Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Spofsnäppan ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
(Hos Chara crinita bildas dock grobara äggsporer
utan befruktning.) O. T. S.
Sporlager. Se Hymenium.
Sporocarpium (af Grek. spora, spor, och karpos,
frukt), sporfrukt, bot., samling af sporangier,
hvilka omgifvas af ett fullständigt slutet hylle. En
sådan sporfrukt kan omsluta antingen ensamt mikro-
eller makrosporangier, så som hos Salvinieae, eller
ock sporangier af båda slagen, såsom Marsiliaceae. Man
använder namnet sporfrukt äfven för de utvecklade
sporgömmena, som hos Florideae, Lichenes och vissa
Ascomycetes uppkomma genom befruktning af dessa
växters honorgan. I denna betydelse är sporfrukt
analog med sporgömme. O. T. S.
Sporocysta, zool. Se Distomum.
Sporon, Benjamin Georg, dansk språkforskare, f. 1741,
blef 1773 lärare för sedermera konung Fredrik VI,
med titel af professor, och utnämndes 1784 till
kabinettssekreterare, men afskedades åtta dagar
derefter, då kronprinsen öfvertog styrelsen. 1793
blef han amtman i Kolding. Död 1796. S. skref ett
värdefullt verk, Enstydige danske ords bemærkelse
(2 bd, 1775–92), som å nyo utgafs 1807 och bildar
grundvalen för P. E. Müllers »Dansk synonymik».
E. Ebg.
Sporreblomma, bot. Se Linaria.
Sporrgåsen, sporrgåsslägtet, zool. Se Plectropterus.
Sporrklinga. Se Molett 3.
Sporrslagtningen. Se Courtray och Guinegate.
Sport, Eng., lek, nöje, företrädesvis en sådan
förlustelse, som försiggår i det fria och är förbunden
med kroppsöfning, t. ex. fiske, fäktning, gymnastik,
jagt, kapplöpning, ridning, rodd, simning o. s. v. –
Sportsman, ifrig idkare af någon sport.
Sportler, finansv., term, härledande sig från det
latinska ordet sportula, d. ä. en liten korg, i
hvilken man hos romarna på republikens tid skickade
till dem, som icke kunde vara närvarande vid de
offentliga måltiderna, deras andel i förplägningen,
en gåfva, som derefter under samma benämning
förvandlades till pengar. Senare öfverflyttades
detta namn på sådana afgifter, hvilka omedelbart
gingo till ämbetsmännen, såsom lön för deras
ämbetsförrättningar. Sådana sportler hafva i nyare
tider blifvit allt sällsyntare, då det visat sig som
otvifvelaktigt förmånligare, att staten sjelf tager
in afgifterna – t. ex. genom stämpel på handlingar
o. s. v. – och sjelf aflönar ämbetsmännen. – I Sverige
räknas till sportler hufvudsakligen sådana afgifter,
som betalas för vissa förrättningar af större eller
mindre omfång, hvilka tjenstemän göra för enskilda
personers räkning. En del af dessa förrättningar
består i utskrifvandet af offentliga handlingar,
påskrifter o. d. Afgifterna för dylikt kallas lösen
l. expeditionslösen (se d. o.). En annan del
består i förrättningar af allehanda slag, till hvilkas
utförande statens tjenstemän antingen äro förpligtade
eller af enskilda anlitas, såsom syner, besigtningar,
uppmätning af mark, uppskattning af skog, mätning af
fartyg o. s. v. Till
sportler kunna äfven hänföras provision efter viss
procentberäkning för medel, som genom tjenstemans
åtgärd inflyta i statens kassa, såsom danaarfsmedel,
anmärkningsmedel, försäljningsmedel för i beslag
tagen skog o. s. v. Sportler skiljas från arvode
derigenom att sportler utgå endast till vissa klasser
af ämbets- och tjenstemän och endast som ersättning
för vissa slag af tjenster, medan arvode utgår till
alla statstjenare som ersättning för deras verksamhet
i allmänhet.
Det belopp, hvilket vederbörande tjenstemän ega att
såom sportler uppbära, är bestämdt genom taxor. En
sådan taxa af allmännare omfattning är k. förordn.
ang. expeditionslösen af d. 7 Dec. 1883. Aflöning
med sportler har under senare tider, i samband med
verkställda löneregleringar, väsentligen inskränkts.
Strafflagen föreskrifver, att ämbetsman, som tager
eller eljest betingar sig för sin ämbetsåtgärd
någon belöning eller sportel, hvartill han icke
är berättigad, skall straffas med mistning af
ämbetet på viss tid eller böter; under synnerligen
försvårande omständigheter kan straffet blifva
afsättning. Jfr Rabenius, »Handbok i Sveriges
gällande förvaltningsrätt», del. I o. III,
Linde, »Sveriges finansrätt», och Cossa, »Första
grunderna af finansvetenskapen» (öfvers.) m. fl.
H. S-n.
Sporväxter. Se Spor.
Spott, saliv, kem. Den i munhålan förekommande vätska,
som benämnes spott, är en blandning af munslem och
sekret från spottkörtlarna. Den innehåller endast
1/2–1 proc. fasta ämnen, hvaribland ett ferment,
ptyalin, som verkar på stärkelseklister samt
förvandlar detta till maltos och dextrin. Spotten
har för öfrigt till uppgift att underlätta tuggornas
nedsväljande. Man anser, att en menniska dagligen
afsöndrar en och en half liter spott. Jfr Salivation.
P. T. C.
Spottflytning. Se Salivation.
Spottfogeln, zool. Se Härmfogeln.
Spottkörtlar, salivkörtlar, anat., de i munhålan
eller dess närhet belägna körtlar, som afsöndra
spott l. saliv. Hos menniskan finnas tre par större
och flere mindre spottkörtlar. De större äro belägna
kring underkäkens bakre kant bort mot örat, inom
mandibelns undre kant och under tungan, mot dess
spets. De smärre ligga i munhålans vägg, i grupper på
flere ställen. Afsöndringens beskaffenhet är ganska
olika från olika körtlar. Vätskan från en del verkar
kemiska förändringar i tuggade ämnen, t. ex. förändrar
stärkelse till dextrin och socker; vätskan från
andra är slemhaltig och tyckes tjena endast till att
blandas in i tuggan för att göra den grötformig och
hal. I alla fall är spottinblandningen, följaktligen
omsorgsfull tuggning, af stor vigt för digestionen.
G. v. D.
Spottsten benämnas stenhårda konkrement, som
stundom afsätta sig i spottkörtlarna eller deras
utförsgångar. Spottsten utgöres af kalciumfosfat,
kalciumkarbonat och organiska ämnen. Af väsentligen
samma art är s. k. vinsten, som afsätter sig på
tänderna. P. T. C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
