Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 15. Socker - Tengström / 201-202 (1891) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Spartacus ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Specialitet, särskildhet, särskild egenskap,
särskild omständighet, någonting hvarmed någon
företrädesvis sysselsätter sig eller hvaruti han
företrädesvis är skicklig.

Specialvapen, krigsv., gemensamt namn på de vapenslag
och trupper, som ingå i en armé, med undantag af
infanteriet, d. v. s. kavalleri, artilleri, ingeniör-,
sjukvårds- och trängtrupper.

Specie l. species (specieriksdaler), benämning på 1
riksdaler i silfver, präglad i enlighet med någon af
myntordningarna af 1664, 1770 eller 1830, äfvensom på
det motsvarande silfvermyntet å 4 rdr rmt enligt 1855
års myntordning. Specie (speciedaler) benämndes äfven
det danska och det norska hufvudmyntet i silfver
före införande af guldmyntfot år 1873. Både den danska
och den norska specien voro dock af ringare värde än
den svenska. Innehållet af fint silfver och värdet i
guldmynt, enligt nu (1890) gällande låga silfverpris,
är för den

svenska	specien	25,5045	gram,	värde:	kr.	3,153
norska	»	25,2966	»	»	»	3,127
danska	»	25,2816	»	»	»	3,125

Enligt de äldre svenska myntordningarna skulle
specien vara både mynt- och räkne-enhet, men 1855
års myntordning fastställde räkaeenheten till
1/4 af en riksdaler i silfver, hvilken räkneenhet
benämndes 1 rdr rmt och delades i 100 öre. I Norge,
der speciedalern fortfor att vara landets räkneenhet
ända till 1875, ehuru man derstädes liksom i Sverige
och Danmark redan år 1873 öfvergått till guldmyntfot
(med 5 specier i guld såsom myntenhet), indelades
densamma i 120 skilling. I Danmark, hvars räkneenhet
var 1/2 dansk species och benämndes rigsdaler
(rigsbanksdaler), indelade man rigsdalern i 6 mark
och marken i 16 skilling. Den danska speciedalern var
till sitt värde alldeles lika med »1 reichsthaler
hamburger banko», eller »3 mark hamburger banko»,
ett ideelt mynt, hvilket aldrig präglades, men som
på sin tid var af den största betydelse för
handelsverlden. E. B.

Speciedaler. Se Specie.

Speciel. Se Special.

Specieriksdaler. Se Specie.

Species, slag, art, underafdelning af genus (se Art
och Genus 2); ett slags mynt (se Specie); i medicinen
benämning på åtskilliga kryddblandningar. – Species
facti, Lat., sammanfattning af allt hvad till ett
mål hör. – Om Species emollientes se Emollientia.
– Om Species resolventes se Fördelande medel. –
Quattuor species, Lat., de fyra räknesätten i
hela tal. Se Quattuor.

Specificera (Fr. spécifier, af Lat. specialis,
särskild, och facere, göra), i detalj uppräkna eller
bestämma. – Specifikation, omständlig uppräkning
eller förteckning. – Specifik, särskildt tillhörig,
egendomlig, egentlig.
– Specifik vigt, fys. Se Egentlig vigt.
– Specifikt värme, fys. Se Egentligt värme.

Specimen, plur. specimina, Lat., prof. – Speciminera,
aflägga prof.

Speckbacher, Joseph (kallad »Mannen från Rinn»),
en af anförarna i tyrolarnas uppror
1809, född 1767, öfverföll vid upprorets början
(d. 12 April) den bajerska garnisonen i Hall och
var med om att tillfångataga det från Innsbruck
anryckande bajerska kavalleriet. Sedan utmärkte han
sig i de träffningar (d. 25 och 29 Maj), genom hvilka
Tyrolen för andra gången befriades, äfvensom vid
blockaden af Kufstein och i drabbningen vid Innsbruck
(d. 13 Aug.), hvars utgång tvang marskalk Lefebvre
att utrymma Tyrolen. I spetsen för tyrolare och
salzburgare vann han slutligen segrar vid Lofer och
Luftenstein (i Sept.), men blef kort derefter slagen
vid Mellek och tvungen att fly, efter att hafva
sett sin tolfårige son, som kämpat vid hans sida,
tillfångatagas af fienden. Han dog 1820, och 1858
flyttades hans qvarlefvor till hofkyrkan i Innsbruck,
vid sidan om Andreas Hofers.

Specksten, steatit, miner., en tät talk eller
ett vattenhaltigt talkjordssilikat, som lätt
kan täljas, skäras och sågas. Färgen är hvit,
grönaktig, grå, för känseln är den fet, häftar
ej vid tungan. Hårdhet = 1,5; egentl. v. =
2,6–2,8. Specksten förekommer derb och insprängd
såsom njurformiga partier i kornig kalk, dolomit,
serpentin, glimmerskiffer och granit. De ofta
förekommande psevdomorfoserna häntyda på två slag af
bildning. De, som uppstått af salit och strålsten, äro
omvandlingspsevdomorfoser, de efter qvarts och dolomit
anses deremot vara förträngningspsevdomorfoser
(se Psevdomorfoser). Specksten begagnas till
förfärdigande af grytor, vattenledningsrör, till
maskinsmörja och smink, till teckning på trä, glas,
tyger och metaller och såsom eldfast material för
gasbrännare. De kinesiska skulpturerna, hvilkas
material blifvit kalladt bildsten, agalmatolit,
pagodit, bestå till stor del af specksten. Förekommer
vid Briançon i Frankrike, i Göpfersgrün i Baiern, i
Massachusetts i Nord-Amerika.
Ant. Sj.

Spectator [-tä-], Eng., »betraktaren», engelsk
tidskrift, utgifven af Addison. Se Addison.

Spectrum, Lat. Se Spektrum.

Speditör (af Lat. expedire, göra foten lös, affärda,
afsända), varuafsändare. – Spedition, varuafsändning.

Spee [spe], Friedrich von, tysk andlig skald, f. 1591
(l. 1597), d. 1635 som medlem af jesuitorden,
var författare bl. a. till en diktsamling,
Trutz-Nachtigall, oder geistlichs-poetisch
lustwäldlein (utg. 1649, nyaste uppl. 1879), som,
trots en stark påverkan af de på hans tid populära
italienska mönstren, både med afseende på känslans
innerlighet och språkets behandling tillhör den
tyska diktningens bästa alster från 17:de årh. S. är
märklig äfven genom den lysande framgång, hvarmed han
uppträdde mot hexväsendet i de tysk-katolska landen.

Speech [spitsj], Eng., tal. Jfr Maiden speech.

Speer [sper], ett 1,954 m. högt berg i
schweiziska kantonen S:t Gallen, mellan Thur- och
Linth-dalarna. Det erbjuder från sin topp en af de
skönaste utsigter i Schweiz.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>