Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stannum ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Stannum, Lat. Se Tenn.
Stanovoi-bergen, bergskedja
i östra Sibirien. Bildande en fortsättning af de
från Mongoliets gräns utgående Jablonoibergen (se
Jablonnij-chrebet), sträcka de sig genom Amurlandet,
provinsen Jakutsk och Kustprovinsen. Efter att hafva
gått i nordöstlig riktning till sydvestra viken
af Ochotska hafvet, fortsätta de mot n. parallelt
med detsamma och vända sedan åter mot n. ö., för
att utlöpa i Ostkap vid Beringssund. De bilda
vattenskilnaden mellan Norra Ishafvet och Stilla
hafvet, äro ytterst branta och uppnå en höjd af ända
till 2,500 m. De vigtigaste passen leda från Jakutsk
till Ochotsk och Ajan.
Stans l. Stanz, köping och hufvudort i schweiziska
halfkantonen Unterwalden nid dem Wald, vid foten af
det 1,900 m. höga berget Stanserhorn. Omkr. 2,000
innev. Minnesvård öfver Arnold von Winkelried.
Stans (Ital. stanze), metr., egentl. uppehåll,
afdelning, hette urspr. hvarje strof i en längre
eller kortare dikt, men användes i synnerhet om den
åttaradiga jambiska strofen, den s. k. ottava
rima (se d. o.), och den ur densamma utvecklade
spenser-stansen.
Stans, teknol., kallas dels en prägelform, som
begagnas vid framställning af upphöjda figurer
på metallplåtar, t. ex. vid tillverkning af
knappar eller mynt, dels ett par slags verktyg,
som användas af gravörer, urmakare, fleurister
m. fl.
Stansfeld, James, engelsk statsman, född 1820
i Halifax, blef advokat 1849 och medlem af underhuset
1859. Amiralitetslord 1863, afgick han 1864, dertill
förmådd genom Beaconsfields angrepp på hans intima
förbindelser med Mazzini. S. var understatssekreterare
för Indien 1866, tredje skattkammarelord 1868–69,
skattkammaresekreterare 1869–71 och president i Local
Government Board 1871–74. Denna senare befattning
innehade han på nytt en del af år 1886.
Stante pede, Lat., på stående fot, på stället.
Stanton [-tön], Edwin M’Masters, amerikansk statsman,
född 1814 i Ohio, egnade sig åt advokatyrket,
tills han 1862 af Lincoln sattes i spetsen för
krigsdepartementet. Med outtröttlig energi och
stor organisationsförmåga ledde han detta under
inbördeskriget. 1867–68 råkade han med presidenten
Johnson i en strid, som framkallade dennes konflikt
med kongressen. S. afgick 1868 och dog 1869.
Stanz (Ital. stanza), egentl. boning, isynnerhet
namn på de fyra rum i Vatikanen, som äro smyckade
med fresker af Rafael och hans skola. Se Rafael,
sp. 652–654.
Stanzioni [-åni], Massimo, italiensk målare
af neapolitanska skolan, född i Neapel 1585 och
död der 1656, studerade först under Fabrizio
Santafede, men blef senare, ehuru äldre än Ribera,
dennes lärjunge. Han utbildade sig vidare i Rom efter
carracciernas och Guido Renis arbeten samt blef efter
återkomsten till Neapel betraktad såsom en af stadens
allra förnämsta målare. Vekare och innerligare i sin
uppfattning än Ribera, tilltalar S. ännu genom
sina verk, af hvilka ett i våra dagar
t. o. m. jämförts med en A. van Dycks. Hans flesta
målningar bevaras i Neapel. Några träffas dock i
Madrids museum. O. G-g.
Stapel. 1. Skeppsb., en mot vattnet lutande, på
stranden anbringad plan eller bädd af trä, på hvilken
ett fartyg bygges. Under byggnadstiden säges fartyget
»stå på stapeln»; då det sättes i sjön, säges det »gå
l. löpa af stapeln». Jfr Bädd. – 2. Galvanisk stapel,
fys., betecknar egentligen kombinationen af flere
galvaniska element till ett batteri (se Galvaniskt
batteri), men användes äfven såsom synonymt
med »galvaniskt element» och plägar då någon gång
kallas enkel stapel. (Se vidare Galvanisk stapel.)
1. R. N.
Stapelblock, skeppsb. Se Block 2.
Stapelbädd, skeppsb. Se Bädd.
Stapelia L., asblomma, bot., ett slägte af
kaktusliknande växter, hos hvilka stammar och
grenar blifvit köttiga och bladen förminskade
till köttiga, trubbiga fjäll, som sitta i spiral
kring stammen. Detta slägte bildar jämte några
andra en särskild grupp, Stapeliae, inom nat.
fam. Asclepiadeae R. Br. (kl. Pentandria L.,
jfr Asclepiadeae). Blommorna, som sitta vid
grenarnas bas, hafva den hjulformiga blomkronans
bräm deladt i 5 flikar, som hos flere arter äro
håriga. De äro ofta ganska stora, hafva brun färg
med mörkare och ljusare ränder eller fläckar samt
utveckla en aslik, stinkande lukt. De flesta arterna
finnas på Kaplandets torra, sterila slätter, der
de spädare delarna af flere arter förtäras likt
spenat af infödingarna; européerna blifva vanligen
illamående af en dylik rätt. En art, S. europaea
Guss., är funnen i sydligaste Spanien samt å öarna
Lampedusa och Linosa mellan Sicilien och Afrika.
O. T. S.
Stapelstad (af T. stapel, Fr. étape, upplag, förråd),
egentl. förrådsstad. Se Stad.
Stapelstadsvigt, äldre svensk jern- och kopparvigt. Se
Mark, sp. 938.
Staphylea L., bot., ett slägte af buskar,
som tillsammans med 2 andra slägten bildar den
lilla nat. fam. Staphyleaceae (kl. Pentandria
L.). Bladen äro sammansatta, trefingrade eller jämnt
parbladiga. Blomfodret är 5-deladt, kronbladen äro
5, fruktämnet är 2–3-deladt med fria stift. Den
mogna frukten är en uppblåst 2–3-rummig kapsel,
som öppnar sig i spetsen och har många, benhårda,
glänsande frön. I svenska trädgårdar odlas icke sällan
dels den sydeuropeiska S. pinnata L., »pimpernöten»,
hvars blad mycket likna fläderbuskens blad, och hvars
vackra, hvita blommor sitta i hängande klasar, och
dels den nord-amerikanska S. trifoliata L., som har
trefingrade blad. Båda arterna trifvas väl ännu i
mellersta Sverige. Fröna kunna förtäras, men smaka
oljigt och sötaktigt bittert samt verka afförande.
O. T. S.
Staphylinus. Se Kortvinge.
Stapss, Friedrich, tysk fanatiker, född 1792,
handelsbiträde i Leipzig, blef bekant genom sitt
försök att mörda Napoleon I under en revy vid
Schönbrunn d. 13 Okt. 1809. Han arkebuserades d. 17
Okt. s. å.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
