Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 15. Socker - Tengström / 703-704 (1891) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Storm ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

dyningar utan märkbar orsak bör således lända
den intelligente sjömannen till varning för
granskapet till en af dessa farliga stormar.
R. R.

Stormsvale-slägtet, Thalassidroma, zool., tillhör
fam. stormfoglar, Procellariidae, ordn.
långvingar (Longipennes) bland foglarna.
Stormsvalorna höra till de minsta formerna bland
simfoglarna och karakteriseras genom näsborrarnas
beskaffenhet, hvilka bilda liksom en
afhuggen tub och öppna sig på näbbryggens midt
genom ett med skiljevägg försedt hål. Näbben
är kortare än hufvudet, stjerten i spetsen tvär

eller klufven. Lilla stormsvalan (T. pelagica)
är svartaktig med hvit öfvergump, har stjerten i
spetsen tvär samt är 14 cm. lång. Hon förekommer
mest kring Hebriderna, Shetlands- och Färöarna.
Till Sveriges kuster närmar hon
sig sällan. Företrädesvis om aftonen och
under kulna, stormiga dagar ser man henne
under långsamma vingslag liksom springa på
vattenytan äfven under den häftigaste storm (»S:t
Petersfogel»). Hennes flygförmåga är
utomordentligt stor, hvaremot hon ogerna simmar, och
det påstås, att hon slår sig ned på vattnet
endast för att hvila, ej för att simma. Hennes
förkärlek för upprörd sjö beror derpå att
under stormen en del små hafsdjur, hvilka
utgöra hennes näring, drifvas upp till hafsytan.
Sjöfarande hafva emellertid beskyllt henne för
att framkalla stormen och anse henne som en
olycksfogel. Hennes starka tranlukt skyddar
henne för att förtäras af menniskan. Deremot
brukade man åtminstone förr på Färöarna använda
skjutna stormsvalor som lampor, i det man helt
enkelt drog en veke igenom kroppen och
antände den.
L-e.

Stormufti. Se Mufti.

Stormvarningssignal. Se Stormsignal.

Stormästare kallas den högsta myndigheten
inom en orden. Värdigheten af stormästare
innehafves i allmänhet af regerande furstar.
Inom tyska orden kallades stormästaren
högmästare; inom preussiska johannitorden bär han
titeln härmästare.

Stornoway [stårnåoe]. Se Lewis.

Storofficerare. Se Hederslegionen.

Storpensionär. Se Rådspensionär.

Stor-Polen kallades den nordvestra, jämna
och i allmänhet fruktbara delen af det forna
polska riket. Det var rikets stamland samt
motsvarade, i inskränkt bemärkelse, vojevodskapen
Posen, Kalisz, Sieradz, Lenczica, Rawa och
området Vjelun, i vidsträcktare betydelse äfven
Kujavien, Plock och Masovien samt hertigdömet
Preussen med Ermland, Pomerellen och
Kulm.

Storryska literaturen. Se Ryska literaturen.

Storryska språket. Se Ryska språket.

Storryssar. Se Ryssland, sp. 159.

Storryssland, den mellersta och största
delen af Europeiska Ryssland, omfattar det
hufvudsakligen af storryssar bebodda, i 19 guvernement
delade området mellan Norra ishafvet och Hvita hafvet
in Finland, Östersjöprovinserna och Hvita Ryssland i
v., Ukrajna och Donska kosakernas land i s. v. och s.,
de forna tatariska rikena i s. ö. och Sibirien med
Uralbergen i ö. Areal 2,231,246 qvkm. Delvis genom
den nordryska landåsen ar S. deladt i en nordlig och
en sydlig del, af hvilka den förra (guvernementen
Archangel, Olonets och Vologda) omfattar 1,410,047
qvkm., deraf mer än 1/3 är ofruktbar ödemark och
omkr. 1/2 skog. Befolkningen, till omkr. 12–28
proc. uppblandad med kareler, samojeder och syrjäner,
uppgår till omkr. 1 pers. på qvadratkilometern. Det
sydliga S. (guvernementen Novgorod, Pskov, Moskva,
Tver, Jaroslav, Kostroma, Vladimir, Nisjnij Novgorod,
Rjazan, Tula, Kaluga, Smolensk, Orel, Kursk, Voronesj
och Tambov) har en areal af 871,201 qvkm. och en
folkmängd (med finnar och tyskar blandade storryssar)
af omkr. 28 pers. på qvadratkilometern. De nio
centrala guvernementen utgjorde kärnan i det forna
storfurstendömet Moskva eller det moskovitiska riket.

Storsegel, sjöv., ett på hvarje riggadt
fartyg l. segelbåt befintligt segel,
som alltefter fartygstypen har mycket
olika form och plats. Se Segel.
R. N.

Storsigillbevarare, den ämbetsman, som bevarar
en stats och regents sigill. I Tyskland innehades
detta ämbete fordom af ärkebiskopen af Mainz såsom
ärkekansler, i Frankrike af kansleren. Att vara
Storsigillbevarare blef sedermera i dessa land
endast en titel, som tillkom justitieministern. I
England vårdas sedan drottning Elisabets tid det stora
sigillet af lordkansleren. Det s. k. hemliga sigillet
innehafves af lord privy seal. Jfr Privy seal.

Storsjäl, zool., detsamma som storkobbe. Se Själdjur.

Storsjö, kapellförsamling i Jämtlands län, delad
å Hede tingslag med 1,978 qvkm., 477 innev., och
Ovikens tingslag med 60 innev., tillsammans 534
innev. (1889). Kapell till Hede, Hernösands stift,
Jämtlands södra kontrakt.

Storsjön, namn på flere sjöar i Sverige. Den förnämsta
bland dem, en af Sveriges största insjöar, af något
mer än 447 qvkm. areal, är belägen i Jämtland, 304,6
m. öfver hafvet, samt omgifves af detta landskaps
bördigaste och folkrikaste bygder. Sjön grenar sig i
flere långsträckta, breda vikar, åt s. till Berg och
Myssjö, åt s.ö. till Brunnflo, åt n. förbi Ås, der sjön
har sitt aflopp genom (Krokom- l.) Indalselfven, åt
n. v. emot Alsen och Mattmar, i hvilken sistnämnda vik
upptages sjöns största tillflöde, Undersåkerselfven,
som utgör Indalselfvens öfre lopp. Längs sjöns östra
och norra sidor går den norrländska tvärbanan. På
nordöstra stranden ligger staden Östersund. Flere
stora öar finnas, såsom Frösön, Norderön, Anderson,
Verkön och Isön. Liflig ångbåtsfart.

Bland de andra sjöarna, som bära namnet S., må nämnas
följande: Storsjön i Gestrikland, belägen på södra
sidan om Gefle–Dala-jernvägen, 61,7 m. höjd öfver
hafvet och med en ytvidd

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>