- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 15. Socker - Tengström /
449-450

(1891) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stefanus ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

vetenskapliga utförandet. Jfr. Rich. Petersen,
»Henrik Steffens» (1881). S-e.

Steganografi (af Grek. steganos, förborgad, och
grafein, skrifva), konsten att skrifva med hemliga
skriftecken.

Steganosi. Se Norge, sp. 1344.

Stegbrygga. Se Spång.

Stege, stad i Danmark, på Möens norra sida, vid
S. Nor. 1,952 innev. (1890). Staden har 43 fartyg
med 1,004 tons. Under medeltiden fanns der ett starkt
befäst slott, Stegeborg, som 1534 blef öfverrumpladt
af stadens borgare och ödelagdt. Vid S. stod d. 29
Maj 1659 en häftig strid mellan Möens innevånare och
svenskarna, som derefter besatte ön. E. Ebg.

Stegeborg. 1. S. eller rättare Stäkeborg, gammalt
slott, beläget i Skällviks socken, Hammarkinds härad,
Östergötlands län, vid Östersjön, och beherskande
inloppet till Söderköping. I början af 1300-talet
hade konung Birger der ofta sin hofhållning. År 1318
tillfångatogs der hans son hertig Magnus, hvilken
fördes till Stockholm och halshöggs. Samtidigt
lär slottet hafva i grund förstörts. Mot slutet af
1300-talet återställdes det, innehades 1391 af en
tysk fogde och inlöstes af drottning Margareta. Under
befrielsekriget mot konung Erik togs slottet af
Engelbrekt. Sedan konung Erik 1435 återfått makten,
fick han ock detta slott, som följande år lemnades
till riksföreståndaren Karl Knutsson (Bonde),
hvilken anförtrodde det till sin svåger, riddaren
Nils Stensson (Natt och Dag). Denne missbrukade
Karls förtroende, hvilken måste utkämpa många strider
framför detta slott. I senare tider innehades slottet
af den mäktige Ivar Axelsson (Tott), hvars fogde
1487 tvangs att afträda det till Sten Sture d. ä. Det
innehades sedermera af Svante Nilsson (Sture). 1521
försvarades slottet af Nils Bosson (Grip) och Holger
Gera för konung Kristians räkning mot den käcke Arvid
Vestgöte, men uppgafs s. å. af Berent von Mehlen efter
flere fruktlösa undsättningsförsök af Sören Norby. År
1524 förlänades S. åt konung Gustafs svåger, grefve
Johan af Hoya, men han innehade det blott ett år. Det
slott, hvars ruiner ännu ses på slottsholmen, lär vara
uppbygdt af konung Gustaf, af sten från Söderköpings
ruiner. Konung Johan III, som sedan fortsatte slottets
uppförande, var född der 1537. S. å. gåfvos Stegeborgs
slott och län i förläning åt konung Gustafs svåger,
Svante Sture, som innehade det till 1543, då det
utbyttes mot Leckö. Sistnämnda år anfölls det af
Dackes anhängare. 1568 öfverlemnades fästet till
hertigarna Johan och Karl. År 1569 fick drottning
Katarina Jagellonica S. slott och län med staden
Linköping till lifgeding, och 1571 lemnades det
till enkedrottning Katarina (Stenbock). År 1595, d. 19
Mars, stod der det s. k. Onsdagsbröllopet. Prinsessan
Anna, konung Johans dotter, hade helt oförmodadt
underrättat om att det skulle blifva bröllop i
kyrkan. Sedan prinsessans hof samlats, framfördes
Johan Gyllenstierna och Sigrid Brahe i koret. Alla
förvånades deröfver, så mycket mera, som ingen af
brudparets anhöriga voro närvarande eller
ens hade kunskap om detta äktenskap. Sigrid Brahe
hade mot sin vilja blifvit förlofvad med Erik
Bielke. Hon vände sig i sin sorg till sin franka,
prinsessan Anna, som anordnade detta giftermål,
hvilket på sin tid gjorde mycket uppseende och
kallades Onsdagsbröllopet, emedan det ej, som
vanligt var, firades på en Söndag. Emellertid
blefvo de mäktiga slägterna Brahe, Bielke och
Gyllenstierna deröfver mycket förgrymmade. Efter sju
månader ingicks slutligen förlikning, sedan rikets i
Söderköping samlade ständer afhandlat saken. Johan
Gyllenstierna och fru Sigrid skulle under en tid,
för att icke besvära Bielke-slägten med sin åsyn,
lefva på sina gods, hvarjämte de skulle i böter
betala till Upsala akademi 800 och till Erik Bielke
för hans fästningsgåfvor 2,000 riksdaler. År 1608
förlänade konung Karl IX S. till hertig Johan. 1622
lemnades det med Hammarkinds och Björkekinds härad
samt en del af Östkind i underpant till pfalzgrefven
Johan Kasimir och 1651 i ersättning för den hans
gemål tillkommande brudskatt af 100,000 riksdaler,
hvarvid han samtidigt upphöjdes till hertig af
Stegeborgs län. Efter pfalzgrefvens död, 1652,
tillföll slottet den äldre sonen, Karl Gustaf,
sedermera Karl X, som vid sin kröning förlänade det
till sin yngre broder, hertig Adolf Johan, hvilken
var född der 1629. På S. hade denne olycklige
furste sitt sorgliga hof. Såväl han som hans
senare gemål dogo der 1689. Johan Kasimir nedlade
stora kostnader på slottet, som finnes afbildadt
i Sueciae-verket, men sedan det genom reduktionen,
efter hertig Adolf Johans död, kommit till kronan,
förföll det efterhand, och på konung Fredriks tid, då
hufvud-vudbyggnaden ännu var någorlunda bibehållen,
beslöto ständerna slottets rasering för att lemna
material dels till Stockholms slott, dels till
ett kronomagasin i Norrköping. Ännu återstå murar,
delvis af 6 m. höjd, och på vestra sidan af ruinen
finnes ett torn med tre rader fönstergluggar samt
en höjd af 17–18 m. Ruinen är aftecknad i Thersners
»Forna och närvarande Sverige». – 2. Gods i Skällviks
socken, Hammarkinds härad och Östergötlands län. Detta
gods, som kallades södra Kungsladugården, i motsats
till den inom Rönö belägna norra, hörde fordom under
Stegeborgs slott. Efter reduktionen hörde det under
kronan samt var utarrenderadt till år 1731, då
det köptes till skatte af kommerserådet Jakob von
Hökerstedt, till hjelp för ett nu för längesedan
nedlagdt blyverk. Sedan egdes det af Rikets
ständers bank och köptes 1734 af öfversten V. D. von
Schwerin (d. 1762), i hvars slägt det stannade
till 1861. Sistnämnda år köptes det af nuv. egaren,
brukspatron O. Mannerstråle. Godset, med underlydande
i Skällviks och Östra Ny socknar, består af 10 1/4
förmedlade mantal. Arealen utgör 1,445 har, hvaraf
447 har åker och äng. Taxeringsvärdet är 291,900
kr. (1889). Lastageplats finnes å egorna. Enligt
kungligt bref af 1845 hör godset i kyrkligt hänseende
till S:t Anna. Den gamla manbyggnaden af sten
härjades af eldsvåda 1788. Nuvarande åbyggnader af
tegel uppfördes 1806

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:33:39 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfao/0231.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free