- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 15. Socker - Tengström /
777-778

(1891) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sträng ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

svängningar genom anslag: vid pianot af små hammare,
vid violinen af stråken samt vid harpan af fingrarna
o. s. v. Hvilken ton den spända strängen gifver
vid anslaget beror på dess längd, tjocklek,
spänning och egentliga vigt enligt följande lag:
tonens svängningstal n är direkt proportionelt mot
qvadratroten ur den spännande vigten P och omvändt
proportionel mot strängens längd l och tjocklek r
samt mot qvadratroten ur dess egentliga vigt s eller
n = a/r.l[rot]P/s,
der a är ett konstant tal. Denna lag gäller dock endast
för grundtonen. Uppdelar sig en sträng, som ger
grundtonen, i två, tre eller flere lika stora,
hvar för sig svängande delar, uppkomma samtidigt
högre toner, s. k. harmoniska öfvertoner (se
Aliqvot-toner). Stränginstrumenten utmärka sig
just för mängden af harmoniska öfvertoner och
den derpå beroende rika färgklangen, som genom
dem bibringas tonerna. Taylor var den förste,
som underkastade de svängande strängarnas problem
matematisk behandling. Han lyckades äfven delvis
lösa detsamma; det löstes fullständigt af Lagrange
1759. På experimentel väg kan Lagranges lag bekräftas
med tillhjelp af monokorden eller sonometern, hvilken
består af en fyrkantig, af tunna bräden förfärdigad
låda, öfver hvilken strängar kunna spännas medelst
vigter; lådan är på sin öfre sida försedd med en
skala, och strängarnas längd kan efter behof ändras
medelst ett flyttbart stall.

Strängarna utgöras af tarmar, silke eller
metall. De djupaste strängarna öfverspinnas
med koppar- eller silfvertråd. Metallsträngar
användas i piano och cittra, tarmsträngar i
stråkinstrument och harpa, silke i guitarr
och cittra. Metallen förstämmes lättast genom
temperaturvexling, tarmarna lida företrädesvis af
luftens fuktighet. De bästa tarmsträngar komma från
Italien och göras af tunntarmarna hos lam; eljest
användas äfven tarmar af getter, kattor m. m.
A. Bi-n.         A. L.

Sträng, ett äldre svenskt garnmått, var för lingarn =
16 »knäpp» = 4,000 alnar, för ull- och bomullsgarn =
12 knäpp = 3,000 alnar (jfr Pasma).

Stränginstrument. Se Instrument.

Strängnäs. Se Strengnäs.

Strätta, bot., är i folkspråket namn dels
på umbelliferen Angelica silvestris L. (se
Angelica), hvilken äfven kallas tjuton, dels,
i södra Sverige, äfven på den i vatten växande,
tämligen högresta umbelliferen Sium latifolium
L. (kl. Pentandria L.), hvars vanligare svenska namn
för öfrigt är märke. Denna växt är glatt, har enkelt
parbladigt delade blad med breda, likformigt och
grundt sågade flikar. Blomflockarna äro mångstråliga
med svepen af en mängd lansettlika, hinnkantade
högblad. Kronbladen äro 5, hvita, med inböjd spets.
O. T. S.

Strö. 1. Socken i Skaraborgs län, Kållands
härad. Areal 2,285 har. 449 innev. (1889). Annex
till Sunnersberg, Skara stift, Kållands härad. –
2. Norra Strö, socken i Kristianstads län,
Östra Göinge härad. Areal 2,548 har. 844
innev. (1889). Annex till Färlöf, Lunds stift,
Östra Göinge kontrakt. – 3. Vestra Strö, socken
i Malmöhus län, Onsjö härad. Areal 1,200 har. 539
innev. (1889). Annex till Bosarp, Lunds stift, Onsjö
kontrakt. –
4. Östra Strö, socken i Malmöhus län, Frosta härad.
Areal 1,609 har. 994 innev. (1889). Ö. S.
bildar med Skarhult ett till egaren af Skarhult
patronelt pastorat i Lunds stift, Frosta kontrakt.

Ströfkår, krigsv., truppstyrka, som är afsedd till
utförande af ströftåg (se d. o.).

Ströftåg kallas de sjelfständiga företag, som i krig
utföras af något så när stora kavalleriafdelningar,
vanligen med tilldelande af något artilleri och någon
gång äfven af en mindre infanteristyrka. Ströftågen
falla helt och hållet inom »lilla krigets» område
(se Krig, sp. 1540), riktas vanligen mot fiendens
förbindelser eller mot trakter, som ligga bakom eller
på sidan om hans armé, för att borttaga eller förstöra
förråd, hindra truppsammandragningar o. d. I Europa
hafva de största ströftåg förekommit under 1813
års krig i Tyskland, då de gjorde Napoleon I rätt
stor skada. De ryktbara »raids», som utfördes under
nord-amerikanska inbördeskriget (1861–65, se Raids),
voro ströftåg i stor skala. Huruvida ströftågen i
allmänhet kunna komma att spela någon framstående
rol i framtiden är svårt att afgöra, men inom tätt
befolkade land med väl organiserade försvarskrafter
torde de icke kunna uträtta mycket. C. O. N.

Ströfvelstorp, socken i Kristianstads län, Södra Asbo
härad. Areal 4,163 har. 2,219 innev. (1889). S. utgör
ett regalt pastorat i Lunds stift, Södra Åsbo
kontrakt.

Ström. Se Flod, Galvanisk ström och Haf, sp. 473
samt Tidvatten. – Strömdrag, mindre vattendrag,
der ström ständigt förefinnes. – Strömhvirfvel,
roterande vatten. – Strömras, ställen på vattenytan,
der befintlig ström åstadkommer ett putlande och
sorlande, som om vattnet vore i kokning, hvilket
ljud i stiltje kan höras på ganska långt håll. –
Strömvatten, trakter i oceaner och större sjöar,
hvarest ström råder. R. N.

Ström, socken i Jämtlands län, Hammerdals
tingslag. Areal 2,474 qvkm. (i hvilken areal ingår
äfven Alanäs församling). 4,087 innev. (1889).
S. bildar med Alanäs ett konsistorielt pastorat af
2:dra kl., Hernösands stift, Jämtlands Norra kontrakt.

Ström, Israel Adolf af, forstman, född d. 5
Sept. 1778 på Djurgården vid Stockholm, blef 1789
student i Upsala och ingick 1792 som volontär vid
jägeristaten. År 1794 blef han ord. hofjägare
och 1801 sin faders efterträdare som intendent
öfver Kungl. Djurgården, sedan han 1799 erhållit
fullmakt som öfverjägmästare. Efter att 1805 hafva
företagit en studieresa till Danmark utarbetade han
en svensk jagtstadga, stadfäst 1808. På grund af sin
ifriga sträfvan för en förbättrad skogshushållnings
införande erhöll han 1824 i uppdrag att biträda
landshöfdingarna med reglerandet af hushållningen
vid kronoparker och allmänningar och var dermed

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:33:39 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfao/0395.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free