- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 15. Socker - Tengström /
615-616

(1891) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stockholms högskola

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Sjelfskrifven ledamot är högskolans rektor. Dessa sex
ledamöter utse tillsammans den sjunde. Ledamöterna,
med undantag af rektor, utses för fyra år i
sänder. Styrelsen väljer inom sig för ett år
ordförande, andre ordförande och inspektor,
hvilken senare är styrelsens ombud. Styrelsens
ekonomiska förvaltning granskas årligen af fem
revisorer, utsedda af Vetenskapsakademien och
Stockholms stadsfullmäktige. Styrelsen bestämmer
hvilka ämbeten och tjenster skola finnas vid
högskolan. Professorsämbete eger styrelsen tillsätta
med fast anställning (d. v. s. på lifstid); andra
ämbeten och tjenster tillsättas genom förordnande
tills vidare eller på viss tid. Under de första åren
af högskolans verksamhet egde styrelsen att tillsätta
professorsämbete genom kallelse, utan föregående
ansökan. Numera kungöres professorsämbete ledigt
i allmänna tidningar; de inkomna ansökningarna
öfverlemnas till lärarerådet (se nedan), hvilket,
sedan tillfälle beredts sökande att ådagalägga sin
skicklighet, utser sakkunnige och insänder dessas
yttrande till styrelsen. (Så länge de på lifstid
anställda lärarnas antal ej uppgår till sju, skola
dessa lärarerådets åligganden fullgöras af en nämnd,
bestående af de på lifstid anställde lärarna samt
så många af högskoleföreningen utsedda ledamöter,
att hela antalet blir sju.) Sedan ärendet sålunda
blifvit beredt, nämner styrelsen den af de sökande,
hvilken den finner till ämbetet skickligast. Endast
för den händelse att ingen af sökandena anses fullt
lämplig eller ej någon sökande anmält sig, eger
styrelsen rätt att till professorsämbetet kalla
någon framstående vetenskapsman. Vid meddelande
af förordnande att förestå lärareplats förfares i
hufvudsak på enahanda sätt. Såsom lärare vid högskolan
kunna jämväl utländingar anställas. Lärare, som
uppnått sextiofem års ålder och minst trettio år
varit i sådan egenskap vid högskolan anställd, är
berättigad att erhålla afsked med pension, som ej
understiger 4/5 af den lön han vid afskedstagandet
innehade. De lärare, som innehafva professurer, och
de, som på förordnande förestå sådant ämbete, bilda
lärarerådet, hvilket handlägger större och allmänna
frågor och öfver hufvud har närmaste vården om
skolan. Lärarerådet utser inom sig för två år i sänder
högskolans rektor, hvilken tillika är ordförande
i lärarerådet. För behandling af mindre frågor och
löpande ärenden utser lärarerådet fyra medlemmar,
hvilka jämte rektor utgöra rektorsnämnden. Läsåret,
som börjar d. 1 Sept., är deladt i två terminer,
den ena från nämnda dag till d. 15 Dec., den
andra från d. 15 Jan. till d. 15 Juni. Den, som
förestår professorsämbete, skall hålla två offentliga
föreläsningar i veckan och utan särskild godtgörelse
meddela den undervisning och handledning, som äro af
nöden för lärjungarnas studier. Hvarje välfrejdad man
och qvinna, som fyllt sexton år, och som visar sig
hafva tillräcklig underbyggnad i något af högskolans
läroämnen, eger att blifva inskrifven som lärjunge
vid högskolan; den, som aflagt studentexamen eger
att utan vidare pröfning som lärjunge deltaga i
undervisningen. Dessutom erhålla »åhörare» mot särskild
afgift eller efter lärarens medgifvande tillträde
till de offentliga föreläsningarna. Till en början
voro såväl lärjungar som åhörare befriade från all
terminsafgift; från och med höstterminen 1884 hafva
lärjungarna erlagt en terminlig afgift, samt de
ej inskrifna åhörarna en mindre afgift för hvarje
undervisningsämne, hvaraf de begagna sig; dock kan
på grund af styrkt medellöshet högst en fjerdedel
af de under terminen inskrifna lärjungarna af
rektorsnämnden befrias från terminsavgiften. Lärjunge
eger att erhålla vitsord öfver sina kunskaper uti ett
eller flere af de ämnen, i hvilka han vid högskolan
åtnjutit undervisning. Har han aflagt studentexamen,
eger han ock att vid statsuniversiteten inskrifvas,
utan att erlägga andra afgifter än dem, som åligger
studerande vid ett af statsuniversiteten att erlägga,
då han önskar inskrifvas som student vid det andra
statsuniversitetet.

Ekonomi. 1878 erhöll högskolan af Stockholms
stadsfullmäktige ett årligt bidrag. Detta utgick till
en början, för hvart och ett af åren 1878–84, med ett
belopp motsvarande hälften af högskolans kontanta
utgifter till lärarnas aflöning, ända till 40,000
kr. årligen. 1885 beviljades på vissa vilkor samma
summa på ytterligare tio år (t. o. m. 1895), dock så,
att från och med 1887 hela anslaget (40,000 kronor)
får af högskolan användas till bestridande af dess
löpande utgifter. Högskolans egna tillgångar utgjorde
vid 1890 års utgång 1,376,000 kr. Större, till
högskolan skänkta fonder (med belopp till hvilka de
vid 1890 års slut uppgingo) äro: J. Michaëlsons fond
till professur i allmän biologi 164,700; fonden till
minne af Wagener Smitt till professur i kemi 167,100;
L. J. Hiertas fond till professur i nationalekonomi
177,600; L. Monténs, C. D. Ströms och I. G. Törners
fond till en professur i matem.-naturvetenskapliga
fakulteten 131,000; O. I. och E. F. Hagelstams fond
till fri professur 116,600; I. A. Bergs fond till
professur i konsthistoria 153,700. Dessutom hafva tre
af L. J. Hiertas arfvingar (fru E. Lind af Hageby, fru
A. Retzius, frök. H. Hierta) skänkt åt högskolan en
tomt, värd omkring 100,000 kr. Inkomster och utgifter
uppgingo under år 1890 till 80,533 kr.

Högskolans utveckling, verksamhet och
lärjungar.
Höstterminen 1878 öppnades preliminärt
föreläsningar i fyra ämnen, tillhörande den
naturvetenskapliga fakulteten. 1881 tillsattes
de två första ordinarie professurerna (i
matematik och mineralogi-geologi). Sedermera
hafva småningom nya läroämnen tillkommit, så att
under höstterminen 1888 alla hufvudämnen inom den
matematisk-naturvetenskapliga fakulteten (ren
matematik, högre matematisk analys, astronomi,
mekanik, fysik, kemi, mineralogi-geologi, botanik
och zoologi) voro representerade. Inom den
historisk-filosofiska fakulteten voro vid sagda
tidpunkt de bildande konsternas teori och historia,
jämförande fornforskning och historia föremål för
undervisning. Vid sagda tidpunkt voro anställda
6 professorer (5 tillhörande den matem.-naturv.,
1 den historisk-filos.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:33:39 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfao/0314.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free