Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stockholm, Sveriges hufvudstad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
stadsfullmäktige. I helsovårdens intresse tjena Helsopolisen
(sedan 1878) med en sundhetsinspektör såsom chef;
vidare två Köttbesigtningsbyråer, Vaccinatörerna
(fyra läkare), Prostitutionsbyråns medicinska
afdelning, en Desinfektionsanstalt och ett
Laboratorium. För sjukvården finnes följande personal
och inrättningar under Helsovårdsnämndens inseende,
nämligen Andre stadsläkaren (stadens rättsläkare);
de 14 Distriktsläkarna, för kostnadsfri vård
af fattiga sjuka i hemmen; Sabbatsbergs sjukhus,
sjukhuset S:t Göran för veneriska och hudsjukdomar,
Katarina sjukhus, Maria sjukhus; Epidemisjukhuset;
Södra barnbördshuset; Maria sjukasyl för hastigt
insjuknade; Dårstugan vid Jakobsberg; åtskilliga
Polikliniker samt ett Förråd af sjukvårdspersedlar
för opåräknade behof. Härjämte finnes emellertid
ett betydligt antal sjukvårdsinrättningar, som icke
stå under Helsovårdsnämndens inseende; dessa äro:
Serafimerlasarettet, Allmänna garnisonssjukhuset,
diakonisssjukhuset, Stockholms sjukhem, hospitalet för
sinnessjuka å Konradsberg, Stockholms stads och läns
kurhus, Allmänna barnbördshuset, Kungl. Sällskapet
Pro Patrias barnbörds- och barnhus, Kronprinsessan
Lovisas vårdanstalt för sjuka barn, Sofiahemmct
för utbildande af sjuksköterskor, Eugeniahemmet
för obotligt sjuka barn (strax utanför Norrtull)
m. fl. – S. har 17 apotek, af hvilka tre i staden
inom broarna, fyra å Södermalm och tio i de norra
stadsdelarna. – Bland badinrättningarna märkas den
ståtliga Stockholms stads bad- och siminrättning
i Norrström, varmbadhuset vid Sturegatan m. fl.
Fattigvården. Fattigvårdsväsendet står under
öfverinseende af Fattigvårdsnämnden, som utgöres af
16 ledamöter, utsedda af stadsfullmäktige. Nämden
tillsätter inom hvarje territorialförsamling särskild
fattigvårdsstyrelse och likaledes särskilda styrelser
för de olika fattigvårdsinrättningarna, som äro:
Sabbatsbergs fattighus, gemensamt för staden inom
broarna och de norra stadsdelarna; Södermalms
fattighus, som år 1888 aflöste de förutvarande
Maria och Katarina; å samtliga fattighusen voro år
1887 tills. 1,421 personer intagna; vidare Allmänna
försörjningsinrättningen å Kungsholmen (»Grubbens
gärde») med 2,052 intagna; Arbetsinrättningen vid
Stora Glasbruksgatan (»Dihlströmska inrättningen»)
med 953 intagne; två Uppfostringsanstalter, en
för gossar och en för flickor, samt två Barnhem,
tills. 280 barn; en Asyl för fattiga barnsängsqvinnor
(23 intagna). Dessutom funnos 6,890 understödstagare
»utom hus», hvartill komma 3,246 till dessa hörande
barn, som alltså indirekt mottogo understöd, hvadan
hela antalet understödstagare utgjorde 14,865; år 1888
utgjorde antalet 16,568 personer eller 7,06 % af
befolkningen. Kommunens nettokostnad för fattigvården
uppgick år 1887 till 801,008 kr. eller omkr. 3,60
kr. pr innev.; för perioden 1861–65 utgjorde samma
kostnad 3,80 kr. pr innev. och har alltså sedan
dess icke stigit. S. har en stor mängd enskilda
välgörenhetsanstalter och stora donerade fonder för
behöfvandes understöd; hela beloppet af från
dessa stiftelser och fonder utdelade pensioner och andra
understöd uppgår till mer än 300,000 kr. årligen. –
För S:s Allmänna barnhus äro nya byggnader uppförda
vid Norrtullsgatan (1885), hvilka af fackmän sättas
främst bland de i Europa f. n. befintliga. Nämnas
må äfven Frimurarebarnhuset å egendomen Kristineberg
utom Kungsholmstull.
Af förlustelseställen räknar S. i förhållande till
folkmängden ett ovanligt stort antal. Teatrarna äro
redan anförda; af de många schweizerierna äro Berns’
salonger och Sveasalen ryktbara för sina praktfulla
lokaler, som af endast få dylika etablissement i
Europa torde öfverträffas; af utvärdshusen äro de
mest kända Hasselbacken å Djurgården, Lidingöbro vid
Värtan, Stallmästaregården vid Brunnsviken, Nackanäs
i en härlig natur å Sicklaön, 3,5 km. från staden,
m. fl.
S:s omgifningar såväl inåt Mälaren som utåt Saltsjön
äro berömda för sin vackra skärgårdsnatur och utgöra
under sommarmånaderna omtyckta tillflyktsorter för
stadens förmögnare innevånare, för hvilkas räkning
tusental af villor äro uppförda öfverallt å öar
och stränder. I stadens närhet ligga de kungliga
lustslotten, Haga, Drottningholm och Ulriksdal
(se specialartiklarna).
Historia. Stockholms första bebyggande anses
hafva inträffat mot slutet af 1100- eller början
af 1200-talet, i det vid denna tid ett fäste skall
hafva anlagts vid Mälarens utlopp såsom skydd mot
de estniska sjöröfvarnas härjningar. Såsom stadens
grundläggare räknas Birger Jarl, hvilken omgaf
platsen med starka befästningar och omkring år 1255
utfärdade dess stadsprivilegier. I ett bref af år
1285 säges, att »staden inom få år blifvit folkrikare
än de flesta andra städer i landet». Under de första
århundradena af sin tillvaro var S. inskränkt till de
tre (eller då för tiden sex) små holmarna i Strömmen:
Stads-, Riddare- och Helgeands-holmarna, af hvilka
den förstnämnda till arealen icke var större än två
tredjedelar mot nu. Den ursprungliga stadsmuren gick
delvis utefter innersidorna af de nuvarande Vester-
och Österlång-gatorna, delvis till och med något
innanför dessa. Stadens utrymme var alltså i hög grad
begränsadt och måste tidigt tagas i anspråk ända till
det yttersta, något hvarom de utomordentligt trånga
inre delarna ännu bära vittne.
Traktens topografiska utseende var vid denna tid
ganska olikt det nuvarande. Vattendragen voro
öfverallt vidsträcktare. Med begagnande af nutida
namn kan sägas, att nuv. Karl Johans torg utgjorde
en holme i Söderström; Helgeandsholmen bestod af
tre mindre holmar; Klara sjö, der de nuv. qvarteren
Blekholmen bildade en holme för sig, gick ända
upp emot nuv. Klara kyrka och Nybroviken upp till
Norrmalmstorg; Blasieholmen, delad i tvänne holmar,
var skild från Norrmalm, o. s. v. Brunkebergsåsen var
betydligt högre än nu och gick ända ned till stranden
af Norrström.
Malmarna begynte bebyggas redan under medeltiden,
under hvilken tid såväl Klara som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
