Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stockholm, Sveriges hufvudstad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
19,557 barn af i allt 504 lärare och
lärarinnor. Folkskolebarnens antal befinner sig i
starkt stigande (år 1862 blott 2,456), dels till
följd af folkmängdens ökning, dels till följd af det
växande förtroendet för folkskolorna äfven hos den
mera bemedlade befolkningen.
Öfver S:s allmänna läroverk (med undantag af
Nya Elementarskolan) utöfvas eforalstyrelsen af
k. Direktionen öfver S:s stads undervisningsverk,
bestående dels af ledamöter valda af stadsfullmäktige
och vissa akademier, dels af två af de högre
läroverkens rektorer (en för latin- och en för
reallinien); ordförande äro öfverståthållaren och
ärkebiskopen. Jämlikt den i kungl. brefvet d. 12
Mars 1875 föreskrifna organisationen eger S. numera
två högre latinläroverk, ett på Norr- och ett på
Södermalm, af hvilka det sistnämnda skall göras
fullständigt äfven på reallinien; vidare ett högre
realläroverk, numera flyttadt till Norrmalm, samt tre
femklassiga läroverk, Östermalms, Katarina och Jakobs,
af hvilka det sista eger endast reallinie. Samtliga
dessa läroverk disponera numera, eller komma under
den närmaste framtiden att tillträda af S:s kommun
bekostade, fullt tidsenliga läroverksbyggnader; norra
latinläroverkets hus, som med tomten erfordrat en
kostnad af 1,150,000 kr., torde vara det ståtligaste
i sitt slag i hela Norden. Utom nu nämnda allmänna
läroverk finnes den s. k. Nya Elementarskolan (se
d. o.). Hela antalet lärjungar vid S:s allmänna
läroverk, Nya Elementarskolan inräknad, uppgår
till omkr. 2,600. Härjämte finnas fyra enskilda
läroverk med rätt att dimittera sina lärjungar till
universiteten; af dessa är ett (f. d. Beskowska
skolan) afsedt för endast manliga lärjungar, två
(Wallinska skolan och Lyceum för flickor) endast
för qvinliga och ett (Praktiska arbetsskolan) för
både manliga och qvinliga, det sistnämnda alltså en
fullständig samskola, den enda för äldre lärjungar
i hela Sverige.
De enskilda skolorna, frånsedt de nyss nämnda, äro
antingen förberedande till allmänna läroverken eller
utgöra s. k. »elementarläroverk» för den qvinliga
ungdomen; ett mindre antal står ungefär på folk-
och småskolans ståndpunkt. Samtliga enskilda skolor
räkna omkr. 4,000 lärjungar, men detta antal befinner
sig snarast i aftagande, till följd af den ökade
tillströmningen till folkskolorna.
Af fackskolor eger S. ett betydande antal;
de vigtigaste äro: Tekniska högskolan, Tekniska
skolan, Gymnastiska centralinstitutet, Musikaliska
akademiens konservatorium, Konstakademiens
läroverk. Farmacevtiska institutet, Skogsinstitutet,
Veterinärinstitutet, Navigationsskolan;
Handelsinstitutet och handelsskolor; åtskilliga
militära läroverk, såsom Artilleri- och
Ingeniörhögskolan, Krigshögskolan, Krigsskolan
å Karlberg (i stadens närhet), Sjökrigsskolan;
abnormskolor, såsom Institutet för döfstumma å
Manilla å Djurgården, Institutet för blinda (å
Tomteboda i stadens närhet), Skolan för sinnesslöa
barn m. fl. För utbildande af lärarinnor finnas två
seminarier, Folkskolelärarinneseminariet och Högre
lärarinneseminariet. Föreläsningar för
vuxna hållas i Stockholms Borgarskola samt i
Arbetareinstitutet.
Sedan 1878 eger S. en högskola, tillkommen på
enskild väg och icke egande examensrätt. Dess
verksamhet omfattar ännu till största delen blott
den matematisk-naturvetenskapliga fakultetens
läroämnen. Under hösten 1890 var föreläsarnas antal
13; de studerandes antal torde utgöra omkr. ett
hundratal. Högskolans tillgångar uppgå till inemot
2 mill. kr. S. eger äfven en medicinsk fakultet, det
s. k. Karolinska mediko-kirurgiska institutet, hvilket
med 22 professorer och omkr. 400 studerande numera är
Sveriges största medicinska högskola. Inrättandet
af en juridisk fakultet i hufvudstaden har länge
varit påtänkt, dock ännu utan något resultat.
Af akademier finnas i S.: Svenska akademien,
Vetenskapsakademien, Vitterhets-, historie- och
Antiqvitetsakademien, Musikaliska akademien, Akademien
för de fria konsterna, Landtbruksakademien samt
Krigsvetenskapsakademien, om hvilka hänvisas till de
åt en hvar af dem egnade särskilda artiklar.
Af museer och samlingar må nämnas: Nationalmuseum,
Nordiska museet (f. d. Skandinavisk-etnografiska
samlingen), det under Vetenskapsakademien
lydande Naturhistoriska riksmuseum, Historiska
museum; Artillerimuseum, Fiskerimuseum;
Konstföreningens, Slöjdföreningens och
Handarbetets vänners utställningar; Rundmålningen
m. fl. Kungl. biblioteket, med omkr. 300,000 band, är
numera sannolikt det största bibliotek i Sverige. –
Af teatrar räknar S. i förhållande till folkmängden
ett stort antal. Ständiga teatrar äro Kungl. Operan,
Kungl. Dramatiska teatern samt Svenska, Södra, Vasa-
och Folkteatrarna; under sommaren Djurgårdsteatern.
Tidningspressen är i S. ganska talrikt företrädd,
f. n. (1890) med 11 dagliga tidningar (af Sveriges
samtliga 25) samt omkr. ett trettiotal andra,
förutom ett stort antal tidskrifter och periodiska
publikationer för fackändamål. De mest kända
af S:s tidningar äro Stockholms Dagblad, Dagens
Nyheter och Svenska Dagbladet (morgontidningar)
samt Nya Dagligt Allehanda, Aftonbladet och Vårt Land
(aftontidningar). Aftonbladet och Stockholms Dagblad
hafva uppfört egna hus, för ändamålet inredda efter
nutidens högst ställda fordringar.
De religiösa förhållandena hafva i S. under senaste
årtionden företett mycken lifaktighet, och flere
enskilda kyrkor (Blasieholmskyrkan, Immanuelskyrkan,
Florakyrkan m. fl.) äfvensom en mängd bönesalar
hafva derunder uppförts. Bland de många sekterna
torde baptisterna och waldenströmarna räkna största
antalet anhängare. S. har en stor mängd religiösa
föreningar och sällskap, flere af dem utöfvande en
mycket omfattande verksamhet, såsom Evangeliska
Fosterlandsstiftelsen, Svenska Missionsförbundet
m. fl.
Helso- och sjukvård. Närmaste inseendet öfver
den allmänna helso- och sjukvården tillkommer
Helsovårdsnämnden, som utgöres af polismästaren,
förste stadsläkaren, en medlem vald af magistraten
och fyra valda af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
