finna sig häri, och han ingick med riksrådet
Bengt Skytte i stämplingar mot förmyndarna.
Uppkallad på Stockholms slott för att förmås
till afsägelse af sina anspråk, ville han begifva sig
derifrån, men hindrades af S., hvilken, då hertigen
i vredesmod drog värjan mot honom, grep
om fästet, som ändtligen brast, då ingendera ville
släppa sitt tag. Guvernör öfver Vesternorrland,
Jämtland och Herjedalen 1664 samt general 1675,
gjorde S. under Karl XI:s danska krig från
Norrland 1678 ett tåg mot
Trondhjem, som dock måste uppgifvas, då han ej
kunde föra öfver fjällen kanoner af den storlek,
som för fästningens belägring varit af nöden. Han
utnämndes till president i trolldomskommissionen
1674 samt till lagman i Vesternorrland, Jämtland
och Herjedalen 1681.
8. Sparre, Per Larsson, friherre af Kronoberg,
krigare, den föregåendes broder, föddes d.
12 Mars 1628. Han hade fått sin egentliga
uppfostran vid drottning Kristinas hof,
utmärkte sig vid flere tillfällen i Karl X
Gustafs krig och beklädde sedermera åtskilliga
högre civila och militära poster, intill dess han
1674 blef rikstygmästare. Han användes äfven
i diplomatiska uppdrag, i det att han 1675 utnämndes
till ambassadör vid engelska och franska hofven
samt hos nederländska regeringen, och lyckades som
sådan till den grad förvärfva sig Ludvig XIV:s ynnest,
att han vardt upphöjd till fransk grefve s. å.
Efter hemkomsten från Frankrike tog han del i Karl
XI:s krig mot Danmark, men var der föga lycklig
och led bl. a. i den s. k. Gyldenlövefejden i
Bohus län ett nederlag vid Uddevalla (1677).
I de strider om enväldet och reduktionen,
som fyllde senare hälften af Karl XI:s regering,
tog han en verksam och framstående del.
Vid 1678, 1680 och 1682 års riksmöten förde han med
kraft och vältalighet högadelns och rådspartiets
talan mot reduktionsplanerna och förmyndareräfsten,
men ehuru en af sitt partis bäste talare, synes
han dock hafva saknat partihöfdingens förmåga att
ordna och leda motståndet mot konungamaktens
anspråk och måste omsider med bruten kraft
gifva vika för öfvermakten. Vare sig att han
insett fruktlösheten af allt motstånd eller
af andra orsaker, framstod han deremot icke
såsom fiende till, utan snarare som försvarare af
konungens envälde. Död i Stockholm d. 4 April 1692.
9. Sparre, Per Persson, friherre af Kronoberg,
son af S. 4., född 1633, blef 1658 vice
president i Svea hofrätt, 1660 guvernör
i Livland, 1664 riksråd och kansliråd.
1660 och 1664 var han landtmarskalk samt
1661 utomordentligt sändebud vid kejs. hofvet. Död
1669 i Verden. S. var en mycket lärd man och
uppträdde bl. a. som lycklig öfversättare af Curtius.
10. Sparre, Thure Karlsson, friherre af
Kronoberg, krigare, den föregåendes kusins
son, son af S. 7, född 1654.
Aderton år gammal ingick han i holländska
republikens tjenst och kämpade under prinsen af
Oranien (sedermera konung Vilhelm III af England) i
dennes stora krig med Frankrike, der han flerfaldiga
gånger utmärkte sig för den mest lysande, att ej
säga öfverdådiga tapperhet. Utnämnd till öfverste
1679, återkom han 1681 till fäderneslandet, höljd
af ära, men också med hela kroppen öfvertäckt med
ärr efter en mängd blessyrer, som väl äfven torde
hafva påskyndat hans tidiga död, 1683.
11. Sparre, Karl Gustaf, friherre, krigare, den
föregåendes brorson, född 1688, hade deltagit i
större delen af Karl XII:s krig och blifvit fången
vid Poltava 1709, men lösgifvits
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
