Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Statsanslag, de summor, som af riksdagen beviljas för bestridandet af utgifter, som statens ändamål kräfva
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
af den natur, att de dermed afsedda utgifterna
behöfvas till lika belopp hvarje år, t. ex. anslag
till löner, der ej särskilda händelser föranleda
en eller annan besparing, t. ex. vid inträffande
ämbetsledighet, och kunna sålunda på förhand till
sina bestämda belopp beräknas, hvarför utgifterna
måste begränsas inom den fastställda anslagssumman
(bestämda anslag). Andra anslag äro lika behöfliga,
men kunna ej annat än förslagsvis bestämmas. Då de
emellertid afse statsbehof, hvilkas tillfredsställande
ej kan uppskjutas, men för hvilka utgifterna såsom
beroende af vexlande konjunkturer utgå till vexlande
belopp, t. ex. till fångvård eller jernvägstrafikens
besörjande, kunna de i staten uppförda anslagssummorna
ej alltid lända till ovilkorlig efterrättelse,
utan måste kunna öfverskridas, liksom vid vissa
tillfällen utgifterna kunna understiga det fastställda
anslagsbeloppet, s. k. förslagsanslag. Ett tredje
slag af anslag är reservationsanslag, hvilkas
karakter är att de utgifter, som å dem anordnas,
måste likasom å de bestämda anslagen, begränsas inom
anslagssumman, dock att uppkommande behållningar må
kunna reserveras till följande år för det med anslaget
afsedda ändamålet. De komma i fråga vid statsbehof,
hvilkas tillfredsställande kan lämpas efter de för
ändamålet anslagna tillgångar, t. ex. understöd
för näringar, vetenskapernas uppmuntran m. m. Som
konungen eger rätt att å de bestämda anslagen
använda besparingarna (jfr Beskattningsrätt)
till utgifter af tillfällig egenskap inom
hufvudtiteln, men icke till fasta löner och arvoden,
bildade man ett särskildt slag, reservationsanslagen,
hvarå besparingars användning är begränsad till
samma ändamål, för hvilket anslaget är gifvet. Att
konungen icke eger att använda besparingarna å
förslagsanslagen, när utgifterna understiga det
förslagsvis beräknade beloppet, ligger i sakens
natur till följd af konungens rätt att öfverskrida
anslagen, när statsbehofvet så kräfver. De extra
ordinarie anslagen, som för en gång allena eller en
gång i sänder beviljas, kunna icke vare sig delvis
eller i sin helhet dragas till andra ändamål, hvadan
behållningarna å dem alltid skola redovisas. Dessa
böra skiljas från de bland de ordinarie anslagen å de
flesta hufvudtitlar förekommande extra utgifter (se
d. o.), hvilka äro afsedda att användas till smärre,
oförutsedda utgifter. Huru för mera betydande utgifter
till vigtiga ändamål till följd af oförutsedda
händelser särskilda kreditivsummor skola anvisas se
Kreditiv 3. Hvad i öfrigt de extra ordinarie anslagen
angår, behöfva de ej vara uppförda på någon viss
hufvudtitel, utan äro vissa af dessa anslag upptagna
i riksstaten utom hufvudtitlarna (se Statsreglering).
Bland extra statsanslagen böra företrädesvis märkas
ett särskildt slag af anslag, nämligen till ersättning
af förskottsvis bestridda utgifter. De föranledas
af utgifter, som konungen med afvikelse från den
fastställda staten antecipationsvis gjort (se
Statsreglering). De afse godkännande af utanför staten
gjorda utgifter, till hvilka konungen ej haft formel
befogenhet, men
som ansetts nödvändiga. Riksdagen har att välja
emellan utgifternas godkännande eller vederbörande
rådgifvares ställande till ansvar. Sådana i
Danmark s. k. efterbevillningar förekomma i de
flesta land. Jämte dessa redan förbrukade anslag,
hvilka icke afse någon utgift, som tillhör
den statsregleringsperiod, för hvilken staten
regleras, kan uppstå behof af nya eller tillökade
anslag för löpande statsregleringsår, utöfver
hvad i den fastställda staten blifvit uppfördt,
tilläggsanslag. Dessa kunna fastställas i den form att
till den stat, som upprättas, fogas ett »tillägg till
riksstaten för år 00 (det löpande statsregleringsåret)»,
eller ock att ett särskildt anslag för ändamålet
uppföres i den stat, som regleras, med rätt för
konungea att hos Riksgäldskontoret förskottsvis
uppbära summor, som sedan ersättas af Statskontoret.
De uti riksstaten uppförda anslag, som af statsverkets
inkomster utgå till bestridande af utgifter från
Riksgäldskontoret, äro ej fördelade i ordinarie och
extra ordinarie anslag, ehuru vissa af dem afse
mera permanenta utgifter, såsom de till annuiteter,
räntor, riksdags- och revisionskostnader afsedda,
till hvilka anslag icke kunna vägras. Som dessa
anslag stå under riksdagens eget verks disposition,
kan ej fråga om rätt till användning af besparingar å
desamma för andra ändamål än de af riksdagen bestämda
komma i fråga. De på Riksgäldskontoret omedelbart
anvisade anslagen, som utgå af Riksgäldskontorets
medel, stå under dess disposition, att utbetalas i
enlighet med särskilda af riksdagen i reglemente för
Riksgäldskontoret intagna föreskrifter.
De statsanslag, som sålunda blifvit i riksstaten
uppförda, kunna antingen utgöra särskilda för
hvarje anslås bestämda specialsummor, hvilkas
användning för dermed afsedda ändamål är fri
inom de af det bestämda ändamålet gifna gränser,
eller ock utgöra en generel sammanfattning af
särskilda utgiftsposter för särskilda specialändamål,
anslag till specialstater, såsom fallet är med de
i ämbetsverksstaterna gällande anslag, för hvilka
anslagsbeloppet utgör slutsumman af en mängd, vid
olika riksdagar för olika föremål beviljade smärre
anslag, t. ex. till aflöning, till materiel m. m. Vid
utgifters anordnande å dessa anslag har man att
rätta sig ej allenast efter de bestämmelser, som äro
gifna vid den senast verkställda statsregleringen,
utan äfven efter hvarje af de bestämmelser, som
vid föregående statsregleringar blifvit intagna
i riksdagens skrifvelser och derpå grundade, af
konungen utfärdade regleringsbref. Dessa bref, som
i allmänhet gälla ordinarie anslag, ega nämligen
fortfarande giltighet, utan att de deri innehållna
bestämmelser vid hvarje ny statsreglering behöfva
fastställas, till dess fråga om ändring i behörig
ordning särskildt väckes. Huru anslagen sammanföras
under sina särskilda titlar se Statsreglering. De
beviljade anslagen stå till konungens disposition,
utan att i Sverige, såsom i andra land, någon viss tid
är utsatt, inom hvilken åtgärd skall vara vidtagen,
för att de ej åter skola falla under riksdagens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
