- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 15. Socker - Tengström /
601-602

(1891) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stockholm, Sveriges hufvudstad

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

kr. hvardera, ega derför ett större röstetal än
samtliga öfriga valmän tillsammans, bland dem
som verkligen ega utöfva rösträtt. Deltagandet i
stadsfullmäktigevalen har länge varit ytterst ringa,
t. o. m. mindre än 3 proc. af de röstberättigade;
under senare tider har intresset blifvit något
större (maximum 22 proc. år 1887). År 1888 deltogo 15
proc. i valen, egande 31 proc. af samtliga röster. –
För val till riksdagens Andra kammare är S. numera
indeladt i fem valkretsar, af hvilka de fyra första
utse 5 representanter hvardera och den femte 4,
alltså sammanlagdt 24. Valberättigade voro år 1888
öfver 28,000 personer, men häraf egde knappast
16,000 utöfva rösträtten; återstoden häftade för
oguldna kommunalutskylder. I riksdagsmannavalen
hafva under senare tider mellan 70 och 80 proc. af
valmännen plägat deltaga. I Första kammaren
representeras S. för närv. af 8 ledamöter, utsedda
af stadsfullmäktige. – Vid val till kyrkomötet utgör
S. eget valdistrikt och väljer ett lekmannaombud,
hvarjämte stadens presterskap utser ett ombud förutom
pastor primarius (kyrkoherden i Storkyrkoförs.),
hvilken är sjelfskrifven.

Under stadsfullmäktige lyda: Beredningsutskottet
(öfverståthållaren ordförande, 10
stadsfullm. ledamöter), Drätselnämnden, delad
på två afdelningar, af hvilka första afdelningen
handhar det egentliga drätselväsendet (sorterande
verk: kammarkontoret, revisionskontoret,
stadsingeniörskontoret, brandkåren,
auktionskammaren), medan andra afdelningen
handlägger frågor rörande byggnader (sorterande
verk: byggnadskontoret) ; vidare Hälsovårdsnämnden,
Fattigvårdsnämnden, Handels- och sjöfartsnämnden,
Mantalsnämnden, Styrelsen öfver gasverket,
Kyrkogårdsnämnden m. fl.

S. har en väl organiserad brandkår af utom befälet
130 man, efter hvars upprättande (år 1875) de
förr ofta förhärjande eldsvådorna antagit en mera
ofarlig karakter. Vattenledningen (anlagd 1861),
med bassänger vid Skanstull och å öfre Norrmalm, är
väl underhållen och lemnar jämväl staden en inkomst;
år 1889 var rörledningarnas längd nära 154 km. och
vattenförbrukningen inemot 7 millioner kbm. (81 liter
pr dag och innev.). Det år 1854 inrättade gasverket
öfvertogs år 1884 af staden och utvidgades;
nytt gasverk är under byggnad. Konsumtionen
af gas har vunnit stor utsträckning (10–11
mill. kbm. årligen), såväl för belysning som
under senare år jämväl för kokning. Stadens
gatubelysning år 1888 omfattade 5,267 gas- och 244
oljelyktor samt 15 elektriska båglampor. Gasverket
är för staden en högst inbringande affär (omkr. 1
mill. kr. netto årligen). Under de sista åren
har äfven den elektriska belysningen vunnit stor
utbredning, och anläggningen för stadens räkning,
tillsvidare blott för ett visst område å Norrmalm,
af en centralanstalt för dylik belysning är redan
påbörjad. – För renhållningsväsendet är numera, efter
vattenledningens tillkomst, ganska väl sörjdt. Sedan
1860-talet pågår ett omfattande arbete för anläggande
af kloakledningar, och för de fasta orenligheternas
bortförande har bygts en särskild jernväg från Spånga
station å Bergslagsbanan till egendomen Riddersvik
vid Mälaren. – S. har tvänne begrafningsplatser,
den norra och den södra, af hvilka den förra, belägen
strax utanför Norrtull och invigd år 1827, är den
äldre och större.

Finanser. De många gatureglerings-, byggnads-
och andra arbeten, som under senare åren utförts
för stadens utvidgning och dess förkofran, hafva
belastat S. med en tämligen stor skuld, uppgående
för närvarande till omkr. 60 mill. kr. Tillgångarna
uppnå ungefärligen samma summa. Stadskassans
inkomster år 1888 uppgingo till 12,7 mill.,
hvaraf kommunalutskylder af alla slag 4,2 mill.,
gas- och vattenledningsafgifter 2,1 mill.,
tomtören, hyror, arrenden o. d. 1,6 mill.,
hamnafgifter och tolagsersättning 1,4 mill.,
spirituosaförsäljningsafgift 1,3 mill., statsbidrag
till folkskolor och andra ändamål 0,3 mill., öfriga
inkomster 1,8 mill. kr. Kommunalutskylderna, hvilka
äro dels gemensamma för kommunens samtliga medlemmar,
såsom kommunalskatt (3,50 kr. t. o. m. 1890, derefter
4 kr. pr bevillningskrona), allmän folkskoleutskyld
och personlig sjukvårdsafgift, och dels, i fråga
om kyrkliga och vissa folkskolan vidrörande ärenden
(se nedan), särskilda för hvarje församling, uppgingo
år 1888 i sin helhet, oberäknadt personliga afgifter,
inom olika församlingar till lägst 4,85 kr. och högst
5,40 kr. pr bevillningskrona. Utgifterna uppgingo
samma år till 14,3 mill. kr., hvaraf 4,2 mill. till
allmänna platser med renhållning, belysning o. d.,
kommunikationsanstalter m. m., undervisning 2,1
mill., styrelse och förvaltning (inr. polis) 2 mill.,
räntor å lån 2 mill., helso- och sjukvård 1,6 mill.,
fattigvård 1 mill., kyrkliga ändamål 1/2 mill.,
öfriga utgifter nära 1 mill.

Undervisningsanstalter. Hufvudstadens folkskoleväsende
utgör, jämlikt kungl. förordn. d. 27 Sept. 1861,
i allmänhet en hela stadens gemensamma angelägenhet,
undantagandes anskaffandet af undervisningslokaler,
hvilken skyldighet ännu åligger de särskilda
territorialförsamlingarna. Folkskoleöfverstyrelsen
består af elfva ledamöter, utom ordföranden; af
dessa väljas en af Stockholms stads konsistorium,
en af fattigvårdsnämnden och en af hvarje
församlings skolråd, hvarefter de sålunda valda
sjelfva ytterligare invälja en ledamot. Utses af
styrelsen ordförande bland dess egna medlemmar,
väljes i hans ställe af vederbörande valkollegium
ny ledamot. Närmaste öfverinseendet öfver skolorna
handhafves af en af öfverstyrelsen utsedd inspektor,
hvaremot S:s folkskolor icke äro underkastade
den vanliga statsinspektionen. Hvarje församlings
folkskolor (dock Djurgårdens skolor för sig) bilda
en enhet under inseende af en förste-lärare. Sedan
1873 äro söndags- och aftonskolor inrättade, hvilka
tjenstgöra såsom repetitionsskolor. Församlingarna
disponera tillsammans 25 egna och 12 förhyrda skolhus
med 434 lärosalar. Flertalet af församlingarnas egna
folkskolehus äro nybyggda; nästan alla stå på höjden
af vår tids fordringar. Vid början af vårterminen
1890 undervisades i S:s folkskolor

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:33:39 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfao/0307.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free