- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 15. Socker - Tengström /
305-306

(1891) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Springeskatt ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ordbildningslära och syntax l. ordfogningslära) och semasiologi
l. betydelselära. Af dessa kan ljudläran, som
väsentligen stöder sig på fonetiken, knappast
sägas vara vetenskapligt bearbetad sedan mer än
några decennier tillbaka. För betydelseläran,
som i mycket är beroende af språkfilosofien
och psykologien, kan knappast ännu någonting
nämnvärdt sägas vara i vetenskapligt afseende
uträttadt. Deremot eger grammatikens centrala del,
formläran, anor nästan lika gamla som den kristna
tidräkningen, om det också måste medgifvas, att för
vissa delar af densamma icke mycket af beståndande
värde blifvit förrän i detta årh. åstadkommet,
liksom öfverhufvud den språkvetenskapliga
metoden först i vår tid vunnit verklig stadga.
Ad- N-n.

Språng, skeppsb., bukten af ett fartygs däck, när
detta göres lägst på midten och högre mot fartygets
ändar, synnerligast förut. Ett fartyg med språng
motstår lättare ryggbrytning (formförändring) och får
ett smidigare utseende. Ändamålet med språnget är ock,
att vattnet lättare skall kunna rinna af från däcket,
hvarför detta äfven sidovägen har bukt. –
Språnglinier kallas de kroklinier å fartygets öfversta del,
hvilka angifva fartygets språng. Sådana linier äro
relings-, skarndäcks- och däckslinierna, hvilka
alla äro dubbelböjda kroklinier, d. v. s. kroklinier,
hvilka böja sig icke allenast i horisontal riktning,
ut och in, utan äfven i vertikal riktning, upp och
ned. R. N.         J. G. B.

Språngben, astragalus, anat., den trissformiga
knota, som hos menniskan, delvis omfattad
af fotknölarna, bildar leden mellan lägg och
fot samt den förres stödjeyta mot den senare
vid stående, gång och språng. Sjelf hvilar
språngbenet på hälbenet och ledar framåt mot
båtbenet, uppburet på hjässan af fothvalfvet.
G. v. D.

Språngdykareslägtet, zool. Se Pingvinerna.

Språnglinier, skeppsb. Se Språng.

Sprängbomb, krigsv. Se Bomb.

Spränggranat. Se Granat, krigsv.

Spränggummi, kem., en halffast, geléartad massa,
som erhålles, om kollodiumbomullskrut blandas med
nitroglycerin. Det användes som en ingrediens i
sprängämnen. P. T. C.

Sprängladdning. Se Laddning.

Sprängolja. Se Nitroglycerin.

Sprängpatron l. explosionspatron. Se Patron 4.

Sprängämnen, sprängmedel, kem. teknol., ämnen eller
blandningar, som kunna explodera, och som vid sin
explosion söndersplittra de föremål, med hvilka de
äro i beröring, uppkasta jord m. m. Sprängämnen hafva
vidsträckt användning företrädesvis vid bergsbruk,
väg- och vattenbyggnader samt till krigsbruk (i
minor och till förstörande af jernvägar, broar
m. m.). Till minor och i bergsbruket nyttjades förr
uteslutande krut, men detta har numera utträngts af
en mängd kraftigare ämnen. Gemensamt för de flesta
bland dessa är, att i deras gaser ingå qväfve och
koloxid såsom de för deras brisanta förmåga vigtigaste
beståndsdelarna, samt att de explodera vid
17°–200° G. Tillverkningen af en stor del sker
genom salpetersyras eller salpetersyras och
svafvelsyras inverkan på råämnet. Det första af
dessa s. k. häftiga sprängämnen var bomullskrutet
l. nitrerad cellulosa (se Bomullskrut). Liknande
sammansättning har tonit, äfven kalladt potentit
l. Liverpool cottonpowder, Schultzes krut, äfven
kalladt spånkrut l. woodgunpowder (jfr Krut,
Nitroföreningar, Knallmannit
). Den italienske
kemikern Sobrero uppfann 1847 nitroglycerinen (se
d. o.), och svensken A. Nobel gaf från 1862 detta
ämne teknisk användning, hufvudsakligen genom sin
uppfinning af dynamiten (se d. o.). S. k. extra
dynamit
användes sedan 1878 ovanligt mycket
i Sverige till stensprängning. Den består af
gelatinerad nitroglycerin samt innehåller 35,5,
proc. ammoniaksalpeter samt 4,8 proc. nitrocellulosa,
som uppvärmes i 55,6 proc. nitroglycerin. Dubbelt
ammoniakkrut
innehåller samma beståndsdelar, ehuru
till olika mängd, och är på annat sätt till
verkadt. Genom tillsättning af nitrobenzin uppstår
benzinammoniakkrut. Äfven nitrolit, framstäldt af
C. Lamm, är ett mycket kraftigt sprängämne med ungefär
lika sammansättning som det förra. Nysebastin, en
blandning af natronsalpeter och omsorgsfullt beredt
träkol med nitroglycerin, är ett af G. Fahnehjelm
förbättradt slag af sebastinkrut. En mängd andra,
dynamiten lika ämnen finnas. Till sprängladdningar
i granater hafva på sista åren lyckade försök
inom Sverige gjorts med ett af C. Lamm i Stockholm
uppfunnet ämne, bellit. Det utgöres af ett gult salt
antingen i pulver eller stångform, af ungefär 4 delar
ammoniaksalpeter och 1 del binitrobenzin. Belliten är
kraftigare än dynamitblandningar och bomullskrut samt
okänslig för temperaturförändringar, fukt och ovårdsam
behandling. Belliten exploderar endast för en stark
tändsats; tänd med låga förbrinner den, äfven vid hög
temperatur utan explosion. Likhet med belliten hafva
pikrinsyra, karbolsyra behandlad med salpetersyra,
kalium- och ammoniumpikrat, pikrinsyra neutraliserad
med respektive pottaska eller kaustik ammoniak,
pikratkrut l. Designolles krut (se Krut) och
romit. På sista åren har man sökt framställa sprängämnen,
hvilkas beståndsdelar sammanblandas straxt före
användningen och först då blifva farliga. Dit
höra Sprengels explosiva kroppar, hvilka bestå
bl. a. af antingen kaliumklorat och t. ex. fotogen,
eller af det förra och kolsvafla samt benzin och
svafvel. Sådana ämnen äro t. ex. panklastik,
af undersalpetersyra och kolsvafla eller gasolja
o. d., samt Gruzons sprängämne, af binitrobenzol
och salpetersyra. Nyligen har Edison visat,
att äfven vatten, sönderdeladt af en elektrisk
ström, kan framkalla en sprängverkan jämförbar
med nitroglycerinens. Se vidare Bomullskrut,
Dynamit, Explosivt ämne, Knallqvicksilfver, Krut,
Nitroglycerin, Romit
och Sebastin. H. W. W.

Sprängört, bot. Se Cicuta.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:40:45 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfao/0159.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free