- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 15. Socker - Tengström /
731-732

(1891) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stratford on Avon ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

föll igenom. Han invaldes i stället i würtembergska
deputeradekammaren, men ådrog sig sina radikale
valmäns missnöje och nedlade sitt mandat. Dermed var
hans korta politiska bana afslutad.

Han återupptog nu sin literära verksamhet och
började utgifva en följd af betydelsefulla
biografiska arbeten – Schubarts leben, 2 bd,
1849; Christian Märklin (en skildring af en hans
ungdomsväns och meningsfrändes inre och yttre
strider efter inträdet i prestämbetet och hans
slutliga nedläggande deraf), 1851; Frischlin,
1855; Ulrich von Hutten, 3 bd (en skildring af en
den fria tankens förkämpe i reformationstiden),
1858–60; H. S. Reimarus (en skildring af en af
de mest framstående upplysningsmännens i förra
århundradet lif och lära), 1862. Med sistnämnda bok
hade han återupptagit sitt sedan tjugo år afbrutna
teologiska skriftställareskap. År 1864 utkom den
nya bearbetningen af hans »Jesu lefnad», Leben Jesu
für das deutsche volk,
hvari han sökte godtgöra
tvänne väsentliga brister i sitt ursprungliga arbete
öfver detta ämne – frånvaron af en undersökning
af evangelierna såsom historiska urkunder och
frånvaron af en arbetets kritiska del kompletterande
framställning: Jesu verkliga lifsgerning sådan
den tedde sig från författarens ståndpunkt. I
evangeliekritiken följer han der hufvudsakligen Baur.

Under de närmast följande åren utgaf han en liten
stridsskrift mot Schenkel och Hengstenberg, Die
halben und die ganzen,
1865, och en kritik öfver
Schleiermachers då först publicerade föreläsningar
om Jesu lefnad, Christus des glaubens und der Jesus
der geschichte
(s. å.).

Åren 1865–72 vistades S. i Darmstadt, der han gjorde
bekantskap med prinsessan Alice och dåvarande tyska
kronprinsessan. År 1870 utgaf han sin Voltaire, en
serie af föreläsningar, som han hållit på uppmaning
af prinsessan Alice.

Hans sista arbete, Der alte und der neue glaube, 1872,
betecknar hans fullständiga brytning med kristendomen
och med hvarje form af gudstro. Frågan: »äro vi
ännu kristna?» besvarar han der med ett obetingadt
nej. På frågan: »hafva vi ännu religion?» svarar
han med förnekande af ett förhållande till en Gud,
men bejakande af ett förhållande till ett lagbundet
universum, hvilket vi äro skyldiga samma pietet som
den fromme i gamla stilen egnade sin Gud. Frågan:
»huru begripa vi verlden?» besvarar han i den moderna
materialismens anda, och i sitt svar på frågan:
»huru ordna vi vårt lif?» ställer han på individen
krafvet att bestämma sig efter slägtets idé.

S. dog i sin födelsestad Ludwigsburg d. 7
Febr. 1874. Trots den afgjorda förnekelsen af själens
odödlighet i hans sista arbete sysselsatte han sig
under sitt lifs sista dagar med läsningen af Platons
»Phaidon». Zeller säger, att hans vänner togo afsked
af honom med känslor liknande dem, med hvilka i slutet
af nämnda dialog Sokrates’ lärjungar skildes från sin
döende lärare. A. F. Å.

Strauss, Victor Friedrich von Strauss und Torney,
tysk skriftställare, född i Bückeburg 1809,
var 1850–66 representant för Schaumburg-Lippe i
tyska förbundsdagen och anslöt sig derunder till
de ortodox-konservative. Han är sedan 1872 bosatt i
Dresden. S. har utgifvit Gedichte (1841), den episka
dikten Reinwart Löwenkind (1874), dramerna Polyscena
(1851) och Judas Ischariot (1856), romaner, noveller
m. m. Dessutom har han öfversatt den kinesiska
diktsamlingen »Sjiking» (1880).

Strauss, Friedrich Adolf, tysk teolog och
skriftställare, född i Elberfeld d. 1 Juni 1817, blef
1858 professor i teologi i Berlin, 1870 hofpredikant
vid hof- och garnisonskyrkan i Potsdam samt 1872
superintendent och kretsskolinspektör. S., som 1844–45
företog en studieresa till Orienten, har utgifvit
en beskrifning öfver det heliga landet, Sinai und
Golgatha
(1847; 10:de uppl. 1873; »Sinai och Golgatha»
1849), äfvensom ett präktigt illustrationsverk
öfver detsamma, Die länder und stätten der Heiligen
schrift
(1861 ; 2:dra uppl. 1877; »Den heliga skrifts
länder och orter» 1877). Han har dessutom skrifvit
Liturgische andachten (1850; 3:dje uppl. 1857)
m. m. År 1852 stiftade S. en »Jerusalemsförening»
till understöd för de tysk-evangeliska anstalterna
i Palestina.

Streck, kompasstreck, sjöv. Se Kompass.

Strecker, Adolf, tysk kemist, född 1812 i Darmstadt,
blef 1846 Liebigs assistent i Giessen samt var 1851–60
professor i kemi i Kristiania, 1860–70 i Tübingen
och från 1870 i Würzburg. Död 1871. S. skref flere
värdefulla afhandlingar, i synnerhet i organisk
kemi. Bland hans arbeten märkas Das chemische
laboratorium der universität Kristiania
(1854),
Theorien und experimente zur bestimmung der
atomgewichte
(1859) och en ypperlig bearbetning
af Regnaults »Lehrbuch der chemie» (1851; forts.
af Wislicenus).

Strecksådd. Se Handsådd.

Streeck [strek], Juriaan van, holländsk
stillebensmålare, född i Amsterdam 1632 och död der
1678 (ej att förblanda med en annan stillebensmålare i
Amsterdam, Jan Jansz Treck), målade utmärkta »nature
morte», hvilka ibland komma Willem Kalfs ganska
nära. Två synnerligen utmärkta sådana taflor af hans
hand finnas på Würzburgs slott. Andra, likaledes af
natur och sann kolorit kännetecknade arbeten träffas
i Petersburgs Eremitage, i furst Liechtensteins
galleri i Wien, o. s. v. En mycket god tafla,
Frukoststycke, förvaras på Finspongs slott. S. målade
äfven, ehuru mer undantagsvis, porträtt. Hans son,
Hendrik van S., arkitekturmålare och bildhuggare,
född 1659, död 1713, och elev af Emanuel de Witte,
målade hufvudsakligen interiörer af kyrkor och andra
byggnader. O. G-g.

Strehlen, stad i preussiska regeringsområdet
Breslau (Schlesien), vid floden Ohlau. 8,855
innev. (1885). Sädeshandel.

Strehlenau, Niembsch von. Se Niembsch von Strehlenau.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:33:39 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfao/0372.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free