Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stavanger, stad i sydvestra Norge - Stavanger amt innefattar Norges sydvestra hörn - Stavelot, äfven Stablo, stad i belgiska prov. Liége - Stavenhagen, stad i storhertigdömet Mecklenburg-Schwerin - Staveren, Johannes Adriaensz van - Stavnsbåndet, »bundenhet vid torfvan», kallas det ofrihetstillstånd, i hvilket det danska bondeståndet hölls 1733-99 - Stavropol. 1. Guvernement i Ryssland, i norra Kaukasus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
byggnad, är uppförd i rundbågsstil, med undantag af
koret, som byggdes efter en brand 1272, i elegant
spetsbågsstil. 1682 flyttades biskopssätet till
Kristianssand, efter hvilken stad stiftet fick sitt
namn. S., som under medeltiden var en obetydlig
stad, låg äfven efter reformationen länge nere
och förlorade 1686 t. o. m. sina stadsprivilegier
till förmån för Kristianssand, men återfick dem
1699. År 1769 hade staden 2,154 innev., 1815 hade
den 2,513. Efter denna tid började en för S. mycket
gynsam period, på grund af de stora sillfiskena i
dess närhet, och så länge dessa varade, gick staden
raskt framåt. Derjämte har en betydande skeppsfart
utvecklat sig i S. Vid 1885 års slut egde S. 43
ångfartyg, med en drägtighet af 12,880 tons och en
besättning af 504 man, samt 565 segelfartyg (98,857
tons och 4,202 man). Staden har två kyrkor utom
domkyrkan, en latinskola, en större privat skola,
museum, skeppsvarf, mekanisk verkstad, konservfabrik
m. m. Y. N.
Stavanger amt innefattar Norges syd vestra hörn. 9,147
qvkm. med 113,675 innev. (1875). Det består af 2
fogderier, Jäderen och Dalerne i s. samt Ryfylke
i n., hvilka tillsammans räkna 37 härad, äfvensom
städerna Stavanger och Haugesund och lastplatserna
Sogndal, Ekersund, Sandnæs, Skudenæshavn
och Kopervik. Jäderen är ett flackt kustland,
hvaremot Dalerne är ett söndersplittradt, naket
fjällandskap, uppfyldt af smådalar och fjällsjöar,
med enstaka höga toppar (bl. a. Svartevaskollen,
960 m.). Ryfylke ligger omkr. den breda Buknfjorden
med dess många förgreningar. Fjällen äro der mycket
högre (Vasdalseggen når 1,657 m.). På grund af amtets
olika naturbeskaffenhet är äfven lefnadssättet mycket
olika. På Jäderen och i enstaka delar af Ryfylke
utvecklar sig landtbruket alltmer; i Dalerne, der de
ekonomiska förhållandena i allmänhet äro små, samt
i de inre delarna af Ryfylke är fjällbygdens natur
öfvervägande. Ryfylkes kust var skådeplatsen för det
gamla vårsillfisket, och der drifves fortfarande
fiske och skeppsfart. På Jäderens kuster fångas
äfven på försommaren mycket makrill. På gräsmarkerna
i fjällen beta om sommaren stora massor af får,
hvilka drifvas dit upp från kusten. Vid hafvet
är klimatet mycket mildt, men i det inre som i
andra norska fjälltrakter. Amtets mest betydande
vattendrag är Suledalslaagen i Suledalen (se d. o.).
Y. N.
Stavelot [stavölå], äfven Stablo, stad i belgiska
prov. Liége, vid floden Amblève. Omkr. 4,500
innev. Betydande garfveri. Till 1801 var denna
stad hufvudorten i det berömda benediktin-stiftet
med samma namn, hvilket stift grundades 650 och
hvars abbot i en senare tid upphöjdes till tysk
riksfurste. Af den gamla stiftskyrkan återstår nu
endast en del af tornet.
