Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 15. Socker - Tengström / 595-596 (1891) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stockholm, Sveriges hufvudstad

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

arkitekt; Berns’ salonger, Norstedt & Söners
boktryckeri, Hotel Continental, Badhuset vid
Sturegatan, Skandias hus, alla af Isaeus;
Realläroverkets och Södermalms högre allmänna
läroverks hus; Allmänna barnhuset, af Dahl; Sveasalen
i morisk stil, af L. Peterson; de nya Kasernerna
å Ladugårdsgärdet, af Jacobsson; Riksarkivet, af
Nyström. Tillämnade äro dessutom en större byggnad
å Djurgården för Nordiska museet, ombyggnad af
Konstakademiens hus, nya Riksdags- och Riksbankshus
samt nytt hus för Kungl. Operan. – I den privata
byggnadsverksamheten, som vid sitt första uppvaknande
till större liflighet under 1870-talet alltför ofta
frambragte arkitektoniskt underhaltiga skapelser
(»Ladugårdslandsstilen»), har under de senaste åren,
i sammanhang med en friare konstnärlig uppfattning
och ett begynnande användande af bättre material,
otvetydigt visat sig en vändning till ett bättre,
om än också den nya riktningen icke kan sägas vara
fri från öfverdrifter. Bland mera bekanta privata
byggnadsverk under de tre senaste årtiondena må
nämnas: Barclayska (numera Wallenbergska) huset vid
Kungsträdgården, af Scholander, Bolinderska huset,
af Zettervall, Lundbergska huset vid Kungsbron,
det största enskilda hus i S. och inrymmande bland
annat S:s högskolas lokaler; Carlssonska huset
vid Jakobstorg; Bunsowska huset vid Strandvägen och
Adelsvärdska huset vid Strömgatan, båda af G. Clason,
m. fl. Omkring år 1880 uppfördes vid norra sidan af
Humlegården några villaqvarter (»villastaden»), men
detta företag har tyvärr icke vunnit den omfattning,
som från början tillämnades. Fr. S-g.

Näringar. Af S:s befolkning anses omkr. 55 proc. hemta
sin utkomst af industri och handtverk, omkr. 30
proc. af handel eller transportarbete samt omkr. 15
proc. af stats- eller kommunaltjenst, undervisning,
literära och konstnärliga yrken m. m. Hela uppskattade
värdet af bevillning underkastade fastigheter i
S. utgjorde år 1889 omkr. 461 mill. kr., och den
uppskattade inkomsten af kapital och arbete 88
mill. kr. Bevillningen efter andra artikeln uppgick
till 891,439 kr. eller 21,7 proc. af hela rikets.

Vid sidan af Göteborg är S. Sveriges största
industriort. Tillverkningsvärdet vid fabrikerna har
utgjort under en hvar af femårsperioderna 1866–85
samt år 1888 i årliga medeltal resp. 17,49, 28,48,
27,83, 32,58 och 37,67 mill. kr., eller i proc. af
rikssumman resp. 21,1, 19,8, 18,0, 17,6 och 18,0
proc. De absoluta talen utvisa alltså framsteg, men
icke de relativa. År 1888 funnos i S. 384 fabriker med
12,503 arbetare. S. har fyra större industribrancher,
efter tillverkningsvärdet räknadt, nämligen enligt
1888 års fabriksstatistik:

	Fabriker.	Arbetare.	Tillv.-värde.
Mek. verkstäder.	40	3,264	6,81	mill.	kr.
Bryggerier	16	1,023	4,50	»	»
Sockerbruk	2	243	4,09	»	»
Tobaksfabriker	26	1,144	3,70	»	»

