Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stil ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
norra eqvatorialströmmen vänder vid Filippinerna åt
n., går, en Golfströmmen liknande, varm hafsflod,
förbi Japan under namn af Kuro Sivo (»Svarta
strömmen») eller Japanska strömmen, fortsätter
sedermera åt n. ö., sänder en smal gren genom
Berings sund till Norra ishafvet, hvarifrån en
mindre motström framtränger, samt löper med sin
hufvudmassa tvärt öfver Stilla hafvet till Britiska
Columbias kust, der den böjer mot s. för att sedan
utanför Kalifornien åter vända in i sin ursprungliga
vestliga strömfåra.
Stilla hafvet blef först ganska sent bekant för
européerna. I 13:de och 14:de årh. besöktes dess östra
kust af Marco Polo och hans efterföljare, men dessa
voro fullkomligt okunniga om utsträckningen af den
vattenyta de skådade. Den 25 Sept. 1513 fick spanioren
Vasco Nuñez de Balboa från ett berg på Panamá-näset se
det verldshaf, hvars tillvaro Columbus antagit. Balboa
kallade det Golfo de San Miguel, emedan han upptäckt
det på Mikaelsdagen. En närmare undersökning
gjordes dock icke förrän af Magalhães, som, sedan
han under förfärliga stormar genomseglat det efter
honom uppkallade sundet, d. 28 Nov. 1520 styrde
kurs ut på den okända oceanen. På grund af dess då
rådande lugn gaf han den namnet Mar Pacifico (Stilla
hafvet). Bland de män, som sedermera genomforskat
Stilla hafvet, må nämnas holländaren Tasman (1642–44),
engelsmännen Dampier (1680–91), Anson (1740–44), John
Byron (1764–66), Carteret (1765–68), Wallis (1767)
och i främsta rummet Cook (1768–79), dansken Bering
(1725–41) samt fransmännen Bougainville (1766–68)
och La Pérouse (1787). I 19:de årh. har kännedomen
om Stilla hafvet än mera utvidgats af Mac Clure,
som 1850 fann nordvestpassagen, af D’Entrecasteaux,
Krusenstern, Beechey, Fitzroy, Bennet m. fl. – De
stora handelsvägarna på Stilla hafvet gå från Kap
Horn längs syd-amerikanska kusten, från San Francisco
till Kina, på hvilken linie regelbunden ångbåtstrafik
inrättades 1867, samt från San Francisco och Panama
till Australien och Nya Zeeland.
Stilla veckan, en stundom förekommande benämning på
påskveckan, såsom egnad särskildt åt minnet af Kristi
lidande och död.
Stille, Karl, psevdonym för den tyske författaren
H. K. G. Demme.
Stilleben (T., af still, orörlig, och leben, lif),
målarek., kallas en konstnärlig framställning af
liflösa föremål, t. ex. matvaror, frukter, bordskärl,
husgeråd, musikinstrument o. d., motsvarande hvad
fransmännen kalla nature morte. Stilleben-bilder
förekommo redan i den antika tidens konst, både
den grekiska och romerska, och hafva sedermera
alltifrån 1600-talet varit mycket omtyckta.
Upk.
Stillfrö, bot. Se Sisymbrium.
Stilling, Heinrich, tysk skriftställare. Se Jung,
J. H.
Stilling, Harald Conrad, dansk byggmästare, född
d. 9 Febr. 1815 på Hirschholm, utbildade sig vid
konstakademien i Köpenhamn, der han 1839–47 vann dess
fyra medaljer.
Han fick derefter akademiens stora resestipendium
samt reste 1849–54 uti Italien, Grekland och
Orienten. Såväl före som efter resan utförde
han flere arkitektoniska anläggningar (Tivoli,
Kasino, Folketeatret), som utmärka sig genom
friskhet och lätthet i anordningen och ett muntert
totalintryck. S. blef 1858 medlem af akademien
och 1872, efter Nebelongs död, stadsbyggmästare i
Köpenhamn, från hvilken befattning han tog afsked
1887. Sedan 1860 har han under en lång följd af år
utställt aqvareller, mest arkitektoniska utsigter
från Italien, som han å nyo besökte 1863–64. Som
författare har han utgifvit Rejse i Egypten (1869),
Smaa historier om store kunstnære (1872) m. m.
Ph. W.
Stillt. Se Stiltje.
Stillwater [-oåtör], stad i nord-amerikanska
staten Minnesota, vid S:t Croixfloden. 9,055
innev. (1880). S. är en hufvudort för trähandeln.
Stillvatten. Se Kantra och Lågvatten.
Stilpnosiderit, miner. Se Jernmalmer.
Stilpon från Megara. Se Megariska skolan.
Stiltje, stillt l. vindstilla, meteor.,
benämnes det tillstånd i atmosferen, då ingen vind
blåser. Vindstilla förekommer i regeln vid öfvergången
från en vindriktning till den motsatta, särdeles
när denna är en följd af ett barometerminimums
passage öfver en ort. Äfven inom barometermaxima
råder ofta stillt väder. De trakter af jorden,
der lufttrycket under hela året eller en stor
del af året är större eller mindre än omgifningen,
utmärka sig också genom svaga och mycket obeständiga
vindar samt långvarig vindstilla, hvilken gifvit
anledning till deras benämning stilla bälten, kalmer
l. stiltjeregioner (Fr. calmes, Eng. doldrums). De
förnämsta stiltjeregionerna äro belägna i hafven
vid omkr. 4°–5° n. br., hvarest öfvergången eger rum
mellan nordost och syd-östpassaderna. De benämnas
eqvatorns stilla bälten. Andra kalmregiorier
förekomma vid vändkretsarna och bilda öfvergången
mellan passadregionerna och de föränderliga vindarnas
regioner, som upptaga de tempererade zonerna. I
Atlanten flyttar sig eqvatorns stilla bälte med
solen och ligger nordligast (vid omkr. 10° N. Lat.) i
Augusti, sydligast om vintern. Emedan detta vindstilla
bälte utmärkes af sin myckna och ihärdiga nederbörd,
gifver den genom sin förflyttning under året upphof
till de inom tropikerna förekommande och för dessa
trakters klimat så betecknande regntiderna. Äfven de
öfriga kalmerna undergå under årets lopp motsvarande,
ehuru icke sa stora förflyttningar. R. R.
Stimmer, Tobias, tysk målare och sylograf, född i
Schaffhausen 1539, död i Strassburg 1582, började
sin konstnärsbana med fasadmålningar på åtskilliga
byggnader i Schaffhausen, Frankfurt och Strassburg,
men målade senare äfven porträtt i Hans Holbeins
art, hvilka reproducerades genom träsnitt. Han var
en fin tecknare, och hans illustrationer till Titus
Livius, Flavius Josephus’ m. fl. arbeten stodo i
högt anseende. Rubens satte högt värde på hans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
