Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stockholm, Sveriges hufvudstad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
qvinliga betjeningen utgjorde år 1865 blott 175 personer,
mot 2,043 år 1888. Den åsatta bevillningen för
handelsrörelse uppgick år 1865 till 63,546 kr. och
år 1888 till 142,573 kr. Mot hvarje hundratal
handelsidkare svarade 82 betjente år 1865, men
172 år 1888. – S. är säte för hufvudkontoret af
Sveriges Riksbank; af andra penningeinrättningar
märkas Stockholms Enskilda bank, filialkontor för
fyra enskilda banker i landsorten. Handelsbanken,
Skandinaviska kreditaktiebolaget, Jernkontoret,
Intecknings-garantiaktiebolaget, Allmänna
hypoteksbanken, Hypotekskassan för
Sveriges städer, Stockholms hypotekskassa,
Industri-kreditaktiebolaget; af sparbanker finnas,
förutom postsparbanken: Stockholms stads sparbank,
den största i Sverige (delegarnas behållning
22,s mill. kr. år 1888) samt Stockholms läns
sparbank (8 mill. kr.); af pantlåneinrättningar:
Stockholms pantaktiebank, med sex afdelningskontor,
samt Arbetarebankens pantlånekontor. – S. är
medelpunkten för det svenska försäkringsväsendet. Af
försäkringsanstalter märkas, för brandförsäkring:
Stockholms stads brandförsäkringskontor (fast
egendom), Stockholms stads brandstodsbolag
(lösegendom), Stockholms läns brandstodsbolag,
Städernas allmänna brandstodsbolag, Städernas
bolag till försäkring af lösegendom, Allmänna
brandförsäkringsverket för byggnader å landet,
Skandia, Fenix, Tor samt filialkontor för tre bolag i
landsorten; för lifförsäkring: Skandia, Nordstjernan,
Thule, Oden, Viktoria, tre filialkontor af bolag i
landsorten samt ett par ömsesidighetsföreningar;
för lifränte- och kapitalförsäkringar: Ränte-
och kapitalförsäkringsanstalten samt Skandia; för
olycksfallsförsäkringar: Fylgia, Skandinavien,
Bore m. fl.; för sjöförsäkringar: Stockholms
sjöförsäkringsbolag, Vega, Ägir, Sjöassuranskompaniet,
Holmia, filialer af bolag i landsorten m. fl.;
anstalter för sjukdoms-, häst- och glasförsäkring. –
Börsen i S. företer icke samma lifliga rörelse som i
kontinentens stora handelsstäder (börsspelet har öfver
hufvud icke i Sverige antagit större proportioner).
Sjöfarten i S. besväras af de långa
vinterafbrotten. I medeltal anses sjöfarten utåt
Saltsjön vara öppen endast 280 dagar om året. På
inrikes orter är S:s sjöfart synnerligen liflig,
såväl med hela den svenska kusten, i främsta rummet
Norrland, som ock med orterna omkring Mälaren samt
utefter Göta kanal. I inrikes fart ankommo år 1888
till S. 11,608 ångfartyg om 997,836 tons och 12,060
segelfartyg om 445,985 tons samt afgingo 11,924
ångare om 1,182,861 tons och 12,184 segelfartyg
om 468,072 tons, allt oafsedt fartyg om tio tons
och derunder. Den utrikes sjöfarten är åtskilligt
mindre än i Göteborg och mindre äfven än i Malmö
och en och annan af de norrländska städerna. Enligt
Kommerskollegiets berättelse utgjorde i S. år 1888
sammanlagda tontalet af från utrikes ort ankomna och
dit afgångna fartyg 920,577 tons (omkr. 9 proc. af
hela Sveriges utrikes sjöfart), mot i Göteborg
1,677,840 tons, i Malmö 1,322,911 (hvaraf dock
Öresundstrafiken upptog öfver 50 proc.) samt i
Sundsvall (med omnejd) 974,086 tons. Af de till
S. ankomna fartygen voro 787 ångare om 398,458 tons,
bland de afgångna 770 ångare om 361,069 tons. S:s
egen handelsflotta utgjordes vid 1888 års slut af 222
ångfartyg om 27,607 tons och 45 segelfartyg om 9,993
tons, eller, om 1 ton af ångf. sättes = 3 tons af
segelfartyg, i reduceradt tontal 92,814, d. ä. 12,4
proc. af hela rikets; år 1875 utgjorde motsvarande
tal 11,5 proc.
Det jordbruk, som idkas å hufvudstadens stora
obebyggda vidder, der dessa icke utgöras af
skogsmark eller impediment, anses gifva uppehälle åt
endast 1 proc. af S:s befolkning; en specialitet är
tobaksodlingen, upptagande 80 har. Trädgårdsskötseln
är tämligen uppdrifven. Af kreatur funnos år 1886
i hufvudstaden 5,641 hästar och 680 kor, af får och
svin blott ett eller annat tiotal.
Samfärdsmedel. Med samfårdsmedel är S. väl försedt,
såväl för förbindelsen med främmande orter som
för trafiken mellan stadens olika delar. Trenne
hufvudlinier af de svenska jernvägarna utgå från
S., nämligen vestra och norra stambanorna samt
den enskilda Stockholm–Vesterås–Bergslags-banan;
härtill komma den smalspåriga Rimbobanan till
Roslagen samt Värtabanan för lokaltrafiken med
hamnen vid Värtan. Jernvägarna norr och söder om
Mälaren förbindas genom den år 1871 fullbordade
dyrbara (4 mill. kr.) Sammanbindningsbanan, som på
broar och viadukter genomlöper stadens centralaste
delar och genom en 417 m. lång tunnel är förd under
Södermalm. Utom den ståtliga Centralbangården har
S. inom sitt område eller i stadens omedelbara närhet
sju andra bangårdar. Likväl förmedlas lokaltrafiken
blott obetydligt genom jernvägarna; lokaltrafiken
ombesörjes af ett vidsträckt spårvägsnät (tvänne
bolag, ett för de norra stadsdelarna, ett för
Södermalm, med tills. 21,5 km. spårväg; en linie på
Södermalm begagnar ångvagnar), befordrande årligen
omkr. 9 mill. passagerare, samt af ej mindre än ett
sextiotal små ångslupar (omkr. 4 mill. passagerare),
hvilka i alla riktningar genomkorsa stadens många
vattendrag oeh utgöra ett specifikt utmärkande drag
för S. För persontrafiken till det högt belägna
Södermalm finnas tvänne hissar (tills, befordrande 2
mill. passagerare årl.), och förbindelsen mellan Norr-
och Östermalm förmedlas bland annat genom en tunnel
(1 mill. passagerare). Ett omnibusbolag underhåller
trafiken mellan Vasastaden och Riddarhustorget (1
mill. passag.). En storartad utveckling har
telefonväsen det nått, i hvilket hänseende S. öfverträffar
alla andra städer i verlden, såväl med afseende
å abonnenternas antal (inemot 8,000 eller 1 pr
30 innev.) som äfven med hänsyn till teknikens
fulländning. Genom telefonen förmedlades år 1889 i
S. mer än 11 mill. samtal. Telefonförbindelse öppnades
år 1889 med Göteborg (450 km.) och år 1890 med Malmö
(öfver 600 km.). Stockholms Centraltelefonstation
är den största i verlden. – Å jernväg anlände år
1888 till S:s bangårdar 564,628 personer och afgingo
498,849. De å hotellen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