Vid de mekaniska verkstäderna och gjuterierna utgjorde
till v.-värdet under femårsperioderna 1866–85 samt
år 1888 resp. 2,20, 5,12,
5,06, 6,63 och 6,81 mill. kr. årligen, eller i
procent af branchens rikssumma resp. 28, 24, 22,
22 och 25 proc.; vid sockerbruken tillv.-värdet
resp. 5,18, 6,51, 4,23, 4,67 och 4,09 mill. kr. och
procenttalen resp. 37, 38, 28, 23 och 16 proc.,
alltså både absolut och relativ tillbakagång; vid
tobaksfabrikerna tillv.-värdet resp. 2,42, 2,93,
3,25, 3,35 och 3,70 mill. kr. samt procenttalen
resp. 39, 33, 30, 31 och 35 proc. Beträffande
maltdrycksfabrikerna äro uppgiftenia för äldre år
ofullständiga; år 1888 utgjorde deras tillv.-värde
i S. 36 proc. af rikstillverkningen. – Af öfriga
industribrancher i S. märkas 13 mekaniska
snickerifabriker med 585 arbetare och 1,49
mill. kr. tillv.-värde, Rörstrands porslinsfabrik
med 870 arb. och 1,47 mill. kr. tillv.-värde,
27 kemisk-tekniska fabriker med 234 arb. och 1,20
mill. kr., 4 såp- och tvålfabriker med 85 arb. och
1,07 mill. kr. tillv.-värde o. s. v. S. har äfven
tvänne sidenfabriker, de enda i sitt slag i Sverige;
de sysselsatte 303 arbetare år 1888, och tillv.-värdet
utgjorde 0,52 mill. kr. – Handtverkeriernas betydelse
har under senare tider aftagit. År 1875 räknades hit
9,122 näringsidkare och arbetare, men ännu år 1888
blott 9,090. Af de sistnämnda voro 2,563 handtverkare
och 6,527 arbetare. Den handtverkarna påförda
bevillninningen utgjorde åren 1876–80 omkr. 8,9
proc. af stadens hela inkomstbevillning, men år 1888
endast 7,1 proc. Sammanlagda antalet fabriksarbetare,
handtverkare och handtverksarbetare uppgick år 1865
till 12,821 eller 10,2 proc. af folkmängden, år
1888 till 21,593 eller 9,5 proc.

Såsom handelsstad är S. Sveriges största importhamn, hvaremot dess
utförsel vida öfverträffas af Göteborgs. S. förmedlar
för största delen af mellersta Sverige dess import af
förnödenhetsvaror från utlandet, i äldre tider äfven
för Finland och Norrland, för det senare ännu delvis,
ehuru i städse aftagande omfattning. S:s tulluppbörd
har utgjort i årliga medeltal för femårsperioderna
1866–85 samt år 1889 resp. 4,86, 9,34, 9,63, 11,20
och 15,3 mill. kr., eller i procent af hela rikets
resp. 36, 42, 39, 36 och 36 proc. Importen utgöres
förnämligast af kolonial- och fabriksvaror, spanmål
m. m. År 1888 infördes till S. i runda tal i procent
af Sveriges hela införsel af resp. varor: af kaffe
30 proc., af socker 25 proc., oarbetäd tobak 30
proc., cigarrer öfver 50 proc., vin nära 50 proc.,
sidenväfnader inemot 60 proc., ylleväfnader 35
proc., bomullsväfnader 35 proc., spanmål 30 proc.,
sill 20 proc. Utförseln omfattar jern (omkr. 30
proc. af hela Sveriges utförsel), hafre (omkr. 20
proc.), svenska exportvaror inom fabriksindustrien
m. m. Minuthandeln har alltid i S. varit mycket
liflig och har blifvit det än mera under senaste
tider. År 1865 funnos i S. 3,973 handlande af alla
slag (gross- och minut-), inräknadt betjeningen,
alltså 3,15 proc. af folkmängden; år 1888 hade antalet
stigit till 11,973 eller 5,25 proc. af folkmängden. Af
sistnämnda antal voro 4,401 handelsidkare och 7,572
betjente. Af hela antalet voro 1,079 qvinnor år 1865,
men år 1888 deremot 3,526; särskildt den

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>