- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 15. Socker - Tengström /
259-260

(1891) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Spinnegods ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

trostelstolen och mulstolen. Vid trostelstolen sker
sträckningen med användning af 3 par sträckvalsar med
tilltagande hastighet, hvilka frammata förspinningen
till bobinspindlarna. Af dessa valsar är vanligen den
sista toppvalsen skinnbeklädd; de öfriga utgöras af
reftlade jern- eller trä valsar. Bobinbordet höjes och
sänkes periodiskt under spinningen, på det tråden må
likformigt pålindas. Tråden löper vid trostelspindeln
några hvarf kring spindelvingen och genom dess
ögla på bobinen, som den släpar med. Till följd af
bobinens friktion mot en underliggande filtskifva
får tråden erforderlig spänning för påvindning af
den trådlängd, som sträckvalsarna framlemnat och
spindeln snott. Snodden beror dervid af förhållandet
mellan spindlarnas och sträckvalsarnas hastighet samt
sträckningen af hastighetsförhållandet mellan sista
och första valsparen. – Vid mulstolen, som torde vara
den mest invecklade arbetsmaskin, som förefinnes,
sker spinningen derigenom, att spindeln, som saknar
bobin, snor tråden, under det spindeln aflägsnar sig
från sträckvalsarna, i det att garnet till följd af
spindelns lutning för hvarje hvarf hoppar öfver dess
spets; spindeln påvindas vid tillbakagåendet, då en
trådledare nedtrycker garnet. Arbetet i mulstolen sker
i 4 olika perioder. I den första perioden framlemna
sträckvalsarna förspinningen, hvarunder samtliga
spindlarna, som sitta på en på skenor löpande vagn, gå
ut något hastigare, så att en ytterligare sträckning
försiggår. Spindlarna sno tråden under vagnens hela
utgående. I den andra perioden stå sträckvalsar och
vagn stilla, under det spindlarna fortfarande sno
(eftersnodd). I tredje perioden stå sträckvalsar
och vagn stilla, under det att spindlarna göra några
hvarf åt motsatt håll och en trådledare nedtrycker
garnet från spindelspetsen till spolspetsen. Garnet
är nämligen under snoningen lindadt några hvarf
kring spindeln, hvarför denna måste gå tillbaka lika
många hvarf för att trådledaren skall kunna, utan att
afslita garnet, föra det från spindelns spets till
spolens eller trådkonens spets i och för följande
pålindning. Under fjerde perioden stå sträckvalsarna
stilla, under det vagnen går tillbaka inåt. Spindlarna
rotera härvid åt samma håll som i första perioden, för
att pålinda sig det färdigspunna garnet; trådledaren
för härunder garnet från spolspetsen till konens bas
under vagnens halfva väg och tillbaka från spetsen
till basen under den andra hälften. Sjelfva spolen
kommer sålunda att bestå af en mängd på hvarandra
trädda garntrattar (se fig.), samt kan sålunda direkt
insättas och användas i väfstolens skottspole. Enär
tydligtvis spolens diameter ökas, när påvindningen
sker nedåt, och aftager, när den sker uppåt, måste
vagnen gå med af- och tilltagande hastighet. För att
påvindningen efter hvarje slag må ske högre upp,
sänkas de skenor något, på hvilka spolvagnen rör
sig. Mulstolen spinner billigast samt lemnar ett löst
garn, som bäst lämpar sig till inslag. Sådan maskinen
ofvan beskrifvits, användes den hufvudsakligen till
bomullsspinning. Kardullsstolen har blott ett valspar
i stället för
sträckvalsar. Sträckningen sker då genom vagnens
rörelse, i det att nämligen valsarna stanna, innan
denna senare gått halfva banan. Härvid sker äfven en
utjämning af tråden, enär finare

illustration placeholder


delar af densamma förr taga snodd än gröfrer och de
förra derför kunna sträckas mindre än de senare.

Bland olika konstruktioaer af spindlar, använda
vid spinnmaskiner, må nämnas, utom den omtalade
trostel- och mulspindeln, äfven ringspindeln och
klockspindeln. Vid den förra drages tråden utaf
den på spindeln fästa bobinen genom en ögla, som
släpas af tråden kring en höj- och sänkbar flensring,
hvarunder den för påvindningen nödiga trådspänningen
erhålles genom öglans friktion och luftens motstånd
mot tråden. Olika anordningar finnas. Vid motsvarande
kraftbehof har denna spindel större produktivitet än
trostelspindeln. Vid klockspindeln släpar den
sjelfständigt roterande bobinen tråden kring en vid den
orörliga spindeln fäst klocka, hvari bobinen höjes
och sänkes. Trådens påvindningsspänning erhålles genom
luftens motstånd. Denna spindel har på, grund af flere
olägenheter ej funnit stor användning. Spindlarna
rotera med en hastighet af omkr. 5,000 hvarf i
minuten. G. S-n.

Spinnsidan. Se Svärdsidan.

Spinola, Ambrogio, markis de los Balbazes,
spansk fältherre, f. 1571 i Genua, gick 1599 i
spansk krigstjenst. Med 9,000 man italienska och
spanska trupper understödde han ärkehertig Albrekt
i belägringen af Ostende och eröfrade denna stad
1604. Derefter utnämnd till generallöjtnant och chef
för de

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:33:39 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfao/0136.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free