Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stora Sunda-öarna. Se Sunda-öarna - Stora Sundby, herresäte i Öja socken, Vesterrekarne härad, Södermanlands län - Stora teatern i Stockholm. Se Stockholms teatrar - Stora tullen. Se Bevillningar - Stora Tuna. 1. Socken i Kopparbergs län. Se Tuna - Stora Tuna. 2. Kontrakt, i Vesterås stift - Stora Tuna och Gustafs tingslag, i Kopparbergs län - Stora Uppåkra med Flackarp, socken i Malmöhus län - Storavan, insjö i Lappland - Stora vattenormen, astron. Se Hydra 2 - Storax l. Styrax, en till rökelse och parfymer använd balsamart - Stora Åby, socken i Östergötlands län. Se Åby - Storbritannien (Eng. Great Britain), konugarike
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Stora Sunda-öarna. Se Sunda-öarna.
Stora Sundby, herresäte i Öja socken, Vesterrekarne
härad, Södermanlands län, vackert beläget vid
Hjelmaren, omfattar inom Öja och Vestermo socknar
20 3/4 mtl och är med ångsåg och tegelbruk värderadt
till 596,000 kr. S. omnämnes redan tidigt. 1364
belägrades gården af Albrekt under dennes strid
med Magnus Eriksson. I 15:de årh. innehades den af
häradshöfdingen i Vesterrekarne härad, Lars Ulfsson
Blå, öfvergick derefter till slägterna Natt och Dag
och Sparre samt tillhörde 1519 den bekante marsken
Lars Siggesson. Dennes son, rikskansleren Erik
Sparre, ärfde Sundby, men det blef honom och hans
slägt fråndömdt år 1600. Hans enka återfick det
dock några år senare. Indraget till kronan genom
reduktionen, utlöstes S. 1712 af generallöjtnanten
frih. Erik Sparre, hvilken sedermera skref sig
grefve till S. Genom gifte med Lovisa Sparre, en
af »de tre gracerna», blef grefve J. A. Meijerfelt
1763 godsets egare. År 1816 såldes det af dennes
enka till brukspatron Gödecke, sedan det i mer
än 300 år tillhört slägten Sparre. Få år derefter
inköptes det af exc. grefve C. de Geer, tillföll
sedan genom gifte grefliga ätten Platen och eges
f. n. (1891) af grefvinnan Stephanie von Platen,
född Hamilton. På grundvalarna af den hufvudgård, som
uppfördes af Lars Siggesson Sparre, lät exc. C. de
Geer bygga ett storartadt slott i gammalnormandisk
stil (färdigt 1848), efter mönstret af Abbotsford
i Skotland. Ritningarna uppgjordes af den engelske
arkitekten Robinson. Inredningen är praktfull.
Stora teatern i Stockholm. Se Stockholms teatrar.
Stora tullen. Se Bevillningar.
Stora Tuna. 1. Socken i Kopparbergs län. Se Tuna. –
2. Kontrakt i Vesterås stift, omfattar de fyra
pastoraten Stora Tuna med Amsbergs kapell, Silfberg,
Säters stad med landsförsamlingen, Gustaf. Areal
99,405 har. 19,425 innev. (1889).
Stora Tuna och Gustafs tingslag, i Kopparbergs län,
ingår i Falu domsaga och fögderi samt omfattar
socknarna Stora Tuna, Amsbergs kapell, Silfberg,
Gustaf och del af Grangärde. Areal 91,947 har. 17,646
innev. (1889).
Stora Uppåkra med Flackarp, socken i Malmöhus
län, Bara härad. Areal 2,198 har. 1,393
innev. (1889). S. utgör ett prebendepastorat till
Lunds universitet af 2:dra kl., Lunds stift, Bara
kontrakt.
Storavan, insjö i Lappland, belägen inom sydöstra
delen af Arjeplogs socken och till en mindre del, den
långsträckta Avaviken, inom Arvidsjaurs socken. S. är
den nedersta af de tre stora sjöar, Hornavan, Udjaur
och S., hvilka jämte några smärre bilda det ansenliga,
140 km. långa och icke obetydligt trafikerade
sjösystemet i Skellefteelfvens dalföre. Sjöns största
längd, i n. v. och s. ö., är 35 km., med en bredd af
5–15 km. Stränderna äro skogklädda med gårdar spridda
här och hvar. En mängd öar finnas, af hvilka några
äro bebodda. A. G.
