- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 15. Socker - Tengström /
517-518

(1891) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stettiner haff ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

kretsar. 12,073,6 qvkm. 728,343 innev. (1885). – 2.
Hufvudstad i preuss. provinsen Pommern och i
nämnda regeringsområde, vid Oder och dess till
Dammska sjön gående sidogrenar Parnitz och
Dunzig samt vid Berlin–Stargard-, S.–Küstrin-
och S.–Pasewalk-banorna. 99,475 innev. (1885),
med förstäderna 136,848 innev. (s. å.). Staden
är belägen i en vacker, men lågländ och
derför mindre sund trakt. Den består af den
trångt byggda och backiga Altstadt, den s.
derom belägna, regelbundna Neustadt, båda på
venstra Oderstranden, samt stadsdelarna Lastadie
och Silberwiese på högra stranden. Af de
många förstäderna äro några i sjelfva verket
sjelfständiga, såsom Grabow och Bredow. Öfver
Oder leda 4 broar, öfver Parnitz 3. De af
Fredrik Vilhelm I (1713–40) anlagda
fästningsverken, hvilka fordom gjorde S. till en
fästning af första rang, raserades 1873.
Anmärkningsvärda byggnader äro: S:t Peters- och
Pauls-kyrkan, den äldsta kristna kyrka i
Pommern, grundlagd 1124, Jakobikyrkan från 14:de
årh., de forne pommerske hertigarnas slott,
uppfördt 1575–77, ett modernt rådhus och en
teater. På Königsplatz och framför teatern stå
statyer af Fredrik den store och Fredrik
Vilhelm III. S. är säte för provinsens
öfverpresident, regering och oberlandesgericht samt för
2:dra armékårens generalkommando, för ett
konsistorium och en afdelning af riksbanken. Det
har 3 gymnasier, 2 realgymnasier, 2
lärarinneseminarier och 1 institut för blinda och
döfstumma. Derjämte finnas ett betydande
bibliotek, konst- och kulturhistoriska samlingar samt
ett observatorium. En af Tysklands vigtigaste
hamnar och Pommerns förnämsta fabriksstad,
har S. regelbunden ångbåtsförbindelse med de
flesta hamnar vid Öster- och Nordsjön äfvensom
vid Medelhafvet och med New York. Stadens
uthamn är Swinemünde (se d. o.). Exporten,
som hufvudsakligen omfattar säd, sprit, trä och
socker, har årligen ett värde af omkr. 72
mill. kr. Importen, förnämligast af
kolonialvaror, jern, stenkol och vin, uppgår till omkr.
108 mill. kr. 1888 inlöpte 3,119 fartyg om
1,043,972 tons och utlöpte 3,213 om 1,056,695
tons. Vid de storartade skeppsvarfven, som
under 1885 levererade 34 jernångare, är en
mängd af tyska örlogsflottans fartyg byggd.
Af öfriga industriella anläggningar må nämnas
sockerraffinaderier, kemiska fabriker och
bryggerier. – S., som enligt traditionen uppstått ur
en vendisk fiskareby, omnämnes under de
sachsiske kejsarna (919–1024). Från 12:te årh.
var det en blomstrande hansestad och säte för
hertigarna af Pommern. Efter deras ätts
utslocknande (1637) kom S. till Sverige (1648) och
stannade i dess ego till 1720, då det afträddes
till den preussiska staten, hvars grundläggare,
»den store kurfursten», hållit det besatt
1677–80. År 1713 eröfrades det af ryssarna, men
besattes då af neutrala preussiska och
holsteinska trupper för att vid freden återlemnas till
Sverige. Denna s. k. stettinska seqvester
ogillades dock bestämdt af Karl XII. Åren
1806–13 innehades S. af fransmännen. I S.
slöts d. 13 Dec. 1570, under bemedling af
Tyska riket, Frankrike, Sachsen och Polen,
mellan Sverige och Danmark en fred, i hvilken
danske konungen afsade sig alla anspråk på Sverige
och svenske konungen alla anspråk på
dansk-norska landskap, Gotland inberäknadt,
hvarförutom bl. a. beslöts att Sverige i lösen för
Elfsborg skulle erlägga 150,000 rdr (se vidare
Nordiska sjuårskriget, sp. 1304). År 1615
anordnades i S. en diplomatisk kongress, med
ändamål att åvägabringa fred mellan Sverige
och Polen. Flere makter sände medlare; men
då Sigismund, Polens konung, vägrade att
erkänna Gustaf II Adolf som konung, ville denne
ej ditskicka något sändebud. Den 10 Juli 1630
slöts i Gustaf II Adolfs läger vid S. ett
förbund mellan Gustaf II Adolf och Pommerns
hertig Bogislav XIV, hvarigenom den förre blef
Pommerns oinskränkte krigsherre.

Stettiner haff l. Pommersches haff,
strandsjö i preussiska provinsen Pommern,
bildad af den der utmynnande Oder, är genom
öarna Usedom och Wollin skild från Östersjön,
med hvilken den eger samband genom
flodarmarna Peene, Swine och Divenow. Areal
986 qvkm. Haffet, hvars östra del kallas Das
grosse haff
och vestra Das kleine haff,
upptager jämte Oder några mindre
vattendrag.

Steub [stöjb], Ludwig, tysk skriftställare,
född i Aichach i Öfre Bajern d. 20 Febr. 1812,
var 1834–36 ämbetsman i grekisk tjenst,
hvarefter han bosatte sig i München, der han blef
notarie 1863. Död d. 16 Mars 1888. S. skref
förträffliga arbeten öfver alplandens etnografiska
förhållanden. Särskildt märkas: Über die
urbewohner Rhätiens und ihren zusammenhang
mit den etruskern
(1843), Zur rhätischen
ethnologie
(1854) och Zur namens- und
landeskunde der deutschen alpen
(1885). Han utgaf
derjämte innehållsrika och lefvande
reseskildringar, såsom Drei sommer in Tirol (1846;
2:dra uppl. 1871), Das bayrische hochland (1860)
m. fl., samt Lyrische reisen (1878) och
Gesammelte novellen (1881; 2:dra uppl. 1883).

Steuben [stöjben], Friedrich Wilhelm
August Heinrich Ferdinand von
,
general i nord-amerikansk tjenst, född 1730 i
Magdeburg, var 1744–63 i preussisk tjenst och
deltog med utmärkelse i sjuåriga kriget
(1756–63). 1777 begaf han sig till Amerika och blef
af Washington anställd som generalinspektör
för republikens armé. I denna egenskap
arbetade han nitiskt för härens organisation och
utbildning. Äfven som anförare inlade han
betydande förtjenst, i det han hufvudsakligen
afgjorde segern vid Monmouth (1778) och
försvarade Virginien 1780–82. Död 1794 på sitt
landtgods nära Utica i Pennsylvanien.

Steubenville [stöjbenvill], stad i
nord-amerikanska staten Ohio, vid Ohio. 12,093 innev.
(1880). Staden är medelpunkt i ett stort
koldistrikt och eger sjelf flere pappers- och
glasfabriker, maskinverkstäder m. m. Uppkallad
efter Steuben, en af Washingtons generaler,
erhöll den stadsprivilegier 1851.

Steuchius [stökius], slägt, hvaraf en gren
adlades 1719 med namnet Steuch. 1. Petrus

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 14:41:52 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfao/0265.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free