Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 15. Socker - Tengström / 655-656 (1891) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Storbritannien (Eng. Great Britain), konugarike

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Januari kallare än å Hebriderna. Londons årliga
medeltemperatur är + 9,8° C. Hafsvindarna
insvepa landet i regndigra dimmor, som framkalla
en yppig växtlighet och skänka vattendragen rika
tillflöden. Den årliga regnmängden är 845 mm. Störst
är fuktigheten på vestkusten, der en regnmängd af
2,000–3,000 mm. icke är ovanlig.

Befolkningsförhållanden. Vid midten af år 1890
uppskattades Storbritanniens och Irlands folkmängd
till 38,583,955, nämligen 29,407,649 i England och
Wales, 4,120,547 i Skotland, 4,699,125 i Irland,
141,260 på Man och Normandiska öarna samt 215,374
soldater och sjömän, som vistades utom landet. Enligt
de hvart 10:de år anordnade folkräkningarna gestaltade
sig folkmängdstillväxten i det förenade konungariket
på följande sätt:

År	Folkmängd	Ökning	Årlig ökning i proc.
1821	21,272,187	– –	–
1831	24,392,485	3,120,298	1,37
1841	27,057,923	2,665,438	1,04
1851	27,745,949	688,026	0,25
1861	29,321,288	1,575,339	0,55
1871	31,845,379	2,524,091	0,82
1881	35,246,562	3,401,183	1,01

Fördelar man befolkningen 1831 efter det Förenade konungarikets
olika delar, finner man, att af densamma bodde
1831 i England och Wales 56,9 proc., 1881 åter 73,6
proc.; i Skotland 9,7 proc. 1831, 10,6 proc. 1881;
i Irland 31,8 proc. 1831, 14,6 proc. 1881; på Man och
Normandiska öarna 0,5 proc. 1831, 0,5 proc. 1881;
utom riket vistades såsom soldater eller sjömän
1,1 proc. 1831, 0,7 proc. 1881. England med Wales
är näst Belgien och konungariket Sachsen Europas
tätast befolkade land. Folkmängdstätheten utgör
der 195 innevånare på qvkm., medan den i Skotland
uppgår allenast till 52 innev., i Irland till 56,
på ön Man till 92 och på Normandiska öarna till
447. England ensamt, med 212 personer per qvkm. är
tätare bebodt, till och med än Belgien. Af det
Förenade konungarikets befolkning 1881 tillhörde
17,253,947 mankönet och 17,992,615 qvinnokönet. I
England med Wales var proportionen 12,639,902 mankön
mot 13,334,537 qvinnokön; i Skotland 1,799,475 mankön
mot 1,936,098 qvinnokön. Den naturliga folkökningen,
d. v. s. de föddes öfverskott öfver de döde, utgör i
England med Wales årligen omkr. 370,000, i Skotland
omkr. 52,000. Sedan 19:de århundradets början har en
kolossal utvandring egt rum från S. och Irland. Den
har under åren 1815–89 beröfvat landet omkr. 10 1/2
mill. innevånare; år 1889 utgjorde utvandringen
259,000 personer. I ej obetydlig mån motväges
emellertid emigrationen af invandringen, hvilken under
de senaste åren öfverstigit 100,000. Intet land har en
relativt så talrik stadsbefolkning som S. Enligt 1881
års folkräkning utgjorde densamma i England och Wales
59 proc. af folkmängden och i Skotland 61,75 proc. Mer
än 1/4 af hela stadsbefolkningen och mera än 1/6 af
hela folkmängden i England och Wales bor i London. Med
afseende på nationaliteten var folkmängdens
sammansättning i England med Wales och Skotland 1871
följande:

	England	Skotland
Engelsmän	21,692,165	70,482
Skottar	213,254	3,061,531
Irländare	566,540	207,770
Britiska kolonister	96,467	10,469
Utländingar	143,840	9,766

Jordbruket står i S. på en mycket hög ståndpunkt, men
detta oaktadt är dess afkastning ingalunda tillräcklig
för landets behof, utan måste årligen spannmål och
ladugårdsprodukter införas i stor mängd. Af S:s hela
areal, 56,786,199 acres (1 acre = 0,4 har), användes
1889 inemot 58 proc. eller 32,733,357 acres till
jordbruk. I England var jordbruksarealen 77 proc.,
i Wales 60 proc. och i Skotland 25 proc. Under de
senaste 10 åren har jordbruksarealen i S. ökats med
öfver 750,000 acres. Jordbruksarealens användning
1889 framgår af följande tablå:

	acres	procent
Hvete	2,449.354	7,5
Korn	2,121,530	6,5
Hafre	2,888,704	8,8
Råg	69,438	0,2
Bönor	321,220	1,0
Ärter	224,926	0,7
Potates	579,222	1,7
Rofvor	1,920,641	5,9
Kål och andra rotfrukter	488,755	1,4
Lin	2,375	–
Humle	56,749	0,2
Vicker och gräs	5,188,127	15,9
Träde	513,320	1,6
Ängs- och betesmark	15,865,863	48,5

Under de sista båda årtiondena hafva de engelske jordbrukarna
mer och mer egnat sig åt ladugårdsskötsel och i
stället inskränkt sädesodlingen. Till följd deraf
har ängsarealen ökats från 40,2 proc. 1867 till
48,5 proc. 1889 samt gräs- och vickerodlingen från
14,s proc. till 15,8 proc., medan åter den till
odling af spanmål, bönor och ärter använda arealen
minskats från 31,3 proc. till 24,7 proc. af hela
jordbruksarealen. Kreatursstocken i S. utgjorde 1889
i runda tal 1,421,000 hästar, 6,140,000 nötkreatur,
25,632,000 får och 2,511,000 svin. På 1,000 acres af
jordbruksarealen kommo 43 hästar, 187 nötkreatur,
783 får och 77 svin år 1889. Motsvarande tal för
1867 voro: 43 hästar, 168 nötkreatur, 972 får och
100 svin. Får- och svinafveln synes alltså befinna
sig i aftagande. – S. saknar ett sjelfegande och
sjelfständigt bondestånd. På grund af lag och sed
hopar sig den fasta egendomen på allt färre händer. I
England och Wales eges mer än hälften (55 proc.) af
jorden af 5,200 godsegare, af hvilka» egendomar 8
omfatta mellan 50,000 och 60,000 acres, 3 mellan
60,000 och 70,000, 2 mellan 70,000 och 80,000 och
6 mer än 100,000 acres hvar och en. Jorden brukas
af förpaktare, som arrendera sina lotter på 7,
21,61 eller vanligen 99 år. – Skogarna hade fordom
en stor utbredning i S., men äro numera så godt
som uthuggna. Endast i de skotska höglanden finner
man ännu större skogssträckor. Endast 2,458,300
acres eller ej fullt 5 proc. af S:s hela areal äro
skogbärande.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>