Stavenhagen, stad i storhertigdömet
Mecklenburg-Schwerin. 3,023 innev. (1885). I
S. föddes Fritz Reuter 1810.
Stavenen, Johannes Adriaensz van, holländsk
genremålare, tillhörande Leiden-skolan och elev af
Gerard Dou, född i Leiden
före 1625. Han var ledamot af konstnärsgillet i
nämnda stad 1645–68 samt icke endast artist, utan
äfven militär och, 1659–68, borgmästare. Han afled
1668. Följaktligen är årtalet 1690, som man läst
på hans tafla i Köpenhamns museum, antingen falskt
eller oriktigt dechiffreradt och torde snarare
böra läsas 1640. Hans arbeten, som förråda, att
han var en af Gerard Dous klenare imitatörer, äro
sällsynta. Förmodligen var han egentligen endast
dilettant. En vacker tafla, ett litet porträtt
i helfigur af en ung officer, dat. 1644, finnes
hos grefve Hamilton på Hedensberg och en köksscen
(från 1651?) i Sveriges Nationalmuseum. Andra af
hans fåtaliga verk träffas i museerna i Amsterdam,
Glasgow och Petersburg. O. G-g.
Stavnsbåndet, »bundenhet vid torfvan», kallas det
ofrihetstillstånd, i hvilket det danska bondeståndet
hölls 1733–99. Det aflöste »vornedskabet»
(beroendeförhållandet mellan arrendatorn och
jordegaren), som 1702 upphäfdes för de bönder, hvilka
voro eller blefvo födda efter konung Fredrik IV:s
tronbestigning år 1699; men det utsträcktes också
till Fyen och Nörrejylland, hvarest vornedskabet icke
fanns. Förr har man satt dess införande till år 1701,
då landtmilisen upprättades, och nog fingo bönderna
i den värnpligtiga åldern flere inskränkningar i sin
flyttningsfrihet (de skulle hafva pass och skriftligt
vitsord efter laglig uppsägning), men endast för
att man skulle försäkra sig om deras närvaro vid
utskrifningen. Dessa inskränkningar skärptes 1724,
och vägen banades dermed för stavnsbåndet. Men detta,
som 1731 infördes oberoende af landtmilisen, blef
först riktigt genomfördt genom förordningen af d. 4
Febr. 1733, då det uppdrogs åt godsegarna att uppsätta
listor öfver alla bönder mellan 14 och 36 år med
rätt att utskrifva hvilka de ville, och då bönderna
samtidigt ålades att stanna på det gods, der de voro
födda, tills de hade gjort krigstjenst eller fyllt
36 år. Senare blef stavnsbåndet ändå strängare,
emedan förpligtelsen att stanna vid »födestavnen»
(deraf namnet) skulle börja med 9:de året (1764
slutligen 4:de) och det 1746 ålades de soldater,
som gjort krigstjenst, att återvända till det gods,
de tillhörde, och mottaga städjehemman, likväl under
förbehåll att å nyo kunna utskrifvas. Således skiljer
stavnsbåndet sig blott föga från vornedskabet, utom
deri att qvinnorna voro undantagna. Först d. 20 Juni
1788 löstes detta band för de bönder, som voro öfver
36 eller under 14 år, och d. 1 Jan. 1800 för alla
andra bönder. E. Ebg.
Stavropol. 1. Guvernement i Ryssland, i norra
Kaukasus, begränsadt i n. af Astrakan och Donska
kosakernas provins, i v. af Kuban, i s. af Terek och
i ö. af Kaspiska, hafvet, har en areal af 60,597
qvkm. och en folkmängd af 657,554 innev. (1885),
deraf omkr. 500,000 utgöras af ryssar, 10,000 af
kalmuker, 60,000 af turkmener och nogaier. Landet
bildar i v. en vågig slätt af 450–600 m. höjd öfver
hafvet. N. och ö. om denna utbreda sig vidsträckta
stepper; i s. reser sig bergsgruppen Besjtau. De förnämsta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
