Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Staal ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ingalunda alltid beräknades lika. Men detta torde hafva
sin grund icke så mycket i olika måttsystem som
snarare deri att man för uppmätandet af väglängder
åtnöjde sig med stegräkning, hvars resultat är
beroende af mångfaldiga omständigheter och derför
kan utfalla ganska olika. Lägger man till grund
den attiska foten, hvars längd är noga känd, så kan
stadiets normallängd beräknas till i det närmaste 185
m., eller 1/10 engelsk sjömil och 1/40 geografisk
mil. Emedan de för kapplöpning till fots afsedda
banorna vanligen höllo ungefär ett stadion i längd,
kom ordet stadion att användas äfven i betydelsen
af kapplöpningsbana. Den berömdaste bland dessa
täflingsbanor var stadiet i Olympia, från hvilket
man derför till och med velat härleda längdmåttet
stadion. Sannolikt är dock detta mått hemtadt
från det babyloniska måttsystemet, af hvars alnar
360 nära motsvara det på nyssnämnda sätt beräknade
grekiska stadiet. Ett kortare stadion (157,5m.) lades
af den alexandrinske matematikern Eratosthenes
(so d. o.) till grund för hans geografiska
måttbestämningar. A. M. A.
Stadion, Johann Philipp Karl Joseph von S.,
grefve, österrikisk statsman, född 1763, var
kejserligt sändebud i Stockholm 1788–90 och i
London 1790–92. Efter att några år hafva lefvat i
tillbakadragenhet afgick han 1797 som ambassadör
till Berlin, för att åvägabringa ett närmande mellan
de österrikiska och preussiska hofven, och 1804
till Petersburg, der han hufvudsakligen genomdref
den tredje koalitionen. Utrikesminister 1805,
arbetade han för en omorganisation af hären. På S:s
inrådan företogs kriget 1809, efter hvars olyckliga
utgång han nödgades afgå. Först 1813 användes han
å nyo för underhandlingar i det rysk-preussiska
hufvudqvarteret, hvarefter han 1814 fick underteckna
freden i Paris. Som finansminister 1814–24 sträfvade
han att upprätta den svårt rubbade statskrediten och
ordna beskattningen efter bättre grunder. Död 1824
i Baden bei Wien.
Stadium, Lat., det grekiska stadion (se d. o.).
Stadsbetjente, jur. Se Betjente.
Stadsbudsinstitution, en inrättning, hvars
syfte är att till allmänhetens förfogande ställa
personer, som mot afgift, enligt en af platsens
polismyndigheter fastställd taxa, transportera
resgods, fortskaffa bref m. m. Stadsbuden, som äro
posterade på gator och torg, igenkännas på sin för
dem alla gemensamma drägt. Vid mottagande af uppdrag
äro de skyldiga att lemna qvitto, och skulle något
dem anförtrodt gods försvinna, lemnar institutionen
skadeersättning. Stadsbudsinstitutionen infördes i
Stockholm år 1863.
Stadsfiskal (jfr Fiskal), jur., benämning på den
tjensteman, hvilken i städerna har att uppträda
såsom allmän åklagare, d. v. s. föra talan i
sådana mål, som höra under offentligt åtal. I
hvarje svensk provinsstad finnes en stadsfiskal
tillsatt af justitiekanslern. I Stockholm finnas
tre stadsfiskaler, tillsatta af öfverståthållaren.
H. S-n.
Stadsfogde är namnet på utmätningsman i stad
och motsvaras af kronofogde å landet. I allmänhet
finnes i hvarje stad en stadsfogde. I Stockholm och
Göteborg finnas två. Deras göromål äro bestämda genom
utsökningslagen af d. 10 Aug. 1877. Derjämte märkes
K. F. ang. stadsfogdes tillsättning och om vilkoren
för erhållande af sådan befattning d. 12 Juli 1878. Se
vidare Kronofogde och Utmätningsman.
Stadsfullmäktige kallas i Sverige den kommunala
representationen för städerna. Institutionen, som
infördes genom de nya kommunalförordningarna af
år 1862, efterträdde den förutvarande kommunala
representationen, kallad Stadens äldste eller,
i Stockholm, Borgerskapets femtio äldste (se
Femtio äldste). De hufvudsakliga bestämmelserna om
stadsfullmäktige äro följande. Stadens beslutanderätt
skall uppdragas åt stadsfullmäktige i hvarje stad med
öfver 3,000 innevånare. I stad med 3,000 innevånare
eller derunder är det öfverlemnadt åt de vid »allmän
rådstuga» röstberättigade att afgöra huruvida de vilja
öfverlåta sin beslutanderätt åt stadsfullmäktige. För
ett sådant beslut fordras mer än 2/3 af de närvarandes
röstetal efter röstvärdet. Är ett sådant beslut
fattadt, kan förslag om dess upphäfvande icke väckas
förr än 5 år derefter. För antagande af ett sådant
förslag fordras så beskaffad röstöfvervigt, som
nyss nämndes. Antalet stadsfullmäktige skall vara
20 i stad med 2,000 innevånare eller derunder. För
städer med större innevånareantal är bestämdt ett
visst maximum och minimum, olika för städer med olika
antal innevånare, med rätt för allmänna rådstugan att
inom de sålunda bestämda gränserna bestämma antalet
stadsfullmäktige (se Kommun, sp. 1095).
Der stadsfullmäktige finnas, utöfva dessa hela
den beslutanderätt, som annars tillkommit
allmänna rådstugan, derifrån enligt sakens
natur undantaget endast sjelfva valet till
stadsfullmäktige, som fortfarande är allmänna
rådstugan förbehållet. Stadsfullmäktige väljas för
4 år, dock så, att halfva antalet redan efter 2 år
lottas ut, hvarigenom för den följande tiden endast
halfva antalet kommer att hvart fjerde år utgå. I
allmänhet är valbar person pligtig att mottaga val
till stadsfullmäktig. Rätt till afsägelse eger dock
rum för den, som icke är i staden eller inom dess
område boende; den, som är ämbets- eller tjensteman
och af sin befattning hindras att fullgöra uppdraget;
den, som efter de 4 sistförflutna årens tjenstgöring
såsom stadsfullmäktig är i tur att derifrån afgå;
samt den, som uppnått 60 års ålder eller eljes
uppgifver hinder, som godkännes af flertalet
bland de öfrige fullmäktige. Om valbarhet till
stadsfullmäktig, om stads indelning i valkretsar
för stadsfullmäktigeval, om val af ordförande, om
stadsfullmäktiges sammanträden samt reglementariska
föreskrifter för dessa m. m. se Kommun, sp. 1095
och 1096. Verkställighets- och förvaltningsorgan för
stadsfullmäktige äro under magistratens inseende:
drätselkammaren (i Stockholm drätselnämnden),
helsovårdsnämnden, fattigvårdsstyrelsen (i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
