Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stafylorafi ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
stall-luften denna ännu anses någorlunda god. För en häst
eller ett nötkreatur af omkr. 500 kg. lefvande vigt
erfordras 30–40 kbm. luft i timmen och för ett antal
mindre husdjur (får eller svin) af tillsammans lika
vigt 40–50 kbm., emedan hos smärre djur en lifligare
ämnesomsättning inom kroppen eger rum. Tillförseln af
frisk luft sker dels genom väggarna, då dessa äro af
trä eller tegel, dels för alla slag af stallbyggnader
genom springor vid fönster och dörrar, men det torde
alltid vara skäl att invid golfvet anbringa öppningar
genom väggarna för tillförsel af frisk luft, hvilka
öppningar vid sträng köld må kunna helt och hållet
eller delvis tillslutas medelst luckor. I stall
uppförda af gråsten är det i synnerhet nödvändigt
att anordna en fullständig ventilation, då genom
väggarna i dylika stall ingen luftväxling eger
rum. Värmegraden under den kalla årstiden bör genom
omboning af byggnaden hållas i stall vid + 12 till
14° C., i ladugård 14 till 16°, i fårhus 12° C. och
i svinhus 12 till 14° C.
Vid inredningen af stall för hästar kunna
spiltorna ordnas midt på golfvet i tvänne rader,
med en fodergång deremellan, eller placeras utmed
väggarna. Spiltornas bredd skall vara lika med
hästarnas höjd öfver manken, eller i medeltal 1,5 m.,
och längden af spiltorna vara omkr. 3 m., hvarjämte,
då hästarna skola uppställas midt på golfvet med
hufvudena emot hvarandra, bör finnas en fodergång
af 1 m. bredd emellan spiltraderna. Stallgolf
vet emellan spiltraderna kan, då hästarna skola
uppställas utmed väggarna, göras 3,5–3,8 m. bredt
och emellan spiltraderna samt väggarna, om de förra
äro anordnade midt på golfven, ungefär hälften så
bredt. Golfvet i spiltorna såväl som det egentliga
stallgolfvet belägges med plank, äkta asfalt,
hårdbrändt tegel stäldt på kant med cement emellan
eller, hvad stallgolfvet beträffar, med tuktad
sten i cement. Krubba af gjutgods, sten eller trä
anbringas på främre väggen af spiltan i lika höjd
med hästens bringa, och der bredvid fästes häcken. I
den ena änden af stallet inredes foderrum, selkammare
samt kätte för fölston och unghästar. – Inredning af
ladugård kan ordnas så att kreaturen komma att stå i
dubbla rader med hufvudena emot hvarandra, antingen
efter husets längd eller dess bredd, eller ock kunna
båsen placeras i enkla rader utmed väggarna. Båsens
längd beräknas för en medelstor ko till 2,7 m. och
bredden till 1,2 m., dock erfordras inga skiljeväggar
eller båsbalkar emellan kreaturen. Foderbordet med
de deri inlagda vattenrännorna göras 2–2,5 m. för
de dubbla båsraderna och hälften af denna bredd
för de enkla; gödselrännan bakom båsen bör hafva
0,30 m. bredd och ladugårdsgolfvet emellan tvänne
båsrader 3 m. bredd. För amkor och kalfvar beredas
kättar, hvarjämte foderrum inredes i ena änden af
ladugården. Golfvet i ladugården kan beläggas med
enahanda material, som för stallgolfvet blifvit
omnämndt, men härvid kan äfven cement användas. – I
fårstall beräknas en yta af 1 qvm. för tacka med lam,
0,8 qvm. för gällgumse och
årsgamla lam samt 0,5 qvm. för afvanda lam. Vid
foderhäck eller krubba beräknas för hvarje får 0,45
m. af häckens längd. – Svinhus inredas med stior på
ömse sidor om långsåtgående gångar eller tvärgångar
och beräknas en yta för grisar af 0,5–0,6 qvm.,
för äldre svin 1 qvm., för fårgalt samt för sugga
med grisar 3–4 qvm. I hvarje stia anbringas å en
del af golfvet en upphöjd plats till liggplats för
kreaturen, hvarjämte stior för modersuggor böra
vara försedda med en träslå utmed väggarna, 0,25
m. från liggplatsens golf, för att, såvidt möjligt
är, hindra suggorna att ligga ihjäl grisarna.
C. A. L.
Stallare. Se Hird och Marsk.
Stallmästaregården, utvärdshus i Solna socken,
Danderyds skeppslag, Stockholms län, vid Brunnsviken,
straxt utom Stockholms norra tull. Gården är
kronoegendom och består af 11/28 mtl. Taxeringsvärde
32,000 kr. (1889).
Stallört. Se Ononis.
Staltisk (Grek. staltikos, af stellein, sammandraga),
sammandragande. – Staltica, med., sammandragande
medel. Se Adstringerande l. sammandragande medel.
Stalybridge l. Staleybridge [stelibridj],
stad på gränsen mellan de engelska grefskapen
Lancashire och Cheshire, vid floden Tame. 25,977
innev. (1881). Tillverkning af bomulls- och
yllevaror samt jernindustri. S., som är en af de platser,
der bomullsindustri först bedrefs i England, erhöll
stadsprivilegier 1857.
Stam. 1. Bot. Stammen är ett af växtens morfologiska
grundorgan. Det är den del af växtens axelorgan, som
utvecklar sig uppåt, efter regeln i motsatt riktning
mot roten. Stammen, eller stjelken, tillväxer i
spetsen, och den begränsas, eller dess tillväxt
afslutas, normalt endast genom bildningen af en blomma
eller en blomställning. Stamspetsen har aldrig någon
beklädnad liknande rotmössan. På stammen utvecklas
blad. Dess anläggning är axogen, d. v. s. eger rum i
de yttersta lagren af den växtdel, som ger upphof åt
stammen. Dess kärlknippen hafva en kretsformig eller
cyklisk anordning. Sjelfva spetsen af en stam med
derpå sittande outvecklade blad utgör hvad man kallar
en knopp, hvilken således är ett ännu outveckladt
skott eller toppen af ett sådant. Då skottet utväxer,
aflägsnas de derpå sittande bladen mer eller
mindre från hvarandra. Fästet för ett eller flere
blad kallas led (nodus), och mellanstycket mellan
två leder heter mellanled (internodium). Dessa
mellanleders längd inverkar i hög grad på växtens
utseende, liksom stammens förgrening, som är mycket
olika hos olika växter. Hos trädartade växter i
kallare klimat utvecklas i allmänhet hvarje år,
under »löfsprickningen», blott en enda generation af
skott, »årsskott», hvilka framkomma ur öfvervintrande
knoppar; men flere svenska löfträd förete, hälst
under varma och ej för torra somrar, i Augusti en
ny alstring af knoppar och en andra generation af
skott. Örtartade stammar eller stjelkar bilda deremot
under en rask förgrening 3–4, ja flere generationer
af skott under samma växetid, tills vinterkölden af
bryter denna skottbildning. I en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
