Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Statistik är sedan början af 1700-talet det allmänna namnet dels å en viss vetenskaplig forskningsmetod, dels äfven å en vetenskap, inom hvilken denna forskningsmetod användes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
uppgift är alltså en skildring af statens
förhandenvarande tillstånd inom alla brancher, land och folk,
statsförfattning och näringar m. m. Framställningen
var oftast rent deskriptiv, och endast det närvarande
var af intresse; det förflutna var för statistiken
värdelöst. Om företeelsernas orsaker och lagar
forskade man alltså ännu icke. Sifferformen var
icke den förherskande vid framställningen. Skolans
ståndpunkt angifves i Schlözers ryktbara ord:
»historia är fortlöpande statistik, och statistik
är stillastående historia», – en sats, som dock är
oriktig redan derför att dessa båda vetenskaper
gifva en helt olika betydelse åt det personliga
elementet. De statistiker, som ännu i vår tid skulle
kunna räknas till den achenwallska skolan, hafva
under inflytande af nyare riktningar betydligt
modifierat sin ståndpunkt. En yttring af den
achenwallska åskådningen är att vid våra universitet
statistik vanligen betraktas såsom synonymt med
statskunskap
Den andra af de båda statistiska hufvudriktningarna
plägar kallas den Süssmilch-Queteletska och
räknar såsom sin förste grundläggare Süssmilch, en
fältpredikant hos Fredrik den store. Süssmilch blef
befolkningsstatistikens skapare och uppdagade dermed
det forskningsområde, som ännu anses såsom det för
statistiken mest specifika, så till vida nämligen som
detta område är kanske det enda, som statistiken icke
delar med någon annan vetenskap. Süssmilchs syftemål
var ett annat än den gamla skolans deskriptiva:
han forskade framförallt efter företeelsernas
lagar. Hans förnämsta intresse var att ådagalägga
förevaron af en »gudomlig ordning», och han var den
förste, som fann denna ordning uttala sig äfven i
befolkningsförhållandenas regelbundenhet. Skolans
andre grundläggare, belgiern Quetelet, drefs af ett
universelt antropologiskt intresse. Hans upptäckt,
på 1820-talet, af brottens och andra menskliga
dispositioners regelbundna uppträdande åstadkom nästan
sensation och spred för första gången intresset
för statistiken inom vidare kretsar. Också följde
under de närmaste årtiondena i de flesta af Europas
land en hel rad af forskare, hvilka med hjelp af
en alltmera metodiskt skärpt numerisk undersökning
ifrigt bemödade sig om att fastställa de orsaker
och »lagar», som bestämma det menskliga lifvets
sociala yttringar, såväl på det fysiska som på det
moraliska området. Under de senaste årtiondena har
intresset för befolkningsstatistiken något mattats,
under trycket af den allmänna uppmärksamhetens
öfvervägande riktande pade ekonomiska frågorna,
till följd hvaraf äfven befolkningsförhållandena
begynt studeras i första rummet från synpunkten af
deras ekonomiska betydelse. Forskarna af Süssmilchs
och Quetelets skola hafva härigenom, äfvensom till
följd af det alltmer vidgade omfånget af de uppdrag,
som lemnats de statistiska byråerna (se nedan), kommit
att vända sin uppmärksamhet äfven åt andra grenar af
den statistiska forskningen än befolkningsstatistiken,
och hafva till dessa nya verksamhetsfält medfört sina
skarpare metoder samt sitt öfvervägande intresse för
studiet af företeelsernas allmänna lagar, i motsats till det mera
beskrifvande intresset hos den achenwallska skolan.
Af väsentligaste betydelse för den statistiska
forskningens utveckling har utan tvifvel varit
upprättandet af en officiel statistik. I detta
hänseende är det Sverige, som gått i spetsen för de
andra folken, – likasom så ofta annars i fråga om nya
idéer inom statsförvaltningen. Det äldsta statistiska
ämbetsverk är den svenska Tabellkommissionen,
som upprättades år 1756 (och år 1858 aflöstes af
Statistiska centralbyrån). Uppgiften var länge
uteslutande befolkningsstatistikens anordnande
och bearbetande, såsom förhållandet till en
början var äfven med de statistiska ämbetsverk,
som under innevarande århundrade efter hand
upprättats i alla andra Europas land, i det de
statistiska data, som inflöto i sammanhang med
den allmänna förvaltningen, bearbetades inom de
centrala förvaltningsverken. Småningom har dock de
statistiska byråernas (»centralbyråernas») verksamhet
alltmera utvidgats, dels genom upptagande af helt
och hållet nya arbetsfält, dels genom öfverförande
till de statistiska byråerna af allt flere delar af
de förvaltande verkens statistik, hvilket numera
mestadels anses ändamålsenligt. Till våra dagars
statistiska centralbyråer inflyter alltså en mångfald
af upplysningar rörande samhällsförhållandena;
man har kallat dem det menskliga samhällets
»observatorier»; från en annan synpunkt kan
statistiken sägas vara en samhällets bokföring. –
För vinnande af den enhet uti arbetets utförande,
som är ett så väsentligt vilkor för jämförligheten,
anordnades 1853 den internationella statistiska
kongressen (sed. o.).
De förnämsta statistiska publikationerna i våra dagar
äro de officiella, bland hvilka jämväl finnas flere
tidskrifter. Af enskilda statistiska tidskrifter äro
de vigtigaste »Journal of the Statistical Society»,
i London, samt »Journal de la Société de statistique
de Paris».
Då den statistiska forskningen sålunda under loppet
af ett par århundraden utbredt sig öfver allt flere
områden och samlat ett på vissa punkter rent af
öfverväldigande material, är det mindre underligt
att man ännu icke kunnat fullt noggrant utstaka
den nya vetenskapens gränser och att statistikens
teori ännu är långtifrån fullt utarbetad. Redan
angående sjelfva begreppet statistik äro meningarna
ännu så delade, att man kunnat derå finna vid pass
två hundra definitioner. Man skiljer emellertid
mellan statistiken såsom metod och statistiken
såsom vetenskap. Den statistiska metoden söker
finna företeelsernas orsaker och lagar genom massor
af iakttagelser och studium af dessas resultat;
den är alltså ingenting annat än den allmänna
logiska induktionsmetoden i dess renaste form. Den
statistiska metoden kan med fördel användas inom de
flesta vetenskaper och äfven för en mängd praktiska
ändamål. I regeln gifves dervid äfven det statistiska
namnet åt hvarje forskning, som begagnar sig af den
statistiska metoden. På så sätt får man, alltefter
föremålets art, en mängd olika brancher, såsom
befolkningsstatistik, dödlighetsstatistik,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
