Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 15. Socker - Tengström / 701-702 (1891) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Storm ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

af salpeter och salmiak, någon gång med en
tillsats af kamfer. När lösningen synes klar
och de lösta ämnena afsatt sig på bottnen, säges
det bebåda vackert väder, medan, när vätskan
grumlat sig, fult väder lär vara i antågande.
Det behöfver ej påpekas, att instrumentet är
alldeles odugligt, om ock meteorologer funnits,
hvilka satt tro till dess föregifna egenskaper.
R. R.

Stormhatt. 1. Bot. Se Aconitum. – 2.
Krigsv. Se Hjelm 1.

Stormlejdare. Se Lejdare 1.

Stormning, krigsv., kallas i en strid den sista
afgörande framryckningen, hvars afsigt är att
fördrifva fienden från den plats, af hvilken man
vill sätta sig i besittning. I fältkriget fordras
för stormningens lyckliga utgång att fienden är
tillräckligt bearbetad af den föregående elden,
så att han icke kan göra alltför kraftigt
motstånd, att stormningen utföres med kraft
och af tillräcklig styrka samt att reserver finnas till
hands att möta de motrörelser, som fienden kan
vidtaga. Efter föregående eld rycker infanteriet
fram i hastig takt, och med fälld bajonett utföres
stormningen. De afdelningar, som följa
främsta linien, ersätta föregående tiders
stormkolonner. – Rörande stormning under fästningskrig
se Fästningskrig.
C. O. N.

Stormogul (af Pers. moghól, mongol), benämning
på herskarna af den dynasti, som omkr. 1526
grundlades i Indien, af Babur, och hvilkas
residens var Delhi. Dessa furstar förlorade
faktiskt sin makt till engelsmännen redan 1803.
År 1857 upphörde de äfven att finnas till namnet.
Jfr Indien, sp. 546.

Stormport, sjöv., en vid någon ventil,
fönster eller öppning (kanonport) anbragt lucka
eller dörr, som i sjögång kan tätt tillslutas och
är tillräckligt stark att skydda glaset samt
hindra vatten att inströmma i fartyget. Den kallas
äfven stormventil eller stormlucka, beroende
på dess plats.
R. N.

Stormpump. Se Pump.

Stormpålar. Se Palissad.

Stormsegel, sjöv., af gröfsta sorten segelduk
förfärdigadt stag- eller gaffelsegel, företrädesvis
afsedt att användas då fartyget i storm ligger bi.
På större örlogsfartyg hafva stormstagseglen
(stagfocken, mesanstagseglet m. fl.) sin egen lösa
tackling, som vid dylika tillfällen uppsättes.
R. N.





Stormsignal (jfr Signal), rättare
Stormvarningssignal, kallas signal, som i vissa
hamnar utsättes för att varna de sjöfarande för
ankommande stormar. Order om deras hissande
utfärdas på telegrafisk väg från den
meteorologiska central-anstalt, under hvilken
stormvarningsstationen hör. I de europeiska
landen begagnas vanligen de af Fitz-Roy införda
signalerna, ehuru i något förändrad form. De
nu i England brukliga bestå af en kon och en
cylinder af 3 eng. fots (0,91 m.) höjd och basdiameter,
gjorda af segelduk samt uppspända i ramar,
som upphissas på en flaggstång. Af dessa är konen
den egentliga signalen, som, alltefter sin ställning,
med spetsen nedåt eller uppåt, betecknar
sydlig eller nordlig storm (se fig.). Cylindern,
som aldrig hissas ensam, utan endast
tillsammans med konen, angifver, att den väntade
stormen antages blifva mycket häftig. Om natten
ersättes detta system af 3 lyktor, ställda i
triangelform, hvilka, alltefter som en af dem ligger
nedanför eller ofvanför de andra, beteckna
detsamma som konen med sin spets nedåt eller
uppåt. Nattetid begagnas icke något tecken,
som motsvarar cylindern. Vid de tyska
stormvarningsstationerna på Östersjö- och Nordsjökusterna
begagnas, utom de vanliga signalerna,
en sfer för att beteckna ett till sin beskaffenhet
icke närmare bestämdt oväder. På några ställen
i Norge signaleras stormarna med kula och flaggor.
Nord-Amerikas Förenta stater hafva sitt egna
signalsystem, med flaggor om dagen och lampor
om natten.
R. R.

Stormsky, meteor., benämnes den mörka
molnbank, som vanligen åtföljer centrum i en cyklonstorm
(se Cyklon) under dess rörelse framåt.
Denna molnbank är ofta starkt laddad med
elektricitet. I stormskyn befinner sig icke
sällan rätt öfver centrum en öppning i molnet,
hvilken af engelsmännen plägar kallas »stormens
öga». Den starka molnutfällningen omkring
centrum härleder sig från den derstädes lifliga,
uppstigande luftströmningen, hvilken medför
vattengasen till de högre, kallare luftlagren, der
den i riklig mängd utfälles till följd af den
derstädes rådande låga temperaturen.
R. R.

Stormströmmar, meteor., kallas de hafsströmmar,
som åtfölja cyklonstormarna i de tropiska
hafven. Emedan rundt omkring cykloncentrum
råda olika vindar i olika väderstreck, framkalla
de strömmar i hafvet, som på olika sidor af
cyklonen, äfven de, hafva olika riktning.
Vindens stora intensitet gör ock, att dessa strömmar
blifva tillräckligt starka för att kunna märkas
äfven på större afstånd, och det händer
derför, att fartyg utanför cyklonens område
träffas af en dyning, som leder sitt upphof från
en aflägsen cyklonstorm. Uppträdandet af

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>