Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 15. Socker - Tengström / 585-586 (1891) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stockholm, Sveriges hufvudstad

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

mindre än 36 km. Folkmängden uppgafs vid 1889 års slut
till 243,500 personer.

S., som är bygdt dels på öar och holmar, dels
på Mälarens och Saltsjöns stränder, anses till
sitt naturliga läge vara en af de skönaste
städer i verlden. Äfven i hygieniskt afseende
är läget ganska fördelaktigt, ehuru, till följd
af utfyllningar, vattenafloppet på sina ställen
är försvåradt. Klimatet, som i det hela är ett
fastlandsklimat, erbjuder dock inga ohelsosamma
ytterligheter. Vinterns kyla mildras af de under
denna årstid förherskande vestliga vindarna,
och äfven sommarvärmen modereras genom de stora
omgifvande vattenmassorna. Vårarna äro långa,
kalla, torra och ombytliga; ännu längre äro
höstarna, hvilkas temperaturförhållanden äro
ganska gynsamma. Medeltemperaturen utgör, enligt
trettioettåriga iakttagelser, + 5,3°, nämligen
för Jan. - 2,9°, Febr. - 3,4°, Mars - 2,1°, April +
2,8°, Maj + 8,0°, Juni + 14,0°, Juli + 16,4°, Aug. +
15,0°, Sept. + 11,8°, Okt.+ 5,9°, Nov. - 1,2°, Dec. -
2,4°. Nederbörden uppgifves normalt till 430 mm.,
men anses vara något högre.

Befolkningsförhållanden. Om S:s folkmängd i äldre
tider har man sig icke mycket bekant. Under de första
århundradena af stadens tillvaro (dess anläggning
brukar förläggas till omkr. år 1250), då den omfattade
nästan endast de tre små holmar, som motsvara den nu
s. k. staden inom broarna, synes folkmängden hafva
hunnit till omkr. 8–9 tusen personer, men vid Gustaf
Vasas intåg i den genom kriget nästan förstörda
staden år 1523 skall densamma hafva inneslutit en
folkmängd af blott 2–3 tusen menniskor. På Johan
III:s tid synes S. hafva egt omkr. 7,000 innebyggare
och år 1635 omkr. 16,000. Efter nämnda tidpunkt
följde för S. en period af lysande utveckling, i
sammanhang med svenska rikets ombildning till ett
stormaktsvälde, och år 1663 anses S. hafva egt en
folkmängd af omkr. 40,000 personer. Vid Karl XII:s
död torde siffran knappast kunna sättas högre än
till 45–50 tusen, men det återvunna fredslugnet
medförde en ny förkofran, och år 1763 uppgifves
S. hafva hunnit till 72,989 innev. Derefter följer
en åttioårig tidrymd, den gustavianska tiden samt
Karl Johans regering, under hvilken S:s folkmängd
kan sägas hafva varit nästan stationär; ännu år
1840 egde staden endast 84,161 innev. Från och
med 1840-talet blef folkökningen något raskare,
och under de senaste årtiondena har den befunnit
sig i en stadig acceleration. År 1856 nåddes och
öfverskreds siffran 100,000 och redan år 1884 siffran
200,000. Under de sista femton åren har folkökningen
varit utomordentligt stark och hufvudstadens
utveckling i nästan alla riktningar fortgått med
en hastighet, som erinrar om uppblomstringstiden på
1600-talet. År 1889 räknade S. 236,350 innev, enligt
mantalsskrifningen (243,500 kyrkoskrifna) och hade då
på fjorton år vuxit med 63 proc. Under denna tidrymd
hafva flere nya stadsdelar uppvuxit, stora delar af de
äldre blifvit ombyggda, och kommunikationsanstalter
och offentliga inrättningar af alla slag antagit en
fullt modern storstadsprägel.

Den långsamma folkökningen i S. under äldre tider
har väsentligen sin grund i de ogynsamma
dödlighetsförhållandena, i hvilket hänseende S. ända till den
sista mansåldern intagit ett af de ofördelaktigaste
rummen i Europa. Befolkningsrörelsens gång i S. i
äldre och nyare tider ådagalägges af nedanstående
tabell. På hvarje tusental af den mantalsskrifna
folkmängden utgjorde antalet

Åren	Lefv. födda	Aflidna	Öfverskott af födda	Öfverskott af inflytt.
1721–1800	36,0	47,5	-11,5	17,0
1801–1840	33,1	45,9	-12,8	15,6
1841–1860	34,2	40,0	-5,8	19,5
1861–1880	34,6	32,6	+2,0	19,4
1881–1890	omkr. 33,0	23,0	+10,0	26,5

Ända till 1860-talet
var alltså antalet aflidna genomgående större än
antalet födda; utan en ständigt fortgående inflyttning
skulle S. snart legat öde. En tydlig vändning till det
bättre sammanfaller med vattenledningens anläggning
(år 1861) samt med den friare näringslagstiftningen;
en ny betydande sänkning af dödssiffran utmärker
1880-talet och torde i första rummet få tillskrifvas
de förbättrade bostadsförhållandena. I närvarande
stund (1890) torde dödligheten i S. i allmänhet taget
icke kunna sägas vara högre än i andra samhällen af
en liknande storlek; mindre tillfredsställande äro
dock förhållandena ännu för mankönets vidkommande,
i synnerhet inom medelåldern. Den förut mycket
höga dödligheten bland späda barn har betydligt
förminskats (19 proc. aflidna före ett års ålder
mot 30 proc. under 1850-talet). Under årets olika
tider varierar dödligheten i S. mindre än annars i
Sverige; pr år och tusen innev. har den utgjort under
senaste årtionde: under vintern 24,5, våren 25,1,
sommaren 23,4, hösten 20,6. Under vintern och våren
är dödssiffran 20–25 proc. högre än annanstädes i
Sverige, under sommarmånaderna 40–60 proc., under
Sept. 40, Okt. 25 och Nov. 18 proc. Sistnämnda
månad, som alltså är den relativt gynsammaste i S.,
företer också de minsta temperaturvexlingarna. –
Inflyttningarna till S. från landsorten, med afdrag
af till landsorten utflyttade, uppgingo under
förra årh. till omkr. 1,000 personer årligen, under
innevarande årh:s sex första årtionden i medeltal
till 1,400, under tidrymden 1861–80 till omkr. 3,000
och under 1880-talet till 6–7 tusen personer, allt
pr år. Under senare tider har dock en icke obetydlig
del af detta öfverskott gått å nyo förloradt genom
utvandringen till främmande land. Under 1880-talet
hafva från S. emigrerat minst 1,700 personer i
medeltal årligen, hvaremot immigranterna utgjort
blott 500 per år. Af S:s befolkning voro år 1880
endast 41,3 proc. födda inom staden, således mindre än
hälften; 56,2 proc. voro födda annanstädes i Sverige,
mest inom de angränsande landskapen samt Småland
och Östergötland; 2 proc. voro födda å utrikes
och 1/2 proc. å okänd ort. Till följd af den stora
inflyttningen af vuxna personer samt en mycket ringa
äktenskapsfreqvens är S:s befolkning på ett särdeles
abnormt sätt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>