Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 15. Socker - Tengström / 559-560 (1891) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stjerna, i allmänhet benämning för himlakropparna, men särskildt för de s. k. fixstjernorna - Stjern-andar. Se Astral-andar - Stjernanis. Se Anisum stellatum - Stjernarp, herresäte i Eldsberga socken, Tönnersjö härad, Hallands län - Stjernascidierna, Ascidiæ compositæ, zool., en grupp tillhörande klassen Tunicata, äro små sjöpungar - Stjernbetäckning, astron., detsamma som ockultation (se d. o.) - Stjernbilder

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

betecknarstjernor af 1:sta storleken, hvaremot de
latinska bokstäfverna ständigt komma att tillhöra
ljussvagare stjernor. Då emellertid ej ens detta slags
beteckning var tillräcklig, införde Flamsteed i
sin »Atlas Coelestis» 1729, med bibehållande af Bayers
bokstäfver, dessutom numrering af stjernorna
inom hvarje stjernbild, så att numret växer med
rektascensionen (samma anordning som hos de flesta
stjernkataloger). Sålunda är t. ex. beteckningen
för Vega: 3 [alfa] Lyrae. – De ljusstarkaste stjernorna
hafva äfven särskilda från latinet och grekiskan
samt ofta från arabiskan härstammande namn, angifna
i nedanstående tablå, hvars båda sista kolumner
äfven angifva dessa stjernors rektascension
och deklination från början af år 1891:

Algenib	eller	[gamma] Pegasi	0t	8m	+	35’
Polaris	»	[alfa] Ursae minoris	1	19	+	88	44
Achernar	»	[alfa] Eridani	1	34	-	57	47
Aldebaran	»	[alfa] Tauri	4	30	+	16	17
Capella	»	[alfa] Aurigae	5	9	+	45	53
Rigel	»	[beta] Orionis	5	9	-	8	20
Canopus	»	[alfa] Argus	6	22	-	52	38
Sirius	»	[alfa] Canis majoris	6	40	-	16	34
Castor	»	[alfa] Geminorum	7	28	+	32	8
Procyon	»	[alfa] Canis minoris	7	34	+	5	30
Pollux	»	[beta] Geminorum	7	39	+	28	17
Regulus	»	[alfa] Leonis	10	3	+	12	30
Spica	»	[alfa] Virginis	13	19	-	10	36
Arcturus	»	[alfa] Bootis	14	11	+	19	45
Antares	»	[alfa] Scorpii	16	23	-	26	11
Vega	»	[alfa] Lyrae	18	33	+	38	41
Altair	»	[alfa] Aquilae	19	45	+	8	35
Formalhaut	»	[alfa] Piscis australis	22	52	-	30	12
Markab	»	[alfa] Pegasi	22	59	+	14	37

K. B.

Stjern-andar. Se Astral-andar.

Stjernanis. Se Anisum stellatum. I denna artikel
bör i st. f. »Stjernanis är namnet på frukterna af
Illicium anisatum Loureiro (I. religiosum Sieb.)» stå
»Stjernanis .... af Illicium anisatum Lour.», icke af
I. anisatum Linné = I. religiosum Sieb., som ger giftiga
frukter och är den kring Japans tempel planterade
arten.
O. T. S.

Stjernarp, herresäte i Eldsberga socken, Tönnersjö
härad, Hallands län, omfattande i Eldsberga 13 1/6 mtl
och i Tönnersjö 11 3/4 mtl, jämte qvarn, tegelbruk och
bränneri taxeradt till 786,900 kr. (1889). Under
namnet Klastrup innehades egendomen i början af
1600-talet af Holger Rosencrantz. Dennes dotter,
Metta Rosencrantz, sålde den 1651 till hofrådet
Johan Silfverstjerna, som, sedan Klastrup 1653
ödelagts genom åskeld, anlade en ny hufvudgård i
närheten af den förra och gaf den namnet Stjernerup,
sedermera Stjernarp. Hans dotter Helena, gift med
landsdomaren Peter Duréel, sålde S. 1686 till
sin svåger M. Lindhjelm, hvilken redan förut i
pant innehade halfva godset. Genom gifte öfvergick
gården derefter till Johan Daniel Cedercrantz och
ärfdes sedermera af sonen Johan Vilhelm Cedercrantz,
men såldes 1806 af dennes arfvingar till frih. Jakob
Kjell Bennet, som dock redan 1808 afyttrade den till
Peter Möller på Skottorp. År 1813 köptes det genom
nyodlingar m. m. förbättrade S.
af kommerserådet A. J. Hammar, hvilken uppförde
det nuvarande, jämförelsevis anspråkslösa boningshuset
samt anlade de sedermera såsom sjelfständiga försålda
afvelsgårdarna Andersfelt och Fladje. 1846 öfvergick
S. genom köp till ryttmästaren R. Tornérhjelm och
löjtnant L. Lilliehöök, af hvilka dock den förre
inom kort blef ensam egare. Efter att hafva afyttrat
omkring 11 mtl i mindre lotter sålde denne 1851 det
öfriga godset till frih. D. E. Stierncrona. Denne,
som 1852 erhöll kunglig tillåtelse att utbyta sitt
majorat i Stockholms och Skaraborgs län mot den af
honom inköpta egendomen, är ännu innehafvare af S.

Stjernascidierna, Ascidiae compositae, zool.,
en grupp tillhörande klassen Tunicata (se d. o.),

äro små sjöpungar, som äro förenade till kolonier
och bilda gelélika massor, hvilka sitta fästa
på hvarjehanda föremål i hafvet, såsom alger,
stenar o. d. Individerna, som sammansätta kolonien,
äro vanligtvis ordnade i regelmässiga, stjernlika
grupper kring en gemensam utförningsgång (kloak,
A), medan hvarje individ har sin särskilda munöppning
(O). Botryllus är ett vid Sveriges vestkust vanligt
slägte, tillhörande denna djurgrupp.
L-e.

Stjernbetäckning, astron., detsamma som ockultation
(se d. o.).

Stjernbilder. Sedan äldsta tider har man indelat
stjernorna i vissa grupper, hvilka, om stjernorna
tänkas förbundna genom räta linier eller rättare
storcirkelbågar, förete mer eller mindre tydligt
för ögat framträdande geometriska figurer. Dessa
tänkte man sig dessutom täckta af vissa gestalter
af menniskor, djur eller andra föremål för att
sålunda hafva ett referensobjekt vid bestämning af
stjernornas lägen. (Jfr Stjerna.) Å bifogade figur
framställes med utelemnande af dessa bilder norra och
södra himmelshemisferen med deras klaraste stjernor
förbundna till stjernbilder, hvilka äro numrerade i
figuren och namngifna i förteckningen här nedan. Några
af de mera obetydliga stjernbilderna äro på kartan ej
tecknade; men deras läge är i hvarje fall angifvet
genom stjernbildens å kartan anbragta nummer. De
cirkulära begränsningarna i figuren sammanfalla med
eqvatorn, och de å desamma anbragta arabiska och
latinska siffrorna angifva rektascensionen, uttryckt
i resp. grader och timmar, för de punkter af kartan,
som ligga på mot dessa tal svarande radier i figuren
(deklinationscirklar). Radien är i figuren delad
från 10° till 10°, hvadan man med tillhjelp af en
passare af kartan äfven lätt kan uttaga en stjernas
poldistans eller deklination.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>