Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Strelasundet ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
eller ridande infanteri fanns. Styrkan uppgick till
20,000 man. Streltserna, som åtnjöto många företräden,
gjorde tsarerna stora tjenster, men voro genom sitt
sjelfsvåld ofta farliga för staten. Missnöjda med
Peter I:s reformatoriska planer, gjorde de uppror,
hvilket dock kufvades, hvarefter hela deras kår 1699
upplöstes, sedan några hundra blifvit afrättade.
C. O. N.
Streng, Johan Joakim, porträttmålare, f. i
Stockholm 1707, var 1735 arkliskrifvare, men blef
snart uteslutande porträttmålare, mest i olja,
dock äfven i miniatyr. I omskrifter på ett af
honom i vax modelleradt sjelfporträtt uppger han,
att han äfven försökt sig med historietaflor,
men några sådana af hans hand har man ännu ej
funnit. S. utbildade sig hufvudsakligen på egen hand
och var aldrig utomlands. Hans tidigare porträtt äro
särdeles utmärkta så hvad karaktersstil som utförande
vidkommer; i synnerhet har färgen en öfverraskande
fyllighet och kraft. På ålderdomen vårdslösade han
sin talang, blef hård och stundom inkorrekt samt fick
en torr, kritaktig färgton. Hans bilder äro ganska
sällsynta; hans specialitet tyckes hafva varit att
måla prester. Sveriges Nationalmuseum eger blott en
liten miniatyr, Svea hofrätt ett knästycke i litet
format af O. R. Strömfelt (1745). Bäst representerad
är S. i Östermalms församlings kyrksal, som eger
fyra kyrkoherdeporträtt af hans hand, bland hvilka
Mik. Hermonius (Bellmans morfader) är ett fulländadt
mästerverk, så i uppfattningens lif och finhet som
i utförandets djerfva friskhet. S:s sjelfporträtt
i olja (1737) fins, ehuru tämligen skadadt, i
Kr. Hammers samling. Gripsholm eger i assessor Nils
Vestmans porträtt (1762) en ej förkastlig målning
från konstnärens sista tid. S. afled i Stockholm
i Okt. 1763. Bilder af honom finnas graverade
af Geringius, Bergqvist och Gillberg, bland dem
C. Törnflycht (i knästycke), E. Halenius, D. Lundius,
J. Gr. Hallman och J. C. Dippel. -rn.
Strengnäs, uppstad i Södermanlands län, säte för
biskopen i Strengnäs stift. Tämligen regelbundet byggd
och särdeles vackert belägen på en bergudde vid
Mälaren, invid allmänna farleden mellan fastlandet
och Tosterön, är den lilla staden med sina många
trädgårdar ganska täck. Dess område utgör 1,813 har,
utom andel i Mälarens vatten, det hela satt till 14 5/6
mtl. Taxeringsvärde för 1889 var 2,738,900 kr., hvaraf
299,300 kr. för jordbruksfastighet. Innevånarnas
antal uppgick 1870 till 1,639 och 1889 till 1,657
personer. Hufvudnäring är jordbruk, hvarjämte en god
del af befolkningen har sin utkomst genom det allmänna
läroverket och stiftsstyrelsen. Rörelsen är ringa. År
1888 var antalet handlande 17, med 14 biträden,
handtverkare 30, med 48 arbetare. Vid 6 små fabriker
med 12,247 kr. tillverkningsvärde sysselsattes 8
arbetare. Stadens bokförda tillgångar voro 212,485
kr., skulderna 27,774 kr. I kommunalskatt debiterades
3 kr. 57 öre för hvarje bevillningskrona. Sjöfarten
tyckes vara oväntadt liflig, enär antalet ankomna och
afgångna fartyg uppgick till icke mindre än 3,080,
om tillsammans 256,374 tons; men största delen fartyg
utgöres af mälareångbåtar, som dagligen anlöpa stadens
brygga. Hamnafgifterna uppgingo till 2,280
kr. 95 öre. I staden hemmahörande fartyg voro 6,
om tillsammans 348 tons. Den märkligaste byggnaden
är den ståtliga domkyrkan, invigd 1291 och afbränd
s. å., sedermera flere gånger skadad af eld, men lika
ofta återställd och förskönad, innehållande Karl IX:s
och hans gemålers samt flere furstliga och högadliga
personers grafvar, ett kyrkomuseum äfvensom Konrad
Rogges bönkammare med ett »museum roggeanum». För
öfrigt må nämnas: högre allmänna läroverkets hus,
ursprungligen biskopsresidens, uppfördt af K. Rogge,
sedermera indraget till kronan och af Gustaf II Adolf
skänkt till gymnasiihus, innehållande stiftsbibliotek
och läroverkets samlingar; biskopshuset (sedan 1650);
konsistorium; rådhuset. Ett af länets lasarett är
beläget i S., hvarest jämväl finnas afdelningskontor
af Södermanlands enskilda bank och en sparbank. Från
tryckeri i staden utgifves veckotidningen »Strengnäs
tidning». – I ecklesiastikt hänseende utgör
S. jämte sin landsförsamling ett regalt pastorat
af 1:sta klassen, hvars pastor tillika är stiftets
domprost. Vid riksdagsmannaval till Andra kammaren
är S. förenadt med Eskilstuna till en valkrets.
Redan under hednatiden Södermanlands hufvudort,
blef S. på 1100-talet biskopssäte och bibehöll
sedermera länge en viss betydelse, hvarom vittna
de många kyrkliga och verldsliga möten, som der
höllos, bland hvilka i främsta rummet förtjenar
ihågkommas riksdagen 1523, då Gustaf Vasa utkorades
till Sveriges konung. Under medeltiden funnos der,
utom domkyrkan med dess många kapell och stiftelser,
ett dominikankloster (S:t Olofs kloster, anlagdt
1268 samt i besittning af fastigheter i Torshälla
och Örebro äfvensom af åtskilliga landtgårdar),
vidare ett helgeandshus, ett hospital för
gamla prester samt två kapell. Flere gånger har
samhället härjats af svåra eldsvådor, senast 1871.
A. G.
Strengnäs domprosteri, i Strengnäs stift, omfattar de
nio pastoraten Strengnäs stad med landsförsamlingen;
Aspö; Fogdö med Helgarö; Mariefreds stad med Kernbo
och Taxinge; Ytter-Selö; Öfver-Selö; Toresund;
Vansö med Härad; Åker och Ärja med Länna. Areal 78,941
har. 15,920 innev. (1889).
Strengnäs landsförsamling, i Södermanlands län, Åkers
härad. Areal 5,825 har. 999 innev. (1889). Annex till
Strengnäs stad, Strengnäs stift. Domprosteriet.
Strengnäs Stift omfattade vid midten af 1100-talet
endast landskapet Södermanland, men tillökades 1165
med Nerike. Efter denna tid har, med undantag af
att några socknar af Södermanland vid gränsen mot
Vestmanland lagts till Vesterås stift, ingen nämnvärd
ändring af stiftsgränsen egt rum. F. n. (1891)
omfattar stiftet hela Södermanlands län, Södertörn
af Stockholms län, två socknar af Vestmanlands län,
en socken af Östergötlands län samt med undantag af en
sockendel hela Nerike af Örebro län. Kontrakten äro
16, nämligen: Domprosteriet, Villåttinge, Oppunda
Östra, Oppunda Vestra,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
