Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stiernstolpe ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Återkommen, inträdde han å nyo i svensk tjenst 1836, som
underlöjtnant vid Södra skånska infanteriregementet,
avancerade till major i armén 1854 och tog afsked
1855. Död i Stockholm d. 19 Maj 1870. S. utgaf
Handbok uti infanteriexersisreglementet (1839–42),
Handbok uti gymnastik och bajonettfäktning (1843),
Anförande hos ridderskapet och adeln, riksdagen 1847
och 1848, med förslag till förändrad organisation af
landtförsvaret (1848), Bihang till riksdagspolletten
(7 h., 1865–69) m. m.
Stift. 1. Hvarje med donationer och privilegier
utrustad, till kyrkliga ändamål ursprungligen bestämd
och åt en andlig korporation anförtrodd anstalt
med till densamma hörande personer och egendom. De
äldsta stiftelser af denna art äro klostren, efter
hvilkas mönster bildades kapitlen vid katedraler,
s. k. ärke- och högstift, styrda af en ärkebiskop
eller en biskop, samt vid kollegiatstiftskyrkor,
s. k. kollegiatstift. Likbetydande med dessa stift
voro domkapitlen (se Domkapitel), hvilkas medlemmar
buro titeln kaniker, dom- l. stiftsherrar. Före
sekulariseringen d. 25 Febr. 1803 voro flere tyska
ärke- och högstift samt några prosterier och furstliga
abbotkloster »riksomedelbara», hvarmed menas,
att de egde landshöghet och rösträtt på riksdagen
samt voro likställda med furstendömen. De verldslige
kapitularerna, s. k. canonici seculares i dessa stift,
som småningom blifvit försörjningsanstalter för yngre
söner af den gamla adeln, gjorde anspråk på alla med
kanonikatet följande rättigheter, till skilnad från
de andlige kapitelsmedlemmarna, de s. k. canonici
regulares, hvilka iakttogo de ursprungliga reglerna
om kanonisk sammanlefnad. Efter sekulariseringen
äro alla stift i borgerliga och stiftsangelägenheter
underkastade sina landsfurstars öfverhöghet. – Utom
nämnda stift finnas äfven qvinliga stift, dels
andliga, till sin organisation öfverensstämmande med
klostren, dels fria verldsliga, hvilkas medlemmar
endast aflägga löfte om kyskhet och lydnad mot
sina öfverordnade samt hafva rättighet att hvarest
de behaga lefva af och använda de inkomster, som
tillkomma dem från stiftet (jfr Jungfrustift). –
2. Område, faststäldt genom en ur kyrklig synpunkt
gjord administrativ indelning. Se Biskopsstift. –
3. Bot. Se Pistill.
Stiftamtmand, D., förr stiftsbefalingsman, kallas
i Danmark den amtman, som i stiften tillsammans med
biskopen utöfvar högsta uppsigten öfver offentliga
stiftelser, kyrkor och skolor. Till 1794 stodo
äfven stiftets alla städer under stiftamtmanden.
E. Ebg.
Stiftelsen för gamla tjenarinnor i Stockholm har
till uppgift att åt trogna qvinliga tjenarinnor,
tillhörande Stockholms kommun, på deras ålderdom,
eller vid inträffad långvarig sjuklighet eller
olycksfall derförinnan, antingen bereda fri bostad
med vedbrand och tillfällig sjukvård samt i händelse
af behof jämväl något årligt underhållsbidrag,
eller ock lemna uteslutande penningehjelp såsom
lifstidspension. För sin tillvaro har stiftelsen
allenast att tacka den enskilda välgörenheten. I
ändamål att förskaffa medel till en dylik inrättning anordnade
50 damer i Stockholm 1883 en bazar, som inbringade
omkr. 75,000 kr. Med ytterligare insamlade kontanta
bidrag växte denna summa, inom några månader till
ett belopp af omkr. 138,000 kr. Deltagarna i denna
menniskovänliga handling valde samtidigt en styrelse,
bestående af 8 manliga och qvinliga ledamöter,
hvilka omedelbart derefter vidtogo erforderliga
åtgärder till företagets förverkligande. I en
förhyrd lokal vid Döbelnsgatan n:o 40 bereddes
fri bostad åt 12 underhållstagare, och åt 30 andra
skyddslingar beviljades årliga penningebidrag med 100
kr. (s. å.). Sedan stiftelsens tillgångar ökats genom
åtskilliga gåfvor, inköptes, för 70,000 kr. en inom
Adolf Fredriks församling belägen fastighet, hvarest
det första i Sverige upprättade tjenarinnehemmet
inrymdes (1887). För närvarande (1891) vistas
derstädes 52 underhållstagare, och derjämte utdelas
100 kr. årligen åt 65 pensionstagare. Stiftelsens
samtliga tillgångar värderas till 250,950 kr. – En
delvis liknande bestämmelse som den ifrågavarande
stiftelsen har en i Göteborg donerad och under
stadsfullmäktiges förvaltning ställd fond,
af hvilken den årliga afkastningen utdelas
såsom pensioner åt gamla trogna tjenarinnor.
J. M–r.
Stiftelsen Konung Oskar I:s minne. Se Konung Oskar
I:s minne.
Stiftelsen Lars Hiertas minne. Se Hierta, L. J.,
sp. 1217.
Stiftsfröken l. stiftsjungfru, ogift adlig qvinna,
som är inskrifven i Vadstena adliga jungfrustift.
Stiftshydda. Se Tabernakel.
Stiftsmatrikel (jfr Matrikel), förteckning
öfver presterskapet, ecklesiastika beställningar,
löneförmåner o. d. inom ett stift vid en
särskild tidpunkt. Stiftsmatrikeln är alltså ett
slags kalender (som på andra områden har sin
motsvarighet i länskalendrar, yrkeskalendrar
o. d.), hvaremot herdaminnet (se d. o.) är en
historisk-biografisk skildring af ett stift under
en viss period. Bägge äro källor af stor vigt för
ort- och personalhistorien. För flere stift finnas,
särskildt i äldre tider, matriklar införda i de
s. k. stiftstidningarna. Men äfven den speciella
stiftsmatrikelliteraturen är särdeles rik. För
Upsala ärkestift finnes redan 1771 en »Förteckning
på kyrkoherdarne», hvilken utkom i nya redaktioner
1788, 1791 och 1833. Stiftsmatriklar med rikhaltiga
biografiska och bibliografiska uppgifter för
ärkestiftet utgåfvos af M. Swederus (1782), A. M. Fant
(1791), G. A. Stahre (1800 och 1811), J. A. Winbom
(1820 och 1830), J. E. Forssell (1840), J. E. Fant
(1850), J. A. Schagerström, (1860) samt tvänne anonyma
(1871 och 1881). – För Linköpings stift utgafs 1761
en förteckning under titel: »Nu warande prästerskap
i Linköpings stift» (i »Norrköpings wekotidningar»
för 1761). Egentliga stiftsmatriklar utgåfvos af
J. P. Wallensteen (1778), J. Schenmark (1793 och
1801), P. Arenander (1812), H. G. Bergman (1822),
A. P. Ekborn (1835 och 1847), P. A. Stenkula (1836),
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
