Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 3. Stobæus, Kilian d. ä. - Stobaios, fullst. Joannes S., d. v. s. Joannes från Stoboi i Macedonien - Stobée, Lorentz Kristoffer - Stoby, socken i Kristianstads län - Stock, egentl. den nedre, tjockare, afhuggna delen af en trädstam - Stocka ett ankare, sjöv., att sätta stocken i ankaret - Stockaryd, socken i Jönköpings län - 1. Stockenström, Erik von
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
var det ingen af de samtidigt vid universitetet
anställde lärarna, som åtnjöt det allmänna anseende
och den odelade vördnad som S. Det var ej blott den
från sin tids vetenskapliga ståndpunkt utmärkte
läkaren och naturforskaren, som tillvann sig
detta allmänna anseende, äfven personligheten
ingaf genom sin flärdlöshet, rättrådighet och
allvar i mer än vanlig grad känslor af vördnad och
tillgifvenhet. Såväl under form af disputationer
som i »Acta Literaria Sueciae» utgaf S. en mängd
afhandlingar, af hvilka de vigtigaste samlades
och trycktes 1752 i Danzig under titeln Stobaei
opuscula. S. grundade ock Lunds universitets
naturhistoriska museum, hvilket länge bar namnet
»Museum stobaeanum». På det historiska området var
hans verksamhet betydelsefull genom den mångsidigare
riktning han införde i undervisningen. – En kusin
till S., Kilian S. d. y. (f. 1717, d. 1792),
var artis obstetriciae professor i Lund.
B. L-n.
Stobaios (Lat. Stobaeus), fullst. Joannes S.,
d. v. s. Joannes från Stoboi i Macedonien,
forngrekisk lärd och literaturkännare, lefde
sannolikt i början af 6:te årh. e. Kr. Frukterna
af sin vidsträckta beläsenhet inom den grekiska
literaturen nedlade han i en närmast för hans son
Septimius afsedd excerptsamling, hvilken innehåller
utdrag ur mer än 500 skalders, historieskrifvares,
talares och filosofers arbeten. Detta verk förekommer
i handskrifterna deladt i två samlingar, af hvilka
den ena bär titeln Eklogai (Eclogae, »urval»), af
fysiskt, dialektiskt och etiskt innehåll, den andra
af Anthologion (blomstersamling, Lat. Florilegium
l. Sermones), med hufvudsakligen sententiöst
och sedelärande innehåll. Troligen har det hela
varit fördeladt i fyra böcker, af hvilka början
af den första och större delen af den andra gått
förlorade. Det eger värde hufvudsakligen derigenom
att det meddelar en mängd fragment, som icke på annat
sätt äro åt oss bevarade. De bästa upplagorna hafva
utgifvits af Gaisford och Meineke.
A. M. A.
Stobée, Lorentz Kristoffer, militär, partiman,
född i Lund d. 10 Maj 1676, var son af Andreas
Stobaeus (se Stobaeus 1). Han var först landtmätare,
blef 1699 löjtnant vid Fortifikationen och sändes
kort derefter till Finland för att biträda vid
befästningsarbetena derstädes. Han utnämndes 1706
till generalqvartermästarelöjtnant och adlades 1707
med namnet S. Efter att 1710 länge och tappert hafva
försvarat Viborg mot ryssarna måste han kapitulera och
blef tvärtemot gifvet löfte jämte hustru och barn
förd till Petersburg, der han användes bl. a. till
att uppgöra planer till parker vid de kejserliga
lustslotten. Då han emellertid afslagit ett anbud
att såsom generalmajor ingå i rysk tjenst, sändes
han till Archangel, men lyckades 1715 fly derifrån
och efter en vandring på mer än 200 mil komma in på
svenskt område. Under tiden hade S:s förmente vän,
kapten Anders Gyllenroth, intalat hans hustru, att
S. vore död, och stod just i begrepp att gifta sig med
henne, då maken återvände. S. beordrades sedermera att
återupprätta försvarsverken i Skåne, och var
Karl XII följaktig till Norge 1718. Utnämnd till
öfverste för Fortifikationen 1719, ställde han
sig vid denna tid i spetsen för det holsteinska
partiet och råkade i sammanhang dermed ut för
en rättegång, i hvilken han af den redan nämnde
Gyllenroth anklagades för att hafva fört upproriskt
tal mot prins Fredrik. Det ådagalades emellertid,
att de förgripliga utlåtelserna härledde sig från
Gyllenroth sjelf, som, föregifvande sig vara öfverste
S., talat på en af hufvudstadens källare. Brottslingen
afrättades i Stockholm d. 23 Apr. 1722. S. blef 1739
generalmajor och direktör för Fortifikationen samt
utnämndes 1741 till landshöfding och öfverkommendant
i Göteborgs och Bohus län, från hvilka sistnämnda
befattningar han erhöll afsked 1749. I besittning
af omfattande kunskaper, i synnerhet inom de
matematiska vetenskaperna, invaldes han 1739 i
Vetenskaps-akademien. Död d. 31 Maj 1756.
Stoby, socken i Kristianstads län, Vestra Göinge
härad. Areal 9,072 har. 3,840 innev. (1889). S. bildar
med Norra Sandby ett regalt pastorat af 2:dra kl.,
Lunds stift, Vestra Göinge kontrakt.
Stock, egentl. den nedre, tjockare, afhuggna delen
af en trädstam; i bildlig bem. känslolös eller dum
person; ett slags timradt giller för djur; ett fordom
användt straffredskap (se Stockstraff); träskifva
med en deri utskuren teckning; samling af någonting
(folkstock, sedelstock). I geologien är ordet stock
beteckning för ett bergartsparti, som uppträder inom
andra dermed olikartade bergarter, men icke har den
jämntjocka eller långsträckta utbredning som vanligen
kännetecknar »gångar» och lager. Alltefter som en
stock med sin största längdutsträckning öfvertvärar
den omgifvande bergartens skikt eller löper parallelt
dermed, d. v. s. alltefter som den har karakteren
af en gång eller ett lager, säges stocken vara en
gångstock eller en lagerstock. Till det förra slaget
höra en del eruptiva bergmassor, till det senare
åtskillig i Sverige förekommande kornig kalksten. Se
Gång, Gångstock och Lagerstock. E. E.
Stocka ett ankare, sjöv., att sätta stocken i ankaret,
så att den ifrån att hafva legat långs med läggen
kommer att stå vinkelrät mot densamma. Då vid ett
ankares hemvindning kettingen oklarat sig för
någon del af ankaret, säges ankaret vara stockadt
l. stockskjutet. R. N.
Stockaryd, socken i Jönköpings län, Vestra
härad. Areal 5,535 har. 1,107 innev. (1889). Annex
till Hjelmseryd, Vexiö stift, Vestra härads kontrakt.
1. Stockenström, Erik von, riksråd, född d. 9
Apr. 1703, studerade i Upsala samt blef 1726 notarie
i Bergskollegium och 1730 geschworner vid Stora
Kopparberget. Efter att i utlandet hafva studerat
bergväsendet, förordnades han 1738 till bergmästare i
Södermanlands, Östergötlands och Smålands bergslager
samt befordrades 1747 till assessor i Bergskollegium
och 1749 till justitie-revisionssekreterare. Utmärkt
genom duglighet och mångsidiga kunskaper kallades
han 1758 till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
