Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Strömsberg ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
apparater hafva konstruerats af F. Kohlrausch, Guthrie,
William Siemens, Hospitalier m. fl.
Strömsberg, bruksegendom i Tolfta socken, Örbyhus
härad, Upsala län, består af 20 23/240 mtl samt är
med jernbruk, qvarn, såg och tegelbruk taxeradt till
578,600 kr. (1889). Bruket anlades på 1630-talet,
kom 100 år derefter till ätten De Geer och sedan
genom gifte till excellensen grefve B. v. Platen. Det
innehafves f. n. (1891) af Dannemoraverkens bolag.
Ströms bruk, jernbruk i Harmångers socken, Gefleborgs
län, privilegieradt redan på 1670-talet. Numera
tillhör det Ströms bruksaktiebolag, som utom Ströms
bruk eger Franshammars och Andersforss jernbruk med
underlydande hemman, masugn och sågverk inom Bergsjö
och Forsa tingslag af Gefleborgs län. Bolagsreglerna
stadfästes d. 2 Maj 1873 och aktiekapitalets minimum
skulle vara 1,200,000 kr. och maximum 2,400,000 kr.
B. S.
Strömserum, gods i Ålems socken, Stranda härad af
Kalmar län, vid den segelbara Alsterån, nära dess
utlopp i Kalmar sund. Godset innefattar 20 51/64
mtl, taxerade till 677,100 kr. (1889). S. egdes
af Gustaf I och hans söner samt blef för lemnade
förskott till polska kriget af Gustaf II Adolf 1622
gifvet till J. Skytte, från hvilkens slägt det
vid reduktionen indrogs till kronan. På S. bodde
Skyttes sonson, den bekante sjöröfvaren friherre
G. A. Skytte. Efter reduktionen innehades godset på
förpantning och arrende af slägten Bielke, tills det
1760 transporterades på sedermera generallöjtnanten
och landshöfdingen friherre K. Rappe som 1762
köpte kungsgården till kronoskatte. S. eges nu
af Rappes sonsons son frih. Kr. J. Rappe. På
egorna ligger köpingen och lastageplatsen
Pataholm, som utgör till gården viss skatt.
B. S.
Strömsholm, kungsgård i Kolbäcks socken och Snefringe
härad af Vestmanlands län, vid Strömsholms kanal
och vid Kolbäcksåns utlopp i Mälaren. Station vid
Oxelösund–Flen–Vestmanlands jernväg. Kungsgården
anlades 1557 af Gustaf I och lemnades 1561 tillika med
Snefringe och Tuhundra härad, det s. k. Strömsborgs
län (indraget 1621), af Erik XIV i förläning
till drottning Katarina (Stenbock), som vistades
der större delen af sin lefnad och dog der d. 13
Dec. 1621. Enkedrottning Maria Eleonora erhöll 1650
kungsgården i förläning, och 1654 gafs den först
till kronprinsen Karl Gustaf och sedan till hans
gemål, drottning Hedvig Eleonora, som der lät, på
den s. k. slottsholmen i Kolbäcksån, efter Nikodemus
Tessin d. ä:s ritning, bygga det nuv. vackra slottet,
i hvilket finnes öfverst en kyrka, färdigbyggd först
år 1741. Slottet är med park och trädgårdar taxeradt
till 120,000 kr., stuteriet med jord och byggnader
till 304,000 kr., Stafsholmen till 4,300 kr.,
värdshuset till 4,000 kr. Till kungsgården hör vidare
ett indraget kronofogdeboställe, taxeradt till 12,000
kr. Kungsladugårdens med Qvarnvretarna taxeringsvärde
är 122,400 kr., arealen är 467 har, deraf 207 åker
och äng. Vid S. finnas ståthållare, kamrer, läkare,
apotek, jernvägs-, post- och telegrafstation
med våg vid jernvägsstationen, belägen vid södra
sidan af Borgåsundet, som förenar sjön Freden,
i hvilken Kolbäcksån utmynnar, med Mälarens fjärd
Galten.
På S. anlades redan 1621 en »stallstat», hvilken
anses vara första upprinnelsen till stuteri inom
Sverige. Af konung Karl XI bestämdes antalet hästar,
som der skulle underhållas, till 235, och 1764 lades
Kungsörs kungsladugård under stuteriet, men indrogs
åter till statsverket 1812. I kungl. brefvet den
1 Nov. 1872 bestämdes, att stuteriet på S. skulle
indragas, och att der endast skulle underhållas en
»landtbeskällaredepot, med beskällare för alla gagns
bruk», hvarifrån beskällare under betäckningstiden,
April–Juni, skulle utplaceras inom tredje
landtbeskällaredistriktet, omfattande hufvudsakligen
mellersta delarna af landet. Antalet beskällare uppgår
f. n. (1891) till 67. På S. underhållas sedan år 1868
en ridskola för arméns officerare och sedan 1874 en
körskola för utbildande af kuskar. Dessutom finnes
der en mindre depot af remonter för kavalleriet.
B. S. C. A. L.
Strömsholms kanal och farled, från Smedjebacken i
Dalarna genom Vestmanland till Mälaren, utgöres
dels af Kolbäcksåns upprensade vattendrag, dels
af de vid sidan om nämnda å byggda slussar och
kanalsträckor. Kanalen byggdes först, 1776–92, efter
en af J. Ulfström uppgjord plan, men anläggningen
förfuskades från början, så att man inom få år måste
tänka på en ombyggnad. Någon sådan kom emellertid
ej till utförande förr än 1842, då Strömsholms nya
kanalbolag bildades, med ett kapital af 218,000 rdr
bko. Arbetet fullbordades 1860 och hade då kostat
4 1/4 mill. kr., hvaraf staten lemnat 1 1/2 mill. såsom
lån och 450,000 såsom anslag. Den egentliga kanalen
börjar vid Kolbäcksåns utlopp ur den med Södra
Barken sammanhängande sjön Vefungen, strax innanför
Vestmanlands gräns, går förbi Simla, Fagersta och
Vestanfors bruk till sjöarna Stora och Lilla Aspen
samt Åmänningen, fortsätter från denna sjös sydöstra
ände genom Virsbosjön, dels uti och dels jämte
Kolbäcksån, förbi åtskilliga bruksanläggningar, tills
den vid Strömsholms slott når sjön Freden. Farledens
hela längd är omkr. 100 1/2 km., hvaraf den bearbetade
delen utgör nära 14,4 km. Djupet är icke stort,
knappast 1,5 m.; bottenbredden vexlar från 5,34
till 9,5 m. Kanalens 31 slussar hafva en bredd af
5,34 m., längden vexlar mellan 20,78 och 25,53 m.,
djupet mellan 1,48 och 1,78 m. Sänkningen från
Södra Barken till Mälaren är nästan jämt 100 m. År
1888 trafikerades kanalen af 1145 ångfartyg samt
2,131 segelfartyg och båtar. Kanalafgifterna pläga
uppgå till omkr. 75,000 kr. årligen. Hufvudsakliga
transportartikeln är jern. Omgifningarna
kring kanalen äro mångenstädes utmärkt vackra.
A. G.
Strömsillen, zool. Se Silfverfisken.
Strömstad, stapelstad i norra delen af Bohus län,
omkr. 15 km. s. om Svinesund, belägen på bägge sidor
om Strömsån, vid dennas utlopp i Skagerak. Den på
ojämn grund anlagda, men
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
