Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stiernberg ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1728–33, bihang 1743), Biskopens Petri Andreae Nigri
eller Svarts historia om de forna Vesterås stifts
biskopar . . . jemte en kort förtekning vppå herrar
Sveriges rikes cancellerer och herrar hoffcancellerer
(1744), Samlingar af kongl. stadgar, bref och
förordningar rörande religionen (s. å.), Svea och
Götha höfdingaminne (1:sta del. 1745, omtryckt
1836; 2:dra del. först utg. af B. E. Hildebrand,
1835), Konung Johan den III:es chrönika . . . . af
Aegidius Girs (1745), Konung Sigismunds och konung
Carl IX:des historier af Jonas Werwing (1746–47),
Samling utaf kongl. bref, stadgar och förordningar
. . . . angående Sveriges rikes commerce, politie och
oeconomie ifrån år 1523 (6 d., 1747–75), Konung Eric
den XIV:des historia . . . . af Eric Jöransson Tegel
(1751) och Matrikel öfver Svea rikes ridderskap
och adel (del. 1–2, 1754–55). Dessutom efterlemnade
han i handskrift Herrar landtmarskalkars historia
(delvis tryckt af Gjörwell i Sv. bibl.), Svea rikes
råders historia, en mängd genealogiska tabeller
öfver adliga familjer m. m. S. uppträdde äfven som
vitterhetsidkare, bl. a. med ett Fröjdetal på latinsk
vers vid Fredrik I:s och hans gemåls kröning.
Stiernschantz, Johan, finsk krigare, föddes 1670 i
Nyenskans i Ingermanland och hette först Wessman. Han
blef volontär vid Brakels regemente 1692, tjenade
sedermera i Brabant, der han blef sårad och fången,
vardt fältväbel 1700, kungl. lifdrabant 1702, major
vid Viborgs fördubblingsregemente 1704, adlades 1705
och antog namnet S. samt utnämndes 1710 till öfverste
för Savolaks regemente och kommendant på Keksholm. Med
en besättning af 300–400 man höll han der i två
månaders tid stånd mot den ryske generalen Bruce,
men måste slutligen efter 14 dagars bombardement d.
9 September uppgifva fästet, dock med förbehåll
om fritt aftåg med garnisonen. 1711 kommenderade
han jämte öfverste Armfelt trupperna i Savolaks och
företog under början af året flere lyckliga ströftåg
mot de fientliga utposterna i Parikkala. I Februari
och Mars skingrades ryska trupper vid Koitsanlahti
och Han-nukkala, och senare framträngde de båda
öfverstarna ända till Mola. Sedan Helsingfors fallit
i fiendens händer, sökte S. i Augusti 1713 hindra
tsar Peters frammarsch till Åbo, i det att han vid
Karis-Lojo bro med 500 man kastade sig i dennes
väg. Han blef dock efter en het strid tvungen att
draga sig tillbaka. I December 1713 begaf han sig till
Savolaks, derifrån han tillförde den finska armén
en förstärkning af 600 man. Men då utbröt en skarp
misshällighet mellan honom och Armfelt. S. yrkade
i krigsrådet på att man skulle undvika batalj och
höll sig under det olyckliga slaget vid Napo by
i Storkyro d. 19 Februari 1714 undan från striden
under förevändning af sjukdom. Från denna tid var han
mindre gerna sedd i armén, hvilket förmodligen var
orsaken till att han 1724 tog afsked och ingick i rysk
krigstjenst såsom brigadier. Han bevistade kriget
i Persien, der han avancerade till generalmajor,
och lefde ännu 1728,
då han var krigsguvernör i Astara i Persien, men
torde hafva dött följande år. M. G. S.
Stiernsköld, gammal ätt, som introducerades i
adelsklassen vid riddarhusets instiftelse, blef
friherrlig 1651 och utdog på svärdssidan 1676.
1. Stiernsköld, Göran Klasson, krigare, född
1552, var häradshöfding i Strömsholms län 1588
och hertig Karls furstliga råd 1590. År 1593
förordnades han till slottslofven på Stockholms
slott, sändes 1594 som legat till Danmark
samt utnämndes 1597, jämte Axel Ryning, till
ståthållare öfver Stockholms slott, stad och malmar.
Ståthållare i Kalmar 1598, uppfordrades han af
Sigismund att uppgifva slottet samt blef,
då han efter någon vägran hörsammade befallningen,
mot gifvet löfte fängslad och förd till Polen.
Följande år frigafs han emellertid på hertig Karls
fordran och stod sedermera högt i gunst hos denne
furste. Han afgick 1601 i en beskickning till
Ryssland, utnämndes 1602 till riksråd och
marskalk, var 1605 en af kommissarierna vid
fredsunderhandlingarna med Ryssland och insattes
1606 till ståthållare på Elfsborg. Död 1611.
2. Stiernsköld, Nils, krigare, den föregåendes son,
född på Biby i Södermanland d. 12 Juni 1583, fördes
1598 med fadern som fånge till Polen, men deltog
1600 som hertig Karls lifpage i kriget i Livland.
Efter att som simpel soldat hafva tjenat under
Morits af Oranien och i kejserliga hären hafva
kämpat mot turkarna återkom han till Sverige samt
blef 1605 fänrik vid konungens lifdrabanter och
kommenderad till Livland. Der deltog han med
synnerlig utmärkelse i eröfringen af Dünamünde,
i belägringen af Riga och i slaget vid Kirkholm
samt befordrades derför 1606 till ryttmästare
vid adelsfanan. 1608 insattes han som ståthållare
på Dünamünde, hvilket han under ett helt år
hjeltemodigt försvarade mot polackerna. Sedan han
likväl nödgats uppgifva detsamma, sändes han att
aflösa Herman Wrangel vid Ivangorod, men erhöll der en
blessyr, som tvang honom att sedermera använda
kryckor. Det oaktadt var han särdeles verksam i danska
kriget, fördref fienden från Ryssby skans 1611 och
försvarade Småland 1612. Sistnämnda år utnämndes
han till ståthållare på Elfsborg och 1613 i Jönköping
och öfver dess län samt förordnades 1617 till
riksråd och öfverbefälhafvare i Livland, hvarest
han intog Pernau och slog polackerna vid Hapsal.
1619 befordrades han till generalståthållare på
Elfsborg, till krigsöfverste och general-länsherre
i Vestergötland samt följde sedermera Gustaf II Adolf
i preussiska fälttåget. Utnämnd till amiral öfver
svenska flottan vid Danzig 1627, angreps
han af Danzigboarnas sjömakt d. 28 Nov.
s. å. och blef under den häftiga striden nedskjuten.
Hans lik, som fördes till Danzig, utlemnades derefter
på svenskarnas begäran.
Stiernstedt, svensk ätt, som ursprungligen härstammar
från Skotland och före adlandet hette Thessleff. En
Johan Thessleff flyttade på 1600-talet till Finland
och blef domprost i Viborg. Ätten adlades 1697 (ej
introducerad) och blef friherrlig 1719.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