Stora vattenormen, astron. Se Hydra 2.
Storax l. Styrax, en till rökelse och parfymer
använd balsamart, som erhålles i
Orienten, af Liquidambar orientalis. Den utgöres af en
degformig, gråaktig massa med behaglig lukt samt
innehåller flere hartser, kolvätet styrol, kanelsyra,
benzoesyra, kanelsyrans eter med kanelalkohol eller
styracin m. m. P. T. C.
Stora Åby, socken i Östergötlands län. Se Åby.
Storbritannien (Eng. Great Britain), konungarike,
omfattar den östra af de båda stora britiska öarna,
åtskilliga små kustöar samt ögrupperna Hebriderna,
Orken- och Shetlandsöarna, hvarjämte till S. äfven
pläga räknas ön Man samt de Normandiska öarna. S. är
förenadt med Irland i realunion under benämningen
Förenade konungariket S. och Irland (Eng. United
kingdom of Great Britain and Ireland) och utgör en
af Europas stormakter samt verldens förnämsta sjömakt.
Läge, storlek och gränser. S. har sannolikt i
forntiden varit landfast med Irland och Frankrike,
men skiljes nu från dem genom breda hafsarmar,
genom Engelska kanalen med sundet vid Dover från
Frankrike, genom S:t Georgskanalen, Irländska sjön
och Nordkanalen från Irland. I öfrigt omgifves
S. af Atlantiska hafvet i v. och Nordsjön i
ö. Dess sydligaste punkt, Lizardhead i Cornwall,
är belägen på 49° 58’ n. br., dess nordligaste,
Shetlandsöarnas nordspets, på 60° 51’ n. br. S:s form
är i högsta måtto oregelbunden: öfverallt vikar och
inskärningar, hvilkas antal ökas, ju längre mot norr
man kommer. Längst i s. har S. sin största bredd, 520
km.; sedan tillspetsas ön alltmer, så att afståndet
mellan de båda fjordarna Firth of Clyde och Firth of
Forth uppgår till endast 60 km. Mellan S:s sydligaste
spets och Shetlandsöarnas nordligaste ändpunkt ligger
en våglängd af 1,200 km. Intet ställe i S. är beläget
på längre afstånd än 120 km. från hafvet. S:s
sammanlagda areal utgör 230,376 qvkm., hvaraf 131,628
komma på det egentliga England, 19,069 på Wales,
78,895 på Skotland, 588 på ön Man och 196 qvkm. på
Normandiska öarna. Kustlinien mäter öfver 4,700 km.
Kusten. Såsom redan nämnts, är S:s kust rik
på bukter och inskärningar; särskildt utmärker
sig härutinnan den skotska kusten vid Atlantiska
hafvet. Englands södra kust är i allmänhet flack och
jämn, endast den vestra delen är brant. Der ligga
flere utmärkta hamnar, såsom Falmouth, Plymouth, på
hvars redd hela flottor kunna förankra, Weymouth,
en vigtig tillflyktshamn under stormar i Kanalen,
Spitheads berömda redd och Portsmouthviken, som
rymmer hela engelska flottan. Östkusten är ända
till Kap Flamborough flack och saknar andra goda
hamnar än dem, som bildas af Thames och Humbers
mynningar. Hafvet gör der tvänne väldiga inskärningar,
Thamesviken och den fyrkantiga bukten The Wash,
som omgifves af ett marskland, kalladt The Fen eller
Britiska Holland. Norr om det på klipphålor rika Kap
Flamborough är kusten klippig och rik på goda hamnar,
såsom Hartlepool, Sunderland och Newcastle. Straxt
ofvan gränsen mellan England och Skotland börjar
kusten draga sig mera åt v., tills den bildar den
stora viken Firth of Forth. Norr om denna vik ligger
Firth of Tay, utanför hvilken reser sig den ensliga klippan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